Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför blev 12 044 Frölundas magiska tal

Jonas Johnson glider fram och gratulerar Niklas Andersson till ett mål motFoto: NILS JAKOBSSON / © BILDBYRÅN
Jonas Johnson – assisterande lagkapten vid guldet 2003, kapten vid guldet två år senare.Foto: OSCAR MAGNUSSON / © BILDBYRÅN
När det är fullt är det 12044 i Scandinavium.Foto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN
Joel Lundqvist – sedan 2009 lagkapten i Frölunda.Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN

12044.

Ett av svensk idrotts mest kända tal.

12044 – utsålt i Scandinavium när Frölunda spelar hockey.

Det är snart 20 år sedan de då ansvariga i klubben bestämde att det skulle bli talet för när biljetterna är slut.

– Vi tog en ungefärlig snittsiffra från olika tillfällen med utsålda hus – och så la vi till året då det började spelas hockey i Frölunda, säger förre klubbdirektören Mats Ahdrian.

När det är fullt i Scandinavium står det 12044 på mediakuben i arenan.Foto: LENNART REHNMAN / GT/EXPRESSEN
Tomi Kallio och Fredrik Norrena firar guldet 2003 på Götaplatsen.Foto: PER WISSING

För 20 år sedan var Frölunda en kvartsfinalklubb.

1999, 2000, 2001 – varje säsong slutade med kvartsfinal.

Men säsongen 2001/2002 hände något.

Mästertränaren Conny Evensson, som ledde Frölunda tillbaka till elitserien 1989, hade tagit över – och tog laget till semifinal där Modo dock var för bra.

Det blev inledningen till Frölundas första storhetstid under det här millenniet.

”Vi hängde på 44”

Det var också året då det började pratas om vad som egentligen är fullsatt när Frölunda spelar i Scandinavium.

– När jag började i Frölunda frågade jag när det var slutsålt och fick olika tal varje gång. Det varierade beroende på hur många mediaplatser som fanns eller hur stora säkerhetszoner som behövdes, säger Mats Ahdrian.

I hockey räknar man, till skillnad mot fotbollen, antalet sålda biljetter – inte hur många åskådare som verkligen finns i arenan.

Det gjorde det möjligt att bestämma en siffra.

– Lotta Algotsson på kansliet tog fram ett underlag över hur många biljetter som sålts när det varit slutsålt vid olika tillfällen – och då fick vi ett snitt på ungefär 12 000, berättar Ahdrian.

– Då hängde vi på 44, eftersom det var året som hockeyn drog i gång i vad som då var Västra Frölunda IF. Det var verkligen en hittepågrej, men 12044 är ju numera nästan ett eget varumärke.

44 även i Håkan Hellströms rekord

Men hockeyns göteborgska födelseår uppmärksammas inte bara genom Scandinavium.

– 44 hängde med när vi arrangerade utematchen mot Färjestad på Ullevi 2009 – då blev publiksiffran 30144. Och Håkan Hellströms rekord på Ullevi är 70144. Frölunda lever nu genom flera evenemang, det har blivit så utan att folk har tänkt på det, säger Mats Ahdrian med ett stort leende.

Men 2002 var inte bara året då Frölunda definierade vad som är slutsålt. Det var också på hösten det året som klubben drog i gång jakten på vad som på vårkanten året efter blev det första SM-guldet sedan 1965.

Lyfter fram en annan spelare

I det laget fanns bland andra egna ungdomarna Henrik och Joel Lundqvist, Magnus Kahnberg, Jari Tolsa, Jens Karlsson, Christian Bäckman och Alexander Steen.

Dessutom rutinerade bröderna Mikael (lagkapten) och Niklas Andersson, Patrik Carnbäck samt det senaste nyförvärvet Tomi Kallio.

Jonas Johnson, Frölundas lagkapten under flera år i början av 2000-talet, hyllas av Frölundas förre klubbdirektör Mats Ahdrian.Foto: JAN WIRIDEN

Mats Ahdrian väljer dock att framförallt lyfta en annan spelare.

– Många var viktiga, men den store kulturbäraren när Frölunda var så bra under de här åren var Jonas Johnson. Han hade tagit SM-guld med Brynäs och hade varit i Tyskland och kom till Frölunda som stjärnspelare. Men han var den typen av spelare och ledare i laget som gjorde de andra bättre, säger den förre klubbdirektören.

– Tillsammans med framförallt Mikael och Niklas Andersson skapade Jonas en kultur där man berömde de unga som blev duktiga. Tidigare hade Frölunda haft en tendens att stjärnorna inte lät de unga bli bra, de unga upplevdes ibland som ett litet hot. Men Jonas och bröderna Andersson såg till att de unga fick full stöttning.

Ledde spelarna från NHL

När Frölunda vann 2003 var Mikael Andersson lagkapten och Jonas Johnson assisterande.

När Mikael slutade efter guldet tog Johnson över. Vid guldet 2005, när flera stjärnspelare kom in från lockoutens NHL, spelade han med ”C” på bröstet.

– Jonas skapade en kultur där alla var lika viktiga. Även när vi fick in stjärnor under lockoutsäsongen var grunden densamma för Jonas, alla var lika viktiga. Han tog ansvar, utan att söka uppmärksamhet för sig själv, säger Mats Ahdrian.

Han pratar länge och passionerat om Jonas Johnsons tio säsonger, mestadels som center mellan Niklas Andersson och Tomi Kallio, i Frölunda.

Skador fick honom tillbaka

– Jonas var extremt lojal mot Frölunda i alla år. 2002 blev han draftad sent av St Louis i NHL – men valde att stanna för Frölundas skull. När Frölunda hade ekonomiska problem gick han ner i lön, säger Mats Ahdrian.

Dessutom gjorde Jonas Johnson, som är pappa till Jonathan (har precis skrivit på för Skellefteå) och Andreas (Toronto Maple Leafs), comeback året efter att han hade lagt av.

Ulf Dahlén tränade Frölunda i två säsonger.Foto: MARCUS BRYNGELSSON

Frölunda gjorde 2008 en ny stortsatsning med Kent ”Nubben” Norberg från Timrå som sportchef och förre NHL-spelaren Ulf Dahlén som tränare.

Stora skadeproblem gjorde att den före detta lagkaptenen kallades in igen.

– Jonas var naturligtvis inte lika grundtränad som de andra, men kom in och gjorde det fantastiskt bra. När han kom tillbaka märktes det dessutom hur mycket han hade saknats som person och förebild, säger Mats Ahdrian.

”Joel var för dyr”

Efter semifinalen 2009 slutade Johnson för gott. 

– Då sa jag att vi måste ha en kapten som leder laget på samma sätt som Jonas hade gjort i så många år, då värvade vi hem Joel Lundqvist från Dallas, berättar Ahdrian.

Den utespelande tvillingen Lundqvist hade lämnat Frölunda efter silvret 2006. Tre år senare hade han skadeproblem och hade svårt att ta en plats i NHL.

– Jag fick lite skäll för att Joel var för dyr, för han var ju inte jättebra när han kom hem. Han var dåligt tränad och hade problem med sin skadade axel. Men det han visade gjorde att jag var helt övertygad om att han skulle bli bra för Frölunda – och för svensk hockey, säger Ahdrian.

”Joel är skolad i Jonas ledaranda”

Elva år senare är Joel Lundqvist fortfarande kapten för ett Frölunda som sedan 2016 tagit två SM-guld och vunnit CHL tre gånger.

Han tituleras ofta ”kaptenernas kapten”.

– Jonas Johnson var lite mer tystlåten och alltid uppmuntrande, Joel är mer en kravställare. Men i grund och botten är de precis lika lojala mot laget, säger Mats Ahdrian.

– Jag tror inte att vare sig Jonas eller Joel har funderat så, men jag skulle vilja säga att Joel är skolad i Jonas ledaranda.

De temperamentsfulla tvillingarna Lundqvist, Henrik och Joel.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Dagens ledare Joel Lundqvist har dessutom ett temperament som hans företrädare som kapten inte har.

Ett temperament han delar med tvillingbrorsan, Rangers-målvakten Henrik.

– Jag har haft förmånen att vara med båda dom här pojkarna och jag har aldrig nån gång i mitt yrkesliv upplevt två personer som varit så drivna till att vinna. Samtidigt har de alltid varit fantastiska ambassadörer.

Dörr gick sönder när Henke var arg

Den förre klubbdirektören bjuder på ett minne från de första åren med den temperamentsfulle vinnarskallen Henrik Lundqvist i laget.

– Det var när Löfbergs arena i Karlstad var alldeles ny. Henke hade släppt in någon straff när vi förlorade. Han var inte glad. En dörr gick sönder. Men det var det värt, säger Mats Ahdrian med ett leende.

Den förre klubbdirektören ser paralleller mellan dagens Frölunda och det Frölunda han själv var med och ledde.

– Mycket av framgångarna byggde på våra ungdomar, som tränade hårt och vann mycket. Våra J18- och J20-lag tog tolv SM-guld under de här åren, A-laget tog två. Vi ville att de unga lagen skulle lära sig att vinna för att sen få nytta av dessa spelare i A-laget. Att både juniorer och A-lag vann var vår framgångsmodell, säger Mats Ahdrian.

Dagens Frölunda är tuffare

2003 och 2005 blev J18, J20 och A-laget svenska mästare.

– Vi gjorde mycket som var bra, men jag tycker att Frölunda i dag gör saker som är ännu bättre. Jag kan det inte från insidan, men jag tycker att dom har tagit det till en helt annan nivå. Vi tackade exempelvis nej till bra, lovande spelare för att istället släppa fram våra egna ungdomar. Dagens Frölunda lockar nästan färdiga talanger till Göteborg för ett par år på väg till NHL – och släpper ändå fram en del egna ungdomar. Dom är tuffare än vad vi var.

Han gör fler jämförelser:

– Vi hade en dröm att Uffe Dahlén skulle bli den tränare Roger Rönnberg är i dag, en tränare som driver hockeyn i hela föreningen framåt. Det blev inte så, av olika orsaker. Men Uffe fick oförskyllt mycket stryk i olika sammanhang. Han är en fantastiskt fin person, superproffsig och bra – men det lyckades inte i Frölunda.

Mats Ahdrian under ombyggnaden av Frölundaborg till Campus.Foto: JAN WIRIDEN / GT/EXPRESSEN

När Mats Ahdrian pratar om Frölunda återkommer han gärna till Frölundaborg – eller Campus som innandömet döptes till under ombyggnaden till en av Europas modernaste anläggningar.

– Vi byggde Campus med idén om att sno fotbollens och den nordamerikanska skolidrottens modell, att integrera skola och träning mer än tidigare. Reglerna i NHL ändrades, de började plocka spelare tidigare. Om vi ville ha nytta av våra egna spelare måste dom var bättre tidigare. Och enda sättet att bli bättre är att träna hårdare, säger Ahdrian.

Åkte till Madrid och Barcelona

Klubbens företrädare gjorde studiebesök hos bland andra Real Madrid, Barcelona, Ajax, Blåvitt och flera amerikanska hockeyuniversitet.

– Campus blev en sån där grej som man är glad för i efterhand. Jag vet ju att den är bra än i dag, säger Mats Ahdrian.

Hans egen tid i klubben fick ett abrupt slut. I oktober 2011 fick Mats Ahdrian sparken av den nya styrelsen efter elva år i klubbens ledning.

På en presskonferens meddelade klubbens nye ordförande Mats Grauers, med Ahdrian vid sin sida, att klubben behövde en ny ledarstil.

– Det var lite surrealistiskt. Det som var tråkigt var att jag erbjöd mig att sluta redan på sommaren, men blev ombedd att jobba vidare. För det är inte konstigt att man byter vd, det behöver inte ens motiveras, säger Mats Ahdrian.

”Glad och stolt för det vi gjorde”

Frölunda hade då ont om likvida medel. Men 38,5 miljoner fanns i Scandinavium-aktier, som klubben hade gått in med för att Göteborgs stad stöttat Frölundaborg med hundra miljoner och skulle kunna bygga den nya Marconihallen. Dessa pengar fick Frölunda tillbaka enligt det avtal klubben hade med staden.

Är du bitter för att du inte fick vara kvar?

– Nej, det är jag inte. Jag är glad och stolt för det vi gjorde, för det har Frölunda nytta av i dag, säger Mats Ahdrian.