Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tore Lund

Tore Lund: "Elfsborg blir lite av ett jojolag"

ÄNDRADE SIG. Domare Stefan Johannesson gav David Elm straff, men tog sedan tillbaka den.
Foto: Karl Nilsson

Klang och jubelföreställning i senaste hemmamatchen mot Häcken.

Blekare i går - och jag tror vi få räkna med att Elfsborg blir lite av ett jojolag i allsvenskan 2014.

Laget kommer att nudda stjärnhimlen, men också ta avstickare ner i källaren.

Först och främst. Att resa hem från Guldfågeln arena med en poäng i bussen är absolut inget att skämmas för. Kryss på Kalmars hemmaplan är ett resultat som de flesta, rentav samtliga lag i allsvenskan, är tämligen nöjda med.

Om vi har i åtanke att KFF-matcherna i Elfsborgs fall handlar om rena skräckmöten mot det som brukar kallas bogey team, bör vi inte alls vara överraskade efter gårdagens resultat.

Elfsborg har inte vunnit i Kalmar sedan 2006, de senaste sju mötena lagen emellan på Guldfågeln eller på gamla Fredriksskans har slutat med antingen oavgjort eller hemmaseger.

Och den som tror att det gamla naturgrässpöket är besegrat ska komma ihåg att Elfsborg bara har fyra vinster på det underlaget de två senaste säsongerna.

Därmed inte sagt att Elfsborg gjorde en bra insats i allsvenskans tredje omgång.

Jag såg inte lagets premiär borta mot Åtvidaberg men har förstått att en dålig första halvlek följdes av en bättre andra.

Däremot var jag på plats på Borås arena i matchen mot Häcken. Då fick vi se både drömmål och ett förkrossande bra och imponerande, finurligt, chansskapande och övertygande hemmalag.

Men i går stod man återigen åtminstone i dörren till källartrappan och kom undan med blotta förskräckelsen och hade dessutom rätt flyt med domsluten vid ett par straffsituationer.

Men jag tror helt enkelt att vi får vänja oss.

Janne Mian och Klas Ingesson har andra idéer än de Jörgen Lennartsson hade och det kan ta ett bra tag innan allt sitter.

Och Elfsborg har ungt lag i år, en trupp där inga spektakulära nya spelare har anslutit - och då glömmer jag inte Viktor Prodell, vill bara inte gå med att han har någon särskild stjärnstatus utan nöjer mig med att han är en habil allsvensk anfallare, började till och med på bänken i går...

Grovt räknat består Elfsborgs trupp till hälften av spelare som är yngre än 24 år. Småpojkarna som lyfts upp från juniortruppen är med för att se och lära och kommer inte att få så mycket speltid under året.

Och vi ska också veta att många av dem i truppen som är tänkta att bära laget fortfarande är tämligen unga och inte har oceaner av rutin innanför västen - jag tänker på Marcus Rohdén, Sebastian Holmén, Viktor Claesson och i viss mån på Johan Larsson och Niklas Hult.

I tunga bortamatcher som den i går märks det också så oerhört viktig Anders Svensson fortfarande är för Elfsborg. Hans lugn, hans trygghet med boll, hans unika blick och magnifika passningsfot hade verkligen behövts om drömmarna om tre poäng skulle ha haft minsta chans att gå i uppfyllelse.

Men att Anders stannar hemma när det är nytillskott i familjen på väg, är naturligtvis helt i sin ordning.

Och efter bara tre omgångar kan man egentligen dra få slutsatser. Elfsborg är med, åtminstone på samma nivå som AIK, Blåvitt och Helsingborg.

Det återstår 27 omgångar innan Lennarts buckla ska putsas upp och delas ut.

Lyckas Elfsborg hitta en bättre jämnhet i sitt spel kan det här fortfarande bli ganska roligt - även om jag inte kan se att det ska räcka hela vägen.