Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Problemsupportern som blev gott exempel

TROR PÅ DET GODA. Erik Bergkvist var reseledare när Gais-fansen hösten 2010 åkte till Helsingborg och en supporter var nära att dö efter det bråk som uppstod. Efter det var han nära att strunta i allt vad fotboll heter. Men ändrade sig - och engagerar sig ännu mer för att de positiva krafterna ska vinna. Foto: Jonas Tobin
DET RISKABLA VALET. Gais kunde ha tagit det säkra för det osäkra, lagt matchen mot Hammarby på en måndagkväll och gett bortafansen minimalt antal platser. Men klubben valde att tänka positivt, försöka få så många som möjligt att kunna se söndagens match. "Vi tror det här kan bli bra", säger evenemangsansvarige Erik Bergkvist. Foto: Jonas Tobin
MÅNGA PÅ MÖTE. Alexander Hermansson, arenaansvarig, Erik Bergkvist, evenemangsansvarig, Martin Fredman, insatschef, Henrik Axelsson, arenabefäl, Annica Persson, säkerhetsansvarig Gais, Anders Hallersjö, supporterpolis. Foto: Jonas Tobin
Nära 10 000 på söndag? Gais och Erik Bergkvist tror på storpublik på Gamla Ullevi på söndag. Matchen betyder så mycket för båda lagen - i varsin ände av superettatabellen. Nästan hälften av publiken tippas komma från Stockholm och heja på Hammarby. Foto: Carl Sandin / Bildbyrån

GÖTEBORG. På söndag väntar en stor fotbollsfest när Gais-Hammarby lockar upp mot 10 000 åskådare och den största resande bortaklacken sedan Gamla Ullevi byggdes. Gais kunde valt att minimera riskerna - men har i stället valt att så många som möjligt ska kunna ta sig dit.

Huvudperson för att få till matchen på det här sättet är Gais Erik Bergkvist. Han är själv det goda exemplet på att klubbarnas arbete med sina supportrar är på rätt väg.

För fyra år sedan blev han avstängd från att gå på Gais hemmamatcher - på söndag är han evenemangsansvarig för sin första högriskmatch.

Superettan går mot sin upplösning och mötet mellan Gais och Hammarby är ett möte mellan två lag som slåss med kniven mot strupen i två olika delar av tabellen. Om Ljungskile förlorar mot Syrianska i kväll kan Hammarby fira en allsvensk plats på Gamla Ullevi på söndag. Förlorar Syrianska i kväll kan Gais säkra superettan-kontraktet på söndag.

Gais tror på en publiksiffra upp mot 10 000 personer, där nästan hälften är besökande Hammarbysupportrar. Det gör att man räknar med det största resandet till en fotbollsmatch i Göteborg på många år, till och med fler än när AIK mötte IFK Göteborg i den direkt avgörande guldmatchen 2009 eftersom biljettillgången för bortalaget var mindre den gången.

 

Samtidigt medför det risker. Det kommer att vara den största polisinsatsen i Västra Götaland i samband med ett idrottsevenemang i år, där den lokala polismyndigheten får nationell förstärkning från Stockholm och Skåne med ett 100-tal poliser. Förutom Gais-Hammarby söndag en lönehelg möter Djurgården Elfsborg i Borås samma dag. Samtidigt spelar inte IFK Göteborg förrän på måndag. De totala förutsättningarna gör att polisen räknar med att 300-500 risksupportrar med fyra-fem olika lagtillhörighet kommer att vara i Göteborg samtidigt i morgon kväll.

- Vi hade kunnat spela måndag kväll och strypa ner tillgängligheten och gett Hammarby minimalt antal platser enligt det som finns reglerat - i det här fallet 1 460 platser. Skillnaden med Gais tänk är att vi väljer att gå fotbollens ärende. I stället för att gardera oss mot alla risker, så väljer vi att se till den positiva delen och se till att så mycket folk som möjligt kan se den här matchen. För att vi tror att det här kan bli bra, säger Erik Bergkvist som är SLO och evenemangsansvarig i Gais.

Erik Bergkvist föddes till gaisare, med grönsvarta föräldrar. Som 15-åring blev han mer aktiv och attraherades av supporterkulturen, klackkulturen. Han fastnade för gemenskapen och den unika miljö som fanns där, med väldigt många människor som hade en och samma fast punkt i livet som de kunde enas kring, prata om och må bra och dåligt kring. Erik sökte något att identifiera sig med och känna samhörighet kring.

- Nästan lite, halvexistentiell kris ska jag inte säga att det var, men någonting åt det hållet. Det är ganska mycket som händer med en människa i de åldrarna och om man då hittar någonting som man kan lägga sin energi på, någonting som man kan formas med och av, så är man nog ganska snabb på att ta tillvara på den. Jag tror att i mitt fall, som alltid varit en person som gillar när det händer saker, när det är lite spänning, lite farligt, mycket känslor inblandat, intensitet - var det en bra miljö att vara i och inte hamna i någonting som är stökigare. Även om fotbolls-, klackkulturen kan te sig som väldigt hård och aggressiv så är den i mångt och mycket väldigt fin.

Han växte snabbt in i en tajtare kärna i supporterföreningen Gårdakvarnen, där han så småningom blev ordförande. Han var med och utvecklade supporterkulturen på läktarna, byggde upp uppladdningar före matcher och arrangerade resor till bortamatcher.

 

Han stimulerades av den starka integriteten i supporterkulturen, hur ingen kunde säga till dem vad som var rätt eller fel utan att de gick sin egen väg. Det roligaste som fanns var att sätta sig på tvären och på ett obstinat sätt visa omgivningen att de inte kunde bestämma över den här gruppen.

- Man fick en liten kortvarig kick som egentligen inte var mer än så. Men det var väldigt roligt. Det blev en väldigt tyken och medveten handling. Peka finger åt samhället och göra lite som man vill. Det kan man inte göra som en individ, man kan göra det i en lite större grupp under lite hyschhysch-förhållanden. Och det är klart att den typen av agerande triggar ju och lockar folk. Ett resultat av det blir ju att man får en bra sammanslutning i en sådan grupp.

På vilket sätt sökte du bekräftelse från andra i den gruppen?

- Det var mer att jag tyckte det var så himla roligt att vara i den här miljön så man släppte lite på spärrar och bara lät det flyta på. Det blev att jag inte tänkte så mycket, jag bara körde på och försökte vara den som jag ville vara. Det började i ganska lugn form för att sedan utvecklas mer åt det håll som allmänheten, och även jag själv nu, skulle beskriva som destruktivt beteende eller destruktivt supporterskap.

Hur utvecklades det?

- När man går in i en miljö och till hundra procent lever med den så formar det ens vardag. Det spiller över på hur man väljer att sköta sitt övriga liv, sitt privatliv, sin hälsa.

På vilket sätt?

- Man kanske skiter i allt utom Gais.

Hur destruktivt blev ditt supporterskap?

- Inte i den omfattningen att det var organiserat slagsmål, firmakultur. Mer att Gais är en ganska liten klubb och där drar alla åt samma håll. Det är väl klart det har funnits tillfällen då det har varit riktigt jävla stökigt. Det kan vara delaktighet i marscher till och från arenan som skulle kunna klassas som våldsamt upplopp. Sedan har det varit konfrontationer mellan supportrar i samband med match. Slagsmål.

Eriks destruktiva supporterbeteende fick konsekvenser i den allsvenska premiären 2010, då han identifierades med pyroteknik på läktaren och fick en arrangörsavstängning med förbud att gå på Gais hemmamatcher i ett år.

- Det var väl så att jag en dag tröttnade på alla förbud och använde pyroteknik på ett sätt så det var lätt att identifiera mig, med tanken i bakhuvudet att jag skiter i allting nu. Det får gå som det går. Det var i en period där jag var riktigt trött på allt.

 

När SVT granskade fotbollens hanterande av tillträdesförbud för några veckor sedan kritiserades klubbarna för att försvara sina risksupportrar, i en vilja att få in personerna i åtgärdsprogram i stället för att stänga av dem. Redan när Erik Bergkvist fick sin avstängning 2010 arbetade Gais med åtgärdsprogram. Klubbens säkerhetsansvariga, Annica Persson Lendahl, satte sig ihop med en styrelseledamot ner med Erik. De förklarade att de ville ha kvar hans engagemang i Gais. Erik blev en del av Gais matchorganisation under det året han var avstängd - det gav en möjlighet att gå på matcherna mot att han arbetade med allt från att välkomna gästande lag till att hjälpa till på familjeläktaren.

- För det första hade jag inget val, ville jag gå på Gais var det det som gällde. Men det var ju kul, riktigt roligt. Att komma in i den miljön och faktiskt se hur en fotbollsmatch genomförs från början till slut, med allt vad det innebär

Är det så enkelt som förening att arbeta inkluderande med problemsupportrar?

- Alla personer som har en egen vilja att förändra sig kan man göra det med, det är jag helt övertygad om. Gais har aldrig varit negativt inställda till att erbjuda en andra chans. Den dagen, då jobbar inte jag kvar, det kan jag säga dig. Om en person inte trivs med sin tillvaro och vi som förening får en möjlighet att göra något för att hjälpa den personen att förändra sitt beteendemönster - då är det ju vår skyldighet att göra det.

När Svensk elitfotboll 2012 startade sitt femårsprojekt "Stå upp för fotbollen", fick Erik Bergkvist chansen att bli heltidsanställd i Gais som SLO, supporter liaison officer. Han är en av sju SLO:s i svenska klubbar som fungerar som en supporterlänk gentemot klubbar, förbund, polis och media.

Efter snart tre års arbete kan han se minskade ordningsstörningar i samband med matcher som ett bra resultat, men kanske framför allt en ökad vilja till samarbete och förståelse för varandra parterna emellan. Som SLO kan Erik förklara supporterkulturen för polisen och blir deras ingång för att kommunicera med fansen.

- Det finns egentligen inget jag gjorde under min supporterperiod som jag skulle vilja ha ogjort. Det har format mig till den jag är i dag och i den rollen jag har i dag. I det tankesätt som fotbollen nu börjar anamma mer och mer är ju det en extremt stark resurs för helheten. Polismyndigheten, Sef, fotbollförbundet, min egen klubb, alla har nytta av att få veta hur supporterkulturen funkar. Då finns det plötsligt ett verktyg för alla att jobba med. Den har man nästan blundat för, det har varit så polariserat förut.

Samtidigt är det ett skört förtroende mellan parterna. När Rose-Marie Frebran, nationell samordnare för positiv supporterkultur, i förra veckan skrev ett debattinlägg om att "stoppa de livsfarliga bengalerna" - då polariserades åter diskussionen.

- Även om hon inte direkt likställer pyrotekniken med grov huliganism så sätter hon ändå agendan för allmänheten att tänka så. Det blir per automatik en tillbakagång. Nu har vi åter en liten motpolsdiskussion, där man gled isär igen. Och det är det sämsta som kan hända.

 

Det är det som oroar Erik Bergkvist inför söndagens match mot Hammarby. Att det trots det hårda gemensamma arbetet för att möjliggöra en stormatch ska sluta med att olika parter står och pekar finger efteråt, om det blir några incidenter.

De senaste veckorna har varit fulla av planeringsmöten för att in i minsta detalj skapa en tydlighet och ett smidigt flöde före, under och efter matchen på söndag. Med en gemensam agenda hjälps klubbarna, polis, arenan och förbund åt med att kommunikationen med de 10 000 som kommer till Gamla Ullevi ska flyta så friktionsfritt som möjligt. SJ har varit i kontakt med Gais som matcharrangör för att hjälpa till med information till bortasupportrar redan på tåget till Göteborg och Gais har via Got Event hjälpt hammarbyarna att få en lokal att ladda upp på trots den tidiga avsparkstiden.

Samtidigt är medvetenheten om riskerna stor eftersom det finns en historik och rivalitet mellan klubbarna. Så sent som i går förmiddag tvingades Erik Bergkvist avbryta förberedelserna inför matchen för att närvara vid en rättegång efter bråket på Tele2 i Stockholm när lagen möttes förra hösten. När hammarbyare attackerade bortaklacken blev det slagsmål och när Erik Bergkvist i rollen som SLO försökte få bort Gais-fansen fick han en stol kastad i huvudet av en hammarbyare.

- Den händelsen är ingenting som jag påverkas av nu inför den här matchen. Det är något som vi har dragit lärdom av. Det som det finns en oro kring, är att vi gör som vi alltid har gjort inom fotbollen, att vi hamnar i ett problemscenario där man i efterhand - om något skulle uppstå - väljer att peka finger på varandra i stället för att alla parter håller en bra och stilfull gemensam linje. Alla ska vara införstådda med att vi gör den här satsningen ihop nu och då står vi också ihop efteråt. Det här kan bli riktigt bra men det kan också, ganska troligt, vara lite grejer som händer i bakgrunden.

 

Erik Bergkvist pausar innan han tydligt betonar:

- Gaisarna kommer att vara fler än på kanske två, tre år ute på stan före och efter match och hammarbyarna kommer ner med lika mycket folk. Någonstans ligger det i publikens händer att få detta att fungera också. Vi har krigat ganska hårt för att få en så här tung match en söndag. Det mest tragiska som kan hända är att folk i samband med en sådan här match skulle skada sig. Men någonstans ligger det ändå på individens nivå att agera.

- Vi ger jättemånga människor en fantastisk möjlighet att se på fotboll - samtidigt ger vi många andra möjlighet att härja. Men ska man värja sig i all evighet? Någonstans ger man då personer som vill härja ett mandat att styra över en jättestor massa som bara vill se fotboll. Vi kan bara vädja till folk att ta vara på den möjlighet vi har nu, säger Erik Bergkvist.

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!