Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stadsdelen där 59% inte gick och röstade

Gårdsten Norra hade Göteborgs lägsta valdeltagande i kommunalvalet 2018. Foto: Lovisa Waldeck

På håll verkar läget i Gårdsten i Göteborg vara bekymmersamt. 

Polisen har pekat ut stadsdelen som ett av 23 särskilt utsatta områden i Sverige, och i valdistriktet Gårdsten Norra röstade bara 41 procent i kommunalvalet – lägst i hela Göteborg.

Men vid en närmare granskning växer en delvis annan bild fram: Pilarna pekar uppåt.

– Skillnaden mellan i dag och 1991, när jag flyttade hit, är som natt och dag, säger Salma Nazzal, projektledare på Gårdstensbostäder.

I valdistrikten Nolered och Sisjön Södra gick 94 procent av de röstberättigade till valurnorna i årets kommunalval. Det är mer än dubbelt så många som i valdistriktet Gårdsten Norra, där bara 41 procent tog tillvara på sin rösträtt. Valdeltagandet var 674 personer av 1 642 röstberättigade – av dem röstade 69,7 procent på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet.

Sanaz Davatgar, som bor och arbetar i Gårdsten, tillhör den majoritet som stannade hemma den 9 september.

– Jag hade tänkt gå och rösta, men lillen blev sjuk. Det gick inte att komma i väg, säger hon.

Att så få i hennes område tar sig till vallokalerna, tror hon till stor del hänger ihop med språket.

– Många som bor här är invandrare och vet kanske inte vad de olika partierna vill. Vissa känner nog att deras röst inte har någon betydelse.

 

 

Happiness Charles, som också hon bor i Gårdsten, är inne på samma linje.

– Jag röstade. Självklart! Att inte fler gör det tror jag beror på språkbarriärerna. Då är det svårare att sätta sig in i politiken. Det är synd.

Happiness Charles tror att språkbarriären är en viktig förklaring till att så få väljer att rösta i Gårdsten. Foto: Lovisa Waldeck

41 procent är onekligen en nedslående siffra – men den berättar inte hela sanningen. 

Inför valet har flera insatser genomförts i Gårdsten för att förmå fler att gå och rösta – och det har gett resultat.

Här röstade – och röstade inte – göteborgarna:

Här röstade lägst andel i Göteborgs kommunalval:

Angered, Gårdsten Norra: 41,0 %
Angered, Gårdsten Västra: 48,4 %

Västra Göteborg, Styrsö-Köpstadö: 48,7 %

Östra Göteborg, Rymdtorget: 50,4 %

Östra Göteborg, Gärdsmosse: 51,5 %


Här röstade högst andel i Göteborgs kommunalval:

Västra Hisingen, Nolered: 94,0 %

Askim-Frölunda-Högsbo, Sisjön S: 94,0 %

Västra Hisingen, Gossbydal-Trånget: 93,8 %

Västra Göteborg, Källängen: 93,6 %

Västra Hisingen, Hällsvik: 93,5 %

Jämfört med 2014 har valdeltagandet ökat med drygt 16 procent i Gårdsten Norra och Gårdsten Västra, när man tar hänsyn till de nya valdistriktsgränserna.

”Många bäckar små”

En av insatserna som genomförts är ”Angered är här” – ett initiativ från ungdomar som bor i Angered, och som haft som mål att öka kunskapen om demokrati och rösträtt.

Radia Al-Masri är projektledare för ”Angered är här”: 

– Inför valet utbildade vi 20–30 demokratiguider, som har gått runt på gator och torg och pratat om hur viktigt det är att rösta, berättar hon.

– Det har lett till många intressanta samtal, och jag är säker på att vi har kunnat påverka vissa att rösta. En av guiderna träffade sju personer på en dag som inte ens visste att de fick rösta.

Radia Al-Masri, projektledare för ”Angered är här”. Foto: PRIVAT

Men demokratiguiderna är inte den enda insatsen för att öka valdeltagandet i Gårdsten. Långt ifrån. Det säger Stefan Lydén, utvecklingsledare för Göteborgs stads demokratiarbete.

– Det har funnits fler lokaler där man kan förtidsrösta, vi har skickat vykort till alla förstagångsväljare, vi har haft information om valet på åtta olika språk... Det är många saker, många bäckar små, som verkar ha haft effekt. Det är väldigt glädjande, säger han.

Och det ökade valdeltagandet är inte den enda ljuspunkten på Gårdstenshimlen.

Gårdsten ser också ut att bli den första stadsdelen att plockas bort från polisens lista med särskilt utsatta områden, något som Hem & Hyra var först med att rapportera om.

Kan strykas från ökända listan

Ett särskilt utsatt område kännetecknas, enligt polisen, av:

”... en social problematik och kriminell närvaro som lett till en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Läget anses vara akut.”

Sju av Sveriges 23 utsatta områden ligger i Göteborg, ett av dem är Gårdsten.

– Men om inte himlen faller ner kommer vi att föreslå att Gårdsten stryks från listan i nästa revision, säger Fredrik Lennartsson, biträdande lokalpolisområdeschef i Nordost.

Bakgrunden är att tryggheten – både den upplevda och den faktiska – har ökat i området, samtidigt som kriminaliteten minskat kraftigt. 

Och den viktigaste förklaringen till den positiva trenden är, enligt Fredrik Lennartsson, den så kallade Gårdstensmodellen, med det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder som motor.

Kurvan över anmälda brott har pekat stadigt nedåt sedan den så kallade Gårdstensmodellen infördes i slutet av 90-talet. Foto: Grafik: Gårdstensbostäder

– De har tagit ett helhetsgrepp och samlat goda krafter som arbetar för områdets bästa. Tar man det långsiktiga ansvaret så ser man att det går att vända utvecklingen, och nu anammar man den här modellen i fler utsatta områden, säger Lennartsson.

”Som natt och dag”

Det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder bildades 1997, som en reaktion på de omfattande sociala problemen i området. Då stod över 800 lägenheter tomma, bostadsunderhållet var kraftigt eftersatt och kriminaliteten hög.

Gårdsten var en bortglömd plats, som Salma Nazzal, i dag projektledare på Gårdstensbostäder, uttrycker det.

Hon flyttade till Gårdsten 1991 och bodde kvar i 20 år.

– Skillnaden mellan i dag och 1991 är som natt och dag, säger hon.

– Det var en väldigt tung stämning som vilade över Gårdsten när jag flyttade hit. Mycket arbetslöshet, mycket kriminalitet, inga affärer, dålig kollektivtrafik. Det kändes som att ingen brydde sig om oss som bodde här. Ingen frågade efter vad vi ville och vad vi kunde bidra med.

Gårdsten har blivit ett mycket attraktivare område under de senaste 20 åren, tycker Salma Nazzal. Foto: Lovisa Waldeck

Vändningen kom när Gårdstensbostäder klev in som fastighetsägare 1997.

– Jag kommer ihåg när de plötsligt stod där en dag i centrum och frågade mig och alla andra vad vi tyckte om vårt område. Och om vi ville ha jobb. Jag trodde inte att det var sant.

Kräver arbetstillfällen

Gårdstensbostäder var tidigt ute med att ställa sociala krav i sina upphandlingar. Man satte upp riktlinjer som tvingade de företag som tävlade om kontrakten att förbinda sig att anställa människor som bodde i området.

Mohamed Hama Ali, ordförande för Gårdstensbostäder, förklarar varför:

– Om ett företag kommer hit och får ett kontrakt värt flera miljoner, är det då inte också rimligt att de blir en del av samhällsbygget Gårdsten och tar ett socialt ansvar? frågar han sig.

– Tillsammans med privata aktörer kan vi skapa jobb och kontaktytor för människor som kanske saknar nätverk eller förgreningar in i arbetslivet, säger Mohamed Hama Ali.

 

LÄS MER: Abdi, 22: ”Jag måste jobba dubbelt så hårt som en svensk”

 

Själv bor han inte i Gårdsten, men det är han ensam om i bostadsbolagets styrelse – alla ledamöter utom ordförande ska nämligen vara Gårdstensbostäders egna hyresgäster.

Trygghetsvärdar året runt

Både polisen och Mohamed Hama Ali lyfter också fram bostadsbolagets trygghetsvärdar som en viktig del av Gårdstensmodellens framgångar.
Trygghetsgruppen arbetar kvällar och helger, 365 dagar om året, och märker snabbt om någon ungdom är på väg att hamna på glid. Det berättar Jehan Mansour, säkerhets- och förvaltningschef på Gårdstensbostäder.

– Många av de som bor här har vi följt sedan de var barn. Vi stöttar när det behövs och sätter gränser när det behövs. Det byggs upp ett förtroendekapital, och om saker går snett är det lättare att nå fram, säger han.

 

Mohamed Hama Ali, ordförande Gårdstensbostäder. Foto: Lovisa Waldeck

Enligt Gårdstensbostäders ordförande Mohamed Hama Ali består Trygghetsgruppen av människor som har en väldigt god lokalkännedom, som känner hyresgästerna personligen, som vandrar i området och som skapar en trygghet även mellan husen – så att arbetet och ansvaret inte slutar i de hus som bolaget äger. 

– Det handlar om ett helt samhällsbygge, säger Mohamed Hama Ali.