Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Talangen utfryst och mobbad efter flytten

Benjamin Nygren.
Foto: NIELS BOERSMA / PROSHOTS BILDBYRÅN
Nygren i Genk-tröjan.
Foto: VINCENT VAN DOORNICK / ISOSPORT BILDBYRÅN
Markus Rosenberg och Benjamin Nygren i samspråk våren 2019.
Foto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN
Benjamin Nygren i de blågula färgerna i U21-EM-kvalmatchen mot Italien i september.
Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Nygren slog igenom i IFK Göteborg.
Foto: JONATHAN NÄCKSTRAND / BILDBYRÅN

Efter ett motigt år har han fått en nytändning och gjort två mål på lika många matcher för nederländska Heerenveen. 

I en lång intervju med GT berättar Benjamin Nygren, 19, om mardrömmen i Genk och utfrysningen han utsattes för.

– Tränaren kunde komma sju minuter innan matchen började och säga ”du är inte på bänken, du är på läktaren”, berättar han. 

Lite mer än ett år har hunnit passera sedan Benjamin Nygren, då 17 år, lämnade tryggheten i Blåvitt och Göteborg för äventyret i belgiska Genk. I och med övergången på omkring 50 miljoner kronor blev Nygren Blåvitts dyraste försäljning genom tiderna och förhoppningarna om ett nytt framgångsrikt kapitel var höga. 

Men det första året i den belgiska ligan blev inte riktigt som han hade tänkt sig. Snarare precis tvärtom. Nygren hamnade snabbt i frysboxen och fick knappt någon speltid överhuvudtaget. 

Benjamin Nygren har tidigare berättat om den tuffa tiden utan speltid. Nu öppnar han upp om hur han frystes ut. 

– Långt ifrån alla fotbollsspelare får vara med om den situationen jag hamnade i där i Genk. Det var jävligt tufft och väldigt speciellt. Oftast blir det att man hamnar i frysboxen om man inte får spela, man inte har spelat och man inte kommer få spela. Så var det inte för mig, berättar Benjamin Nygren.

Nygren fick en flygande start och gjorde mål direkt i ligadebuten. Svenska tidningar radade upp rubriker om Benjamin Nygrens succéstart nere i Belgien. 

Sedan blev drömmen till en mardröm. 

Nygren hade fått chansen från start även i säsongens andra ligamatch. 

– Sen blev jag helt plötsligt utbytt i halvlek och därefter spelade jag inte en minut på hela säsongen, säger han. 

Benjamin Nygren fastnade i frysboxen i Genk.
Foto: VINCENT VAN DOORNICK / ISOSPORT / BILDBYRÅN

Fick besked sju minuter innan match

Vad det egentligen var som hände vet Benjamin Nygren inte än i dag. Han sökte svar, men fick inget. 

– Jag fick aldrig någon förklaring alls. Tränaren pratade inte något med mig. Jag tänkte som man ofta får lära sig i Sverige, att det bara gäller att fortsätta träna bra och jobba hårt så löser det sig. Jag gjorde det och försökte verkligen. Jag tyckte jag tränade väldigt bra. Men jag var ändå 19:e man 12–14 gånger under säsongen. Tränaren kunde komma sju minuter innan matchen började och säga ”du är på läktaren i dag”. 

Sju minuter? Då trodde du att du åtminstone skulle få sitta med på bänken?

– Ja. De tar ut 19 spelare till matchen och sen är det 18 i truppen. Så en får alltid gå och sätta sig på läktaren. Alla värmde upp, sen kom de precis innan man skulle gå ut och sa att jag var på läktaren. Det var sjukt jobbigt. Jag tycker att jag löste det bra. Jag har varit medveten om att jag måste vara stark mentalt och fortsätta ha självförtroende, fortsätta försöka träna och ha kul. Tappar man glädjen till det... då är det kört sen. Då orkar man inte med någonting. 

Nygren fortsätter:

– På ett sätt känns det skönt att jag har gått igenom det här, en sån tuff period och situation. Jag har kommit ur den och känner mig starkare mentalt. 

Men när det var som allra värst, då kände sig Benjamin Nygren inte ens som en i laget. Trots att han tränade och gav sitt allt. 

– När du inte spelar en enda minut under resten av säsongen, då kan du inte känna dig som en del av laget fullt ut. Det är mycket roligare att träna när man känner att man kan tillföra något. Det är samma överallt. Om man är på ett jobb och inte gör ett skit, då känner man inte att man tillför någonting och det tycker nog inte någon är kul. 

Kände du dig utfryst?

– Ja, ja, absolut. Jag förstår faktiskt inte... Det är jävligt tufft när man match efter match förbereder sig och tänker att man tränat bra och borde få vara med på bänken och kanske även få spela. Sen värmer man upp, det känns bra, man tar på sig GPS:en, matchtröjan och överdragskläderna... Sen precis när man ska gå ut, då kommer tränaren och säger ”du är inte på bänken, du är på läktaren”. Då får man ta av sig allt igen, duscha och sen gå upp och sätta sig på läktaren. Fine om det händer en gång, men när det händer över tio gånger är det riktigt tufft. 

Det låter som någon slags vuxenmobbing?

– Ja... Ja, jag håller med. 

I mitten av november förra året fick Genks tränare Felice Mazzu sparken efter uteblivna resultat. In i hans ställe kom Hannes Wolf. 

Felice Mazzu fick sparken från tränarjobbet i Genk.
Foto: YORICK JANSENS / ZUMA PRESS / IBL

”Blev ingen skillnad”

En ny chans för Benjamin Nygren att visa upp sig. 

– Men det blev ingen skillnad, det var samma sak. När den nya tränaren kom tyckte jag att jag tränade bra, men då var jag utanför truppen. Han körde på samma trupp som förra tränaren. Någon vecka senare skadade jag mig, ankeln, och var borta fram till januari. När jag väl började träna igen fortsatte jag att vara 19:e man varenda match. Sen till slut blev jag trött på det, han sa ingenting och han pratade inte med mig. Då gick jag själv och snackade med honom. 

Vad sa ni då?

– Vi snackade ett bra tag och jag sa att jag tyckte jag tränat bra och frågade varför jag inte var med i truppen. Jag frågade vad jag skulle göra för att få spela. När jag sa att jag tränat bra sa han bara ”jag har inte alls samma känsla”. Då blev jag förvånad och tog upp de senaste träningarna där det hade känts bra, men han fortsatte bara med att han inte hade samma känsla. Då tänkte jag att det var ett skämt liksom, jag kan väl inte vara så fel ute? 

– Men det var ett ärligt snack. Jag sa verkligen att han skulle vara ärlig och hellre säga rakt upp och ner om han inte tror på mig och inte kommer tro på mig. Då slipper jag gå runt och gissa vad han tänker. 

Fick du något sådant besked?

– Nej! Han sa bara att jag skulle fortsätta träna och det där vanliga. Jag gjorde det och spelade match med U21-laget. Sen efter det började han se mig och ge mig beröm. Jag spelade någon match med U21 och han hyllade mig efteråt. Jag fick jättemycket uppmärksamhet. Då kom corona. Det var inte så himla bra tajmning... 

Benjamin Nygren gav dock inte upp. Efter individuell hemmaträning kom han tillbaka till försäsongsträningen för att ge det en till chans. 

– Då tänkte jag att jag skulle visa dem att jag ska vara med i laget och att jag ska spela.

Nygren slog igenom i IFK Göteborg.
Foto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN

Drabbades av corona

Nygren fick starta i första ligamatchen och hoppa in i både andra och fjärde matchen för säsongen. Sen kom nästa motgång: Han fick corona

– Och dagen efter det fick tränaren sparken...

Tillbaka på ruta ett. Igen.

– Jag hann inte träffa nya tränaren på två veckor och då hade han redan spelat fyra matcher med laget och det blev samma situation igen. Då hade jag precis tagit mig tillbaka till truppen och behövde börja om från början igen. Då hörde jag att Heerenveen var intresserade. 

Var det där och då du kände att ”nä, jag måste bort”?

– Ja, exakt. Jag hade missat de fyra första matcherna med nya tränaren och det hade gått bra för laget. Jag hade hamnat utanför truppen igen och behövt visa upp mig igen. Sen var konkurrenssituationen helt sjuk. Det var så många spelare, vi var typ 28 stycken. Och då var det inte 15 startspelare och resten unga talanger. Det var 24 startspelare och så skulle de ta ut 19 till truppen varav 18 fick vara med, det var väldigt tufft att slå sig in där. 

Har du någon gång under året i Genk tänkt att du aldrig borde ha flyttat?

– Nej, faktiskt inte. Jag ångrar inte det för fem öre och kommer aldrig att göra det. Det visste jag redan när jag tog beslutet att lämna Blåvitt. Många får inte ens en sådan chans och får jag den vill jag ta den. Hellre att jag tar chansen och att det går åt helvete än att jag inte vågar ta den. 

– Dessutom är jag ung. Jag menar, jag är 19 nu. Normalt när man slår igenom och är 23 har man så mycket framför sig. Jag är bara 19, normalt skulle jag spela i ett U19-lag nu. 

För bara någon vecka sedan bekräftade Genk att Nygren lånas ut till just nederländska Heerenveen i hopp om att få fart på karriären igen. 

Om det var ett givet val?

– Jag ville gå på lån för jag kände inte att de trodde på mig. Det kändes som att de värvade in spelare på min position i princip hela tiden, ända från det att jag kom dit. Jag kände aldrig att de trodde på mig riktigt. Det var tråkigt. 

Benjamin Nygren pausar kort innan han fortsätter:

– Jag ville bli utlånad, men inte bara för att bli utlånads skull. Jag ville hamna någonstans där jag trodde på det och hade inget sådant alternativ dykt upp, då hade jag hellre stannat. 

Ett lån till allsvenskan och IFK Göteborg var aldrig aktuellt?

– Nej, jag ville vara kvar utomlands. 

Nygren har fått ett lyft i Heerenveen.
Foto: PRO SHOTS PHOTO AGENCY / SIPA USA

Har fått drömstart i Heerenveen

Man kan väl minst sagt konstatera att lånet än så länge har blivit lyckat och inneburit en efterlängtad nytändning. Två mål och två assist på två matcher vittnar om att den tidigare så målfarliga Benjamin Nygren är tillbaka i gott slag igen. 

– Det är jäkligt kul att få spela fotboll, det är det som är det roligaste. Att kunna tillföra saker till laget så vi vinner. Det är roligare och det går oftast bättre när man känner ett förtroende, att de tror på en. Så är det med allting, säger Nygren.

Skönt få leverera både mål och assist direkt?

– Det är så klart skönt för självförtroendet, men jag känner ändå att även under tiden när det var som tuffast i Belgien gick självförtroendet aldrig i backen. När det går bra får man inte flyga i väg och när det går dåligt gäller det att fortsätta tro på sig själv. Det handlar om att hitta en balans. 

Kompisarna, lägenheten och det fotbollsmässiga i Belgien har bytts ut mot ett helt nytt liv i Nederländerna. En nystart på en karriär som stött på en hel del motgångar på sistone. 

– På ett sätt lite jobbigt att flytta när man har gjort sig hemmastadd, men det kan också vara skönt att verkligen få den där nystarten helt och hållet. Jag har kommit in i laget bra och det finns två till svenskar här (Ibrahim Dresevic och Rami Hajal) som jag är mycket med.

Fotbollslivet leker igen för Benjamin Nygren. Men om det är någonting som han har lärt sig under det senaste året är det att saker och ting kan gå väldigt fort. 

Det gäller att inte ta någonting för givet. 

TV: Blåvitts sportchef om hur coronasmittan hanterats