Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Markus Wulcan

Tobias Hysén gör skillnad – varför bänkades han?

Mix Diskerud. Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Tobias Hysén. Foto: BILDBYRÅN

Två assist i premiären och en av planens bästa spelare. 

Poya Asbaghi spelade ett högt spel när han bänkade Tobias Hysén mot Hammarby. 

Beslutet går att motivera – men det straffade sig. 

 

Polishästar, öl på uteserveringar och allmän flaggdag. 

Allsvenskan hade kommit till stan, och frågan är hur mycket tid, kraft och pengar IFK Göteborgs supportrar hade lagt på det där tifot? 

”Den blåvita historien förpliktigar – sälla dig till hjälteskaran” och så ett gäng gigantiska bilder på legendarerna Fölet Berndtsson, Bebben Johansson, Donald Nicklasson, Ruben Svensson, Magnus Erlingmark och Håkan Mild. 

Det var mäktigt och imponerande, men ingenting mot det som skedde ett par minuter senare. 

IFK Göteborg hyllade supporterprofilen ”Mesken” vars blåvita hjärta nyligen slutade slå. Hela Gamla Ullevi var knäpptyst, inklusive den stora Hammarbyklacken.

Knäpptyst. Tills hela arenan, alla blåvita och grönvita, förenades i en lång, varm applåd. 

Det var respektfullt och vackert. 

Den svenska fotbollsfamiljen. 

Och när den tjocka, gröna bengaldimman fortfarande låg kvar över planen sparkades matchen i gång. 

Tobias Hysén var till mångas förvåning bänkad trots assistsuccén i premiären. Poya Asbaghi ville i första hand vinna kampen om mitten och krympa ytorna och IFK Göteborg ställde upp i någon sorts 5-4-1-formation. 

Hammarby var det bättre laget i första halvlek, stressade Blåvitt till ständiga hemåtspel och Vajebah Sakor hade problem med både tempo och enkla bolltapp centralt. 

 Ett tag var förmodligen Pontus Dahlberg den spelaren som hade bollen vid fötterna mest. 

Det var ställningskrig och stundtals låg kvalitet och ytterst få målchanser. 

Första 45 var mest en enda stor gäspning och det var inte så det nya IFK Göteborg skulle visa upp sig för hemmapubliken i årets första allsvenska match på Gamla Ullevi. 

Efter en timme kom Tobias Hysén in och någon minut senare hade han spelat fram Blåvitts genomgående bästa spelare Mix Diskerud, väsentligt bättre tränad än vid samma tidpunkt i fjol, till 1-0. 

Och det sprudlade om Hysén som skapade stor oreda under sin halvtimme på planen. 

Men Hammarby kändes både tyngre i närkampsspelet, bättre organiserat och framför allt allmänt rappare. Björn Paulsen och Serge-Junior Ngouali växte ut till två jättar och gjorde massa nytta både med och utan boll. 

Danskens kvittering på hörna var logisk och Jiloan Hamad (fyra mål på två matcher!) fixade tre poäng på stopptid och tystade den blåvita publiken. 

Hammarby har full pott efter två omgångar och ser gediget och spännande ut. 

Poya Asbaghis alltför försiktiga och defensiva taktik på hemmaplan inför ett heltänt Gamla Ullevi blev kostsamt även om det ibland kan vara hårfin skillnad mellan fiasko och succé. 

Tobias Hysén är inte längre en spelare som kan ligga och pressa motståndarna i 90 minuter, men han är fortfarande en spelare som gör skillnad och det visade han inte minst i premiären. 

Vågar Poya Asbaghi bänka en kille som efter två omgångar har tre assist mot Östersund borta på söndag? 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!