Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det börjar se ut som förra året

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

Med ett vant grepp höjde Joel Lundqvist CHL-bucklan mot det tjeckiska halltaket.

Om knappt tre månader kan det vara dags igen.

Då på Götaplatsen inför tusentals Frölunda-supportrar.

För vem ska kunna hindra det guldsamlande Göteborgs-gänget från att lyfta även SHL-bucklan?

Inom lagidrotterna snackas det mycket om vinnarkultur. I Frölunda snackas det väldigt mycket om just det.

Tränaren Roger Rönnberg betonar precis som lagkaptenen Joel Lundqvist vikten av att skaffa sig goda vanor.

Frölunda, som precis som vanligt den här CHL-säsongen vände ett underläge till seger, har den goda vanan att aldrig ge upp.

De fyrdubbla CHL-mästarna lever i högsta grad upp till uttrycket att det inte är över förrän den gamla damen sjungit.

Mot Mountfield blev det dock aldrig riktigt kritiskt, trots underläget i första perioden. 

Frölunda har för många verktyg i lådan för att låta sig störas för mycket av ett högt attackerande motståndarlag, påhejat av en arena fullsatt med högljudda hemmasupportrar.

Som när Joel Mustonen med snabba hårt arbetande ben tvingade fram den första utvisningen på en Mountfield-spelare.

När den inte ledde till något mål trampade samme Mustonen i gång igen och fick till ytterligare en utvisning – och på den kom Simon Hjalmarssons kvittering.

Eller när den elegante centern Johan Sundström, som börjar närma sig klassen från guldåret 2016, stod i en av sina favoritpositioner och styrde in 3–1 bara 172 sekunder senare.

Eller varför inte lugne, stabile Johan Mattsson i målet. Målvakten som inte gör tv-räddningar som motståndarnas NHL-meriterade Marek Mazanec – men som står i vägen.

Tillsammans med det övriga gänget skapar de en vinnarkultur som är oerhört svår att stå emot.

Direkt efter slutsignalen började det pratas om fortsättningen av säsongen.

Joel Lundqvist snackade om vad CHL-segern betydde för det kommande SHL-guldet förra säsongen.

Roger Rönnberg gjorde samma jämförelse när han sa att Frölunda slipper ett splittrat fokus, då den ena turneringen är framgångsrikt avslutad.

Och bäva månde konkurrenterna när Rönnbergs vältränade hockeykrigare bara behöver ha en sak i huvudet.

Vi minns hur CHL-guldfirandet i Scandinavium för ett år sedan gav Frölunda kicken som behövdes för en ny fest på Götaplatsen efter finalserien mot Djurgården.

Med 13 omgångar kvar ledde Luleå SHL på 69 poäng, sex före femman Frölunda.

Frölunda avslutade seriespelet med tio vinster och tre förluster och gick in i slutspelet med ett stort självförtroende.

Nu leder Luleå på 79 poäng, elva fler än trean Frölunda, med 14 omgångar kvar.

Lita på att det kommer att letas efter likheter från det att SHL återupptas om en vecka då Frölunda tar mot Linköping i Scandinavium.

Ryan Lasch, som själv belönades som bäste spelare och poängbäst i CHL, försökte tona ner sin egen betydelse när han pratade om fyra producerande enheter i laget.

Och det är så Roger Rönnberg vill att det ska vara. 

Det ska inte räcka för motståndarna att ha koll på var Ryan Lasch eller Samuel Fagemo befinner sig.

Ett uppvarvat, ständigt guldtörstande, Frölunda kan nu fästa blicken på ett enda mål i stället för två.

Därför tror jag att det i slutet av april blir dags att börja kika på var årets scen ska byggas på Götaplatsen.