Han får ju nästan Salt Bae att framstå som tillbakadragen

De var nog inte riktigt skapta för varandra, IFK Göteborg och Erik Sorga. Den estländske landslagsstjärnan verkade vara mer intresserad av att prestera på sociala medier än på fotbollsplanen och det förstnämnda lyckades han ganska bra med. 

Det finns väl knappt en lyxbil i hela västra Sverige som han inte poserat vid och hans guldiga Merca stack ut en aning bland alla standard-Volkswagens på parkeringsplatsen vid träningsplanerna. Minst halva sign on-bonusen brände nog 23-åringen i Louis Vuitton- och Gucci-butiker, på vulgära klockor och tatueringsbläck. 

Erik Sorga påminner om en vandrande turkisk basar och matchade väl kanske inte helt gängse tjänstemannaoutfit på Kamratgården. Och Leo Messi hann knappt lyfta VM-bucklan innan Sorga dunkade ut bilder från när han och Estland mötte Argentina i en träningsmatch i somras (0-5). Får ju nästan Salt Bae (googla) att framstå som tillbakadragen i jämförelse. 

Man får givetvis klä sig och smycka ut sig som man vill, exempelvis som pösmunkig sportjournalist, men världsstjärnelooken gick inte hand i hand med prestationerna på planen och till slut blev kombinationen hög lön och 89 minuters fotboll fördelat på 30 omgångar ohållbar. 

Någon klappusel fotbollsspelare är han inte, långt därifrån, populär bland supportrarna blev han, och han försökte ta för sig på träningarna, i alla fall inledningsvis. Men slätstruken överlag är passande ord och han verkade inte vara ett dugg intresserad av att bli en i gänget i omklädningsrummet, men om man inte får starta en enda match som profilerad värvning oavsett hur kasst laget än presterar har man inte fått en ordentlig chans. Samtidigt gör tränaren Mikael Stahre det han tror är bäst för IFK Göteborg. 

Nåväl, det var förstås rätt att skeppa i väg honom, nu fortsätter showen i bulgariska Lokomotiv Plovdiv, det blev en dyrköpt historia på några miljoner totalt sett, men det är bara att hoppas att samtliga inblandade lär sig något med facit i hand. 

Erik Sorga har i alla fall skapligt tryck i benen och kan springa, det är mer än vad man kan säga om sommarens anfallsvärvning från Bundesliga Suleiman Abdullahi, 26. Inte en tävlingsmatch på över ett år när han skrev på 3,5-årskontraktet, kom direkt från en semester där träning och strikt kosthållning inte stod överst på schemat. 

Stämplade in på Kamratgården med markant övervikt, drog baksidorna tämligen omgående och har på sina fem inhopp i allsvenskan inte gjort en enda maxlöpning. Under hösten har också knäproblem gjort sig påminda, förmodligen värre än vad klubben vill göra gällande, men sjukgymnast Fredrik Larsson uppger i alla fall att Suleiman Abdullahi nu är nere på matchvikt igen efter att ha kört extra efter säsongen och att 26-åringen är inställd på att göra sitt absolut bästa framöver. 

Det får man verkligen hoppas. IFK Göteborg pratar ofta om vikten av noggrannhet när man värvar spelare, att det är viktigare att det blir rätt än att det går snabbt. 

Kloka ord, sämre utfall i ovanstående exempel. Suleiman Abdullahi har utan tvekan något, annars hade han inte tillhört Union Berlin, ett kraftpaket som blixtrat till några gånger på träningarna, men som det såg ut när han hoppade in i höstas så hade han behövt tre svenska försäsonger i benen. Nigerianen får nog vintern och våren på sig, är han inte i speldugligt skick då får han leta ny klubb. 

Sorga lyckades åtminstone peta in en boll i allsvenskan på färre spelade minuter än Abdullahi. 

Anfallsfrågan börjar bli akut, tävlingssäsongen börjar i mitten av februari. Blåvitt har i nuläget tre renodlade strikers, samtliga har skadeproblem. Marcus Berg, 36, kommer förmodligen inte börja träna fotbollen förrän i februari på grund av kass rygg, jättelöftet Linus Carlstrand, 18, väntas gå in i full träning i januari efter utdragna ländryggsproblem och så då Suleiman Abdullahi. 

Visst, överalltgubben Gustaf Norlin, 25, tio mål 2022, finns att tillgå men helt otroligt att det kommer ett bud på honom i januari är det inte. 

Minst en ny anfallare är ett måste (och centrala mittfältare och mittback). Och då är det inte dumt om han både har fysik som en elitfotbollsspelare och är bra nog för att få chansen från start. 

IFK Göteborgs ansvariga gör naturligtvis sitt bästa, det finns inga garantier i fotboll och ibland blir det fel. Bara man gör nyktra analyser över vad som gått snett. 

Förutom tabellplaceringen (åtta, igen), dock den mest betydelsefulla måttstocken i en fotbollsförening, mår klubben som helhet bra. Publiken strömmar till Gamla Ullevi och det egna kapitalet uppgår till runt 50 miljoner. Med andra ord bör det finnas utrymme för en större satsning inför 2023 vilket i sin tur kan generera mer pengar.

Kommande månader blir väldigt intressanta.