Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tore Lund

Lund: Det får vara nog med den här skiten nu

GAMLA ULLEVI. Nu får det fan vara slut på bengaler, rök och eldande på läktarna!

I går hade en 4-årig flicka - Gais lagkapten Kenneth Gustafssons dotter! - kunnat bli allvarligt skadad på grund av delar av klackens brist på respekt för såväl sin egen klubb som för sina medmänniskor.

Gais har en defensiv som håller för en topplacering i superettan.

Det visste vi om. Men i hemmapremiären mot Sundsvall visade laget också att anfallsspelet håller på att infinna sig.

Det hade varit kul att få börja i den ändan.

Men nu tycks det en gång för alla vara så att svensk fotboll håller på att skjutas i sank av stollarna på läktaren. Jag är trött på det och hade hoppats slippa skriva något överhuvudtaget.

Men rätt många åskådare i Gais-klacken kändes sig naturligtvis manade att tända typ 100 bengaler och skapa rökutveckling på Gamla Ullevi i går. Detsamma som hände i premiären i Värnamo för en vecka sedan.

Och nu får fattiga Gais böta igen på grund av några träskallar i de egna supporterleden.

I går blev dessutom Gais lagkapten Kenneth Gustafssons fyraåriga dotter skadad i ett öga som en följd av eldandet.

Det tycks tack och lov ha gått bra för henne, och det enda jag är dum nog att hoppas på nu är att vi aldrig mer får se en bengal i samband med en Gaismatch, om detta åtminstone för det goda med sig.

Den respekten är ni skyldiga att visa ert lag, er kapten och alla medmänniskor som vill gå på fotboll utan att bli utsatta för livsfara.

Skärp er! Det får vara nog med den här skiten nu!

Jag dristar mig till att skriva lite om fotboll här också, trots allt. Under försäsongen och i svenska cupen har Gais visat upp ett tajt och säker försvarsspel mot flera allsvenska motståndare.

Men framåt har det varit lamt.

Främst på grund av att de tänkta anfallarna Joel Johansson och Altemark Vanneryr är och har varit skadade. Men nu är Johansson tillbaka och mot Ljungskile på söndag kan "Gabbe" också vara det.

Sedan är det inte alldeles säkert att han petar Linus Tornblad - bra i går! - hur lätt som helst.

Jämfört med matchen mot Värnamo visade Gais annars upp en helt annan inställning i matchen mot Sundsvall. Hårt jobb över hela banan, en hög press och även om spelet mellan de båda topptippade lagen var jämnt ute på planen, var det Gais som kom fram i de riktigt farliga lägena.

Giffarna tvingades alltsomoftast till avslut från distans och de få gånger de kom till fanns Tommi Vaiho, som kan vara hela superettans bästa målvakt, på plats.

Och när han får så bra hjälp som i går från Gustafsson-Översjö-Andersson-Mankoo i fyrbackslinjen är Gais ett lag som många lag kommer få svårt att göra mål på i år.

På mitten väntar jag dock på att Andreas Drugge ska hitta den nivå som vi alla vet han bär inom sig.

Jag skulle inte bli förvånad om Drugge återigen, precis som i cupen, kommer att testas i en friare roll med utgångspunkt på en kant - och att amerikanen Bobby Warshaw får platsen bredvid islänningen Asgeir Börkur på det centrala mittfältet.

Efter den viktiga övertidspoängen mot Värnamo och segern i går, har Gais fått en smakstart på superettan.

Det är så klart för tidigt att snacka allsvenskan ännu. Men känslan är att det kan bli ett roligt grönsvart år.