Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Nu för tiden blir jag ledsen av julfirande”

När Helen och Kent är ensamma händer det att lugnet bryts när de sätter på favoritmusik och dansar loss i soffan.Foto: HANNA BRUNLÖF
Helen Alfredsson och Kent Nilsson skildes efter elva års äktenskap – men hittade tillbaka till varandra.Foto: HANNA BRUNLÖF
Helen Alfredsson har aldrig långt till skratt.Foto: HANNA BRUNLÖF
Mysigt i soffan.Foto: HANNA BRUNLÖF
Kylan i Sverige kan få henne att längta till värmen i Florida under vintern.Foto: HANNA BRUNLÖF

ONSALA. Helen Alfredsson kan dansa i soffan och på borden när favoritlåtarna får blodet att koka.

Hon berättar gärna om kärleken till Kent Nilsson – för att i nästa sekund driva hejdlöst med honom.

Hon skrattar med vänner, blir ledsen på julafton – och njuter när hon vid 54 års ålder äntligen får vinna US Open.

– Jag sa häromdagen till Kent: Låt oss aldrig bli blasé, det vore en dödsdom, säger hon.

Helen Alfredsson och GT:s Stefan Nilsson samtalar vid köksbordet i villan på Onsala.Foto: HANNA BRUNLÖF

Helen Alfredsson slår sig ner vid köksbordet med utsikt över Kungsbackafjorden.

Kent Nilsson går runt med en tändare i handen och tänder ljus i vardagsrummet, som hänger ihop med köket.

– Vi är på många sätt olika Kent och jag. När jag är hemma själv är det alltid kolsvart, det är tyst. Jag kanske kokar två ägg, äter lite frukostflingor. Jag trivs när det är lugnt och stilla, säger Helen.

Hon lutar sig fram över bordet och fortsätter prata.

– Men vad gör Kent när han är ensam? Jo, han tänder nästan eld på huset. Han tänder lampor och vartenda ljus som finns. Han lagar jättefina middagar till sig själv, grillar och håller på. Jag tror att han trivs väldigt bra i sitt eget sällskap.

Den förra golfstjärnan brister ut i ett av många gapskratt när hon tittar bort mot Kent, som med ett mer stillsamt leende lämnar rummet.

Utsikt över Onsalaviken från altanen.Foto: HANNA BRUNLÖF

Huset ligger vid havet

Det lackar mot jul när vi träffas i paret Alfredsson/Nilssons hus i Onsala, söder om Göteborg. Det är sedan ett drygt år tillbaka deras fasta punkt. I Sverige. För i Florida har de också ett hus, där brukar de tillbringa vinterhalvåret.

Onsalahuset i två våningar ligger vackert vid havet. På utsidan finns en övertäckt swimmingpool och en gräsmatta breder ut sig fram till staketet som omger tomten.

I bottenvåningen finns sovrum för gäster och ett litet gym för parets egen träning. 

Men i november lämnade paret värmen i Florida och åkte hem till de betydligt svalare trakterna i norra Halland.

Den främsta anledningen var en tv-intervju angående boken ”Ett vinnande slag”, som kom lagom till bokmässan i september.

– Jag var hos Malou i TV4 och pratade om boken. Ett tag därefter hade Tomas Brolin sin 50-årsfest, som vi var inbjudna till. Då bestämde vi att stanna och inte åka tillbaka till USA förrän i början på januari, berättar Helen.

”Låt oss aldrig bli blasé”, säger Helen, som gärna blandar det jobbiga med det roliga – gärna i sällskap av Kent.Foto: HANNA BRUNLÖF

Firar jul i Spanien

Helen och Kent var några av många kändisar på Brolins stora fest i Stockholm. VM-hjälten från 1994 har en stor kompiskrets.

– Kent och han var kompisar sedan tidigare. Vi bodde nära varandra och umgicks mycket när vi bodde i Stockholm. Vi var ofta på hans restaurang Undici. Där var ju alla. Men hade han fyllt något annat än 50 hade jag ju inte suttit och frusit här i Sverige. Det är 25 grader i Florida nu, säger Alfredsson och ser nästan allvarlig ut.

Att USA-resan dröjer – innebär det att ni firar jul här på Onsala?

– Nej. Det gör vi hos min bästa kompis Nina Sellberg och hennes man Ove i Spanien. Därifrån drar vi till Florida, svarar hon.

Till familjen Sellberg tar Helen och Kent med sig sin alldeles egen jultradition, som utvecklades under åren när Kents barn bodde hos dem i Florida.

– Vi sjöng alltid ”Vår julskinka har rymt”, alla skulle vara med, säger Helen och börjar sjunga lätt:

– Vår julskinka har rymt och släkten kommer om en timma...

Hon skrattar mycket, men Helen Alfredsson har även varit med om mycket jobbigt i sitt liv.Foto: HANNA BRUNLÖF

”Jag har ingen familj på det sättet”

Efter ett par strofer får det räcka.

– Och så handlar det om att miss Piggy har åkt till Hawaii, haha. Det är från ”Werner och Werner”, de där kockarna i tv som Sven Melander och Åke Cato spelade. Vi brukade sätta på den låten innan vi började käka.

– Jag älskar tokiga saker. Eller... I min värld är det inte tokigt, det är bara roligt. Den passar bra med Nina och Ove, hela den familjen är tokig.

Gillar du att fira jul?

– Nej, nu för tiden blir jag mer ledsen. Det är ju något man firar med familjen, jag har ju ingen familj på det sättet i dag, svarar Helen. 

Mamma Käthie dog i sviterna av Alzheimers för snart tio år sedan. Pappa Björn led av både njursvikt och hjärtsvikt när han gick bort 2017. Och hon har ingen kontakt med sin syster Annica efter en tvist som slutade i domstol.

– Jag blir ledsen när jag hör vissa jullåtar, framför allt några av dom som jag vet att mamma tyckte väldigt mycket om, säger hon.

Spelar du dem då?

– Självklart. Och så gråter jag en skvätt. Sen sätter jag på ”Julskinkan har rymt” och så tycker jag att det är roligt igen, haha. Jag går från gråt till skratt på två sekunder, säger den förra golfstjärnan.

Helen Alfredsson jublar efter segern i US Open på seniortouren.Foto: TIMOTHY L. HALE / ZUMA PRESS/IBL

Växte upp med mycket ironi

Hon funderar några sekunder innan hon fortsätter prata om julen.

– Julen var mer speciell förr när alla tittade på Kalle Anka och det till föräldrarnas stora glädje var morgon-tv under jul. Jag tog alltid med mig alla julklappar och hade dom jämte mig, varför vet jag inte. I dag får många ungdomar så mycket, inget blir kul. När dom inte har något att se fram mot tar du bort jättemycket från barnen.

Du skrattar mycket. Gjorde du det lika mycket under tiden du spelade, då pressen på dig var en annan?

– Ja. Jag kommer från en familj där humor var väldigt viktigt. Jag växte upp med mycket ironi, både mamma och pappa var snabba i käften. Det var en av de riktigt härliga gåvorna jag fick. Det är väldigt tragiskt att båda är borta.

– Men när man träffar sådana som kände dom och dom säger ”dina föräldrar var inte kloka, vi hade så roligt” – då blir jag glad. Får du någon att skratta har du dom med dig.

Kent kommer tillbaka, ombytt. Han har träningskläder på kroppen och en cykelhjälm i handen.

– Helen cyklar runt här. Jag ska cykla samma sväng och är lite nervös för tiden, säger han.

Kent är den som oftast tänder ljus i hemmet, men Helen sitter gärna och tar igen sig i soffan.Foto: HANNA BRUNLÖF

Skilde sig efter elva år ihop

Tävlingsmänniskan, som i skepnad av hockeyspelande trollgubben ”Mr Magic” tjusade hockeyfans under ett par decennier, låter inte speciellt kaxig inför utmaningen.

– Det är ungefär tre mil, för mig tog det 1.28. Det är tiden att slå, haha, säger Helen uppmuntrande.

Kent sätter på hjälmen. När han går ut genom dörren hör han sin sambo ropa:

– Ring om du vill att jag ska hämta dig.

Helen skrattar åt sitt eget skämt när dörren stängs.

– Jag har en sån där mountainbike med låg sadel. När jag var ute och cyklade förut kom det en liten tjej och bara blåste förbi. Då såg jag att hon hade en battericykel – så skönt att jag upptäckte det, jag ska ju alltid tävla med alla, säger hon.

Helen och Kent hade varit gifta i elva når när de skilde sig på hösten 2016. Det tog ett tag, sedan var de ett par igen.

Är ni mer rädda om varandra nu?

– Ja, ja. Vi är mycket bättre på det. Det var jag som skickade in papperen när vi skilde oss. Jag kände att jag inte nådde honom. Till och med barnen kallade honom teflon. Inget fastnade, jobbiga saker bara studsade, svarar hon.

– Visst kan vi bråka om vissa saker nu också, men sedan vi var separerade vet vi bättre vad som är värt att bråka om. Jag tror att kärleken är väldigt stark.

När Helen är ensam hemma vill hon gärna ha lugn och ro.Foto: HANNA BRUNLÖF

Dansar på bordet

Helen Alfredsson fortsätter att beskriva mannen hon delar sitt liv med:

– Det jag uppskattar mest med Kent är när jag får mina tokiga infall. Nu är väl det här inte något bord jag dansar på kanske, men det vi hade i Stockholm...

Vi tittar samtidigt på köksbordet där vi sitter.

– Ibland, när vi är själva och börjar lyssna på våra favoritlåtar, Kent och jag, då händer något i kroppen. När det kommer någon låt man gillar som är lite happy – då...

... dansar ni på borden?

Helen ser sig omkring, tittar på de små glasborden vid soffan.

– Dom är tyvärr lite mer ömtåliga. Men det vi hade i Stockholm kunde vi hoppa på och i Orlando har vi ett litet bord som vi köpte på en loppmarknad. Det gör inget om det går sönder. Där hoppar vi runt även i sofforna, säger Helen och får det att låta som den naturligaste saken i världen.

Du har varit med i ”Mästarnas mästare””, kanske dags att vara med i Let's Dance”?

– Nej, nej. Aldrig. När pappa skulle lära mig dansa sa han att det var värre än att flytta runt möbler. Ska jag ha kontakt med någon annan uppstår vissa problem. Det är när jag får köra mitt eget race det funkar, säger hon bestämt.

När Helen Alfredsson och Kent Nilsson köpte hus i Sverige valde att flytta till Onsala med den här utsikten.Foto: HANNA BRUNLÖF

”Jag vägrar att bli gammal”

När jag frågar om vi kan ta en bild när hon visar hur det går till när hon dansar i soffan säger Helen dock bestämt nej.

– Alltså, jag vägrar att bli gammal. Att vara ”sketnödig” i vår ålder bara för att vi har det bra och pengar på banken... Jag vill inte att mitt liv ska kännas så annorlunda jämfört med hur det var när jag knappt hade ett öre och levde på ris och ketchup. Jag sa till Kent när vi kom hem från Florida i april: Snälla, låt oss aldrig bli blasé. Man ser många som har det väldigt bra – och så är allt tråkigt hela tiden. Gud, livet är inte perfekt. Men inget roligt kommer från det som är perfekt.

Att paret Alfredsson/Nilsson har kul tillsammans går inte att ta miste på. Men de påminns ständigt om sina olikheter.

Som när de skulle åka från Florida till Sverige senast.

– Kent tjatade på mig att jag skulle snabba mig för att vi skulle hinna till flygplatsen. När vi var klara med incheckning och säkerhetskontroll hade vi gott om tid och satte oss och fikade. Men när vi kom till gaten hade planet lyft en bra stund tidigare. Kent, som hade tjatat så på mig, hade tagit fel på tiden.

Helen gapskrattar fram sin berättelse. 

– Jag såg på Kent att han inte visste hur jag skulle reagera. Han väntade sig ett bryt, trodde att det skulle komma ett hysteriskt anfall. Men jag sa bara, helt coolt: ”Då får vi väl ta nästa plan”.

Hur hade det varit att i stället vara ihop med en som var som du själv?

– Det hade ju inte gått, förstår du väl, svarar hon snabbt.

Kent Nilsson är i hockeysammanhang kanske mest känd för ”Kenta Nilsson-finten”. Den som Peter Forsberg kopierade när han avgjorde OS-finalen i Lillehammer 1994.

Kan du visa hur den går till?

Helen börjar skratta igen.

– Första gången vi var tillsammans på egen hand sa Kent: ”Har du sett min fint?”. Sen visade han mig på datorn. Så ja, jag vet hur den går till, haha.

Helen i vardagsrummet.Foto: HANNA BRUNLÖF

Kämpade med ätstörningar

Helen Alfredsson spelade in mer än 50 miljoner kronor under sin golfkarriär, Kent Nilsson drog också in en och annan krona under alla år som hockeyproffs.

En del av pengarna har de investerat i huset i Onsala.

– Det är vår egen lilla himmel. Väldigt privat, samtidigt kan vi ha jättemånga kompisar här. Kent är en inbiten stockholmare, men känner ett lugn här. Och Göteborg är ju en fantastisk idrottsstad med Frölunda och annat. Kent tycker att han har fått en ny karriär här. Oh, Mr Magic – det var visserligen 40 år sen, men...

Även om paret aldrig behöver sakna något materiellt finns det annat som skaver.

Som att Helen, som under många kämpade med ätstörningar, inte längre kan äta vad hon vill.

– Det var för kanske tio år sedan det började. Jag var så trött jämt, det kändes som att jag hade en cementkeps på huvudet och så hade jag magproblem som kom i skov. Tomas Brolins dåvarande tjej frågade om jag hade kollat om det kunde vara glutenallergi. Det hade jag inte. Men jag höll upp med glutenprodukter i en vecka och blev bara piggare, berättar hon.

Helen hade först ingen lust att testa sig eftersom hon inte ville börja äta gluten igen, vilket var tvunget i så fall. Men sedan testade hon sig och fick beskedet att hon inte var allergisk mot gluten.

– Men utan gluten blev jag bättre. Fråga Kent. Jag såg ut som att jag var med barn, magen var här ute, säger hon och håller ut armarna en bit från kroppen.

Ännu bättre blev Helen sedan hon även slutat med laktosprodukter och mjölkproteiner.

Något läkarintyg tycker hon inte att hon behöver. 

– Något händer i kroppen när jag äter det. Jag mår så dåligt att jag inte ens vill ha det längre. En gång hälsade jag på min golfkompis Catriona Matthews i Skottland. Hon bjöd på lasagne, jag ville vara artig och åt utan att säga något – sedan var jag kass i tre veckor. Nej, det är inte värt det, säger Helen.

Men är det inte jobbigt att inte kunna äta sådant du egentligen tycker om?

– När det var som jobbigast med mina sjuka föräldrar lärde jag mig att gilla läget. Det finns ju mycket annat jag kan äta. Och om det här är det värsta – det är ju ingenting i jämförelse med vad många kan råka ut för. Jag kunde ju till exempel ha fått Crohns eller Ulcerös kolit, säger Helen Alfredsson.

Den här vintern har Helen Alfredsson varit hemma i Sverige mer än vanligt.Foto: HANNA BRUNLÖF

”Livet är fullt av motgångar”

I sina föreläsningar pratar hon om hur vi stärks av motgångar.

– Livet är inte så lätt, det är ju fullt av motgångar. Om livet är lugnt och skönt hela tiden blir man ju inte testad. Jag älskar det här talesättet: ”Livet blir som det ska bli, men inte alltid som vi har tänkt oss”.

Efter nyår bär det av till USA igen. Senare under året ska hon göra något hon inte har gjort på väldigt länge: försvara golftitlar.

Under 2019 vann hon både LPGA-mästerskapen och US Open bland de äldre golfarna och kallas sedan dess för drottningen på seniortouren.

– Att vinna US Open var väldigt speciellt för mig. Tre gånger har jag varit nära att vinna, en gång tappade jag en ledning med nio slag. Nu vann jag som senior, men det bryr jag mig inte om. Det var en skön känsla att stå där. Dessutom hade jag Kent som caddie vilket gjorde det ännu bättre, säger hon.

Du är inte sugen på att ta upp karriären och börja spela mer igen?

– Nej, nej. Jag spelar mycket golf, men har gjort mitt i tävlingssammanhang. Det räcker med de här två tävlingarna även nästa år, svarar hon.

Men Helen ska fortsätta med att samla in pengar till kampen mot alzheimer, vilket hon började med efter att hennes mamma gått bort i den hemska sjukdomen.

Caddien Kent Nilsson ger Helen Alfredsson en segerkyss efter att hon vunnit US Open på seniortouren.Foto: TIMOTHY L. HALE / ZUMA PRESS / IBL

Vill göra något för andra människor

Till sommaren blir det en ny upplaga av Hjärnslaget, golftävlingen där kändisar, företag och andra hjälps åt att dra in pengar som främst går till Alzheimerfonden.

– Min nästa önskan är att använda idrotten för att dra in pengar för att barn och unga ska få kunna idrotta ännu mer. Att dra ihop idrottare och andra under en dag för att samla in pengar till dom som behöver det, säger hon. 

– För att det ska bli enklare och mer effektivt att samla in pengar till olika saker borde företagen få dra av beloppet när det är dags att betala skatt – som det är i USA. Där finns inte det sociala skyddsnät vi har i Sverige, men där finns på många håll en hjälpsamhet som gör det att det går att dra in stora summor pengar.

Men går det inte att ge pengar ändå?

– Jo, men inte de summor man skulle kunna få in om man fick dra av pengarna. Jag tycker att det är trist, det går att göra så mycket mer med ändrade avdragsregler, säger Helen Alfredsson.

Hon pratar om att hon själv gillar att göra något för andra människor.

– När jag hade min första stora skada, en lårmuskel var av i flera år, kunde jag inte sitta under en längre period och mådde jag inte bra. Det enda som då gjorde mig glad var att göra saker för andra människor. Och det vill jag göra nu också, säger hon.

Helen Alfredsson

Född: 4 april 1965 i Göteborg.

Bor: Onsala, söder om Göteborg, och Orlando, USA.

Familj: Sambo med förra hockeystjärnan Kent Nilsson.

Klubb: Gullbringa Golf & Country Club.

Studier: Bachelor of International Business Science 1988, University California San Diego (UCSD).

Idrott: Golf.

Karriär: Slog första slagen som sjuåring, började spela mer organiserat som elvaåring. Proffs 1989–2013.

Segrar: som proffs: 22, tre på Evian Masters.

Seger i majors: En, 1993 på Nabisco Dinah Shore, Mission Hills, USA.

Solhem Cup: spelade åtta gånger (1990, 1992, 1994, 1996, 1998, 2000, 2007 och 2009).

Snittscore totalt på 526 tävlingar: 72,17 slag.

Segrar på seniourtouren: Två 2019, US Open och LPGA-mästerslapet.

Intressen: Golf, squash, tennis, yoga.

Inspelade prispengar i karriären: Drygt 53 miljoner kronor.