Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Markus Wulcan

Blåvitt spelade klassisk Blåvittfotboll

Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Foto: HANNA FRANZéN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Samma huvudtränare och samma spelare. 

Men ett lag som helt bytt skepnad på två veckor. 

IFK Göteborg påminde om IFK Göteborg igen och spelar allsvensk fotboll även 2019. 

”Det är bara en lek med siffror”, brukar det heta. 

Men på Grimsta IP såg vi vilken markant förändring det kan bli om man gör ett par siffermässiga justeringar. 

3-4-3, 3-5-2 och ett par varianter till blev slutligen klassiska 4-4-2 med spikraka linjer. Poya Asbaghi fick ta ett steg tillbaka och släppa prestigen när klubbens allsvenska existens stod på spel. 

Ångesten låg som en våt filt över arenan, den drygt 600 man starka blåvita klacken höll i gång bra på ena sidan, men frågan är om inte BP-tränaren Roberth Björknesjö hördes mest av alla över 90 minuter.

”Tim... TIM!” ropade han säkert ett tjugotal gånger före paus till anfallaren som heter Söderström i efternamn med en stämma som hördes ända till Göteborg. 

Smart Hysén 

Och BP började bäst, rullade och rullade medan IFK Göteborg försvarade sig lågt och täckte ytor, framför allt centralt. 

Anfallaren Jack Lahne, 16, spelar inte fotboll som en 16-åring och kommer inte att lira i BP i speciellt många säsonger till. Han uppträdde med ett härligt självförtroende, var helt respektlös och oftast spelbar. 

Men IFK Göteborgs fyrbackslinje hade ändå hyfsat bra koll på honom, och laget växte in i matchen. En långboll från Erik Dahlin, en smart Hysén-skarv till Robin Söder som hittade Sebastian Ohlsson som smart sköt mellan backens ben och hittade nätet via stolpen. 

Och måljublet var inget vanligt måljubel. Det var som att tonvis med bekymmer plötsligt bara försvann upp bland molnen, åtminstone tillfälligt. 

Blåvitt spelade klassisk Blåvittfotboll och gjorde det efter omständigheterna bra. August Erlingmark glidtacklade perfekt flera gånger om och just kampspelet är annars något det här laget har saknat under 2018. 

På topp gjorde Tobias Hysén och Robin Söder massa nytta. Kloka, skapligt synkade, arbetsvilliga och hela tiden en tanke med passningarna. Söders inledning på andra halvlek var smått briljant, det vara bara målet som saknades innan han tog sig åt vaden och tvingades utgå. 

Victor Wernersson, av alla människor, solorushade från mittlinjen, kroppsfintade och sköt in 2-0 med högerfoten, av alla fötter. 

Tuffa förändringar 

IFK Göteborg har under säsongen stundtals uppträtt mer än lovligt virrigt och tappat stabila ledningar flera gånger. Det har varit på den nivån att man undrat om det inte vore dags att ge den mentale rådgivaren mental rådgivning. 

Med tanke på det är det starkt att Blåvitt i ett mycket pressat läge åker hem från Grimsta IP med tre poäng som i praktiken säkrar allsvenskt spel 2019. 

Brommapojkarna, Dalkurd och kanske också Sirius får fortsätta slåss kring kvalstrecket. Med fyra omgångar kvar har IFK Göteborg åtta poäng tillgodo och klart bättre målskillnad. Det ska ju bara vara tillräckligt. 

Klubben har gjort flera tuffa men nödvändiga förändringar den senaste tiden, framför allt för att få kortsiktig effekt, men även för att göra IFK Göteborg till en förening att räkna med igen. 

Tre poäng mot BP löser inte alla problem, men just nu löser det massor. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!