Torbjörn Nilsson kallas Gud av Blåvitt-supportrarna. Tillsammans med nyss bortgångne Bertil ”Bebben” Johansson betraktas han som den störste som någon gång dragit på sig den blåvita tröjan.
När han jobbade med att ta fram en app, som ett bidrag till att öka svenska fotbollsspelares målproduktion, fick han kontakt med Martin Johansson – en mångårig idrottsledare som jobbar i reklambranschen.
Den förre storstjärnan fick en ny radarpartner.
– När vi träffades var det som när två kryddor, som man inte tror ska passa ihop, gifter sig, säger Torbjörn Nilsson och fortsätter med matspråket:
– Jag var bullen i semlan, han var grädden. Jag hade mer fotbollstruktur och tävlingsövningar. Martin hade också tävlingsövningar men också väldigt mycket lek. Vi är väldigt olika, men passade ihop eftersom vi hade samma synsätt på hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas.
Fanns det någon risk att bli Torbjörn Nilsson, med sin ikonstatus, skulle dominera samarbetet för mycket?
– Nej. Jag hade träffat Torbjörn tidigare. Dessutom är han kass på att vara kändis. Han tar ingen plats på det sättet, säger Martin Johansson.
Blev förvånade över intresset
I höstas kunde man i tv-serien ”Målet är målet” följa hur de nyblivna kompisarna tränade Ytterbys 15-årslag på tjejsidan och 13-åringar på pojksidan.
Det handlade om att leka och tävla för att få alla att fortsätta spela och samtidigt nå resultat.
Redan när SVT började visa trailern inför serien började lag och klubbar höra av sig.
– Vi blev alldeles överraskade att det fanns ett sådant intresse, säger Torbjörn Nilsson.
– Det var helt vansinnigt hur många som hörde av sig. Vi hade ingen aning om att det skulle bli sådan effekt. Att dom hittade Torbjörn fattar jag, men jag förstår inte hur dom kunde hitta mig. Det var fotbollstränare, föräldrar och tränare från andra sporter som menar att vi berörde något som dom har saknat, säger Martin Johansson.
Men eftersom det inte fanns plats för hela parets pedagogik i tv-serien beslutade de sig för att samla hela sitt material och sina tankar i boken ”Tredje vägen” (Idrottsförlaget).
– Vår filosofi bygger på att hela laget ska må bra, inte bara de som just då är de bästa spelarna. Mår laget bra kan man bygga för utveckling och resultat. Man kan inte börja jaga resultat och sen bortse från mobbing, kränkningar, orättvisor och annat för att nå dit, säger Torbjörn Nilsson.
”Jag häpnade över berättelserna”
Martin Johansson var som ungdomsledare i Sävedalen med och tog fram Sävedalsmodellen, som ger riktlinjer för hur man kan motverka kränkande behandling, mobbing och diskriminering inom idrotten.
– Det finns bra utbildningar och fina visioner på föreningars hemsidor. Men i praktiken fungerar det ofta inte lika bra. Det är som en duk man hänger framför klubben, sen kan vad som helst ske bakom den, säger Johansson.
– Jag träffade tränare även från andra sporter och häpnade över berättelserna om att dom starkare barnen och ungdomarna får en position där dom får makt att trycka ut dom svagare barnen så att dom slutar. Hanterar du inte mobbningsfrågor kan du inte spela fotboll när spelarna går och gömmer sig.
Mål ska räknas hela tiden
Författarna presenterar flera idéer på hur man som ledare kan vara för att undvika mobbing. Exempelvis när de bästa spelarna trycker ner andra för att de missar en passning eller mottagning. Där någon eller några får bli syndabockar för lagets misslyckande.
– Vi är emot toppning och nivåanpassning inom barn- och ungdomsfotbollen. Det gäller att jobba för att lyfta alla spelarna i laget, annars tappar man spelare och riskerar till slut att förlora hela laget, säger Torbjörn Nilsson.
– Det handlar exempelvis om att ge ungefär lika mycket speltid till alla. Och det fungerar om alla har förutsättningarna klara för sig. När vi i tv-serien spelade final i cupen i Färgelanda satt vår bäste spelare på bänken. Vi hade 23 spelare och hade kommit överens om att alla skulle få spela varannan match – och han hade spelat i semifinalen. När vi satsade för att vinna tog vi inte in våra bästa spelare, vi flyttade istället om bland de som redan fanns på planen.
För vinna är något som både Torbjörn Nilsson och Martin Johansson vill, men inte till priset av att ställa vissa spelare åt sidan.
Och mål ska räknas, hela tiden. Även i olika moment på träningarna. Hur det kan gå till presenteras i den omfattande övningsdelen, som tar det största utrymmet i boken.
Två sätt att bedriva ungdomsfotboll
De vänder sig mot att det pratas om att det inte är bra för barnens utveckling att räkna mål.
I boken kan man läsa: ”Och vi räknar inte heller mål i seriespelet förrän spelarna är 13 år. Så sakta men säkert tonar vi bort fotbollens grundidé för barnen. Tredje vägen tar tillbaka målet till spelarna. Vi är här för att göra mål. Allihop. Och målet räknas för hela laget. Mål är kul!”
Att det är roligt att göra mål vet Torbjörn Nilsson, som med 332 fullträffar gjort flest mål i den blåvita historien. På 1980-talet ansåg Sven-Göran Eriksson att han var Europas bäste anfallare.
Att kombinera lustfyllda träningar med jakt på mål och segrar gör att Nilsson och Johansson kallar både sin filosofi och boken för Tredje vägen.
– Generellt finns det två sätt att bedriva barn- och ungdomsfotboll i dag. Dels i elitklubbarnas akademier och dels i breddföreningarna där alla får vara med och där man inte är så noga med hur det går i matcherna. Vi tror på den tredje vägen; att alla kan vara med, samtidigt som alla utvecklas och vinner matcher, säger Torbjörn Nilsson.
Leken ska genomsyra träningarna
Ett nyckelord är lek. Det finns som en röd tråd genom hela boken.
”Lek är inte trams. Lek är fantastiskt. Ryggraden i Tredje vägen”, kan man läsa i boken.
– Lek är ett känslotillstånd som många missuppfattar. När Messi spelar och dribblar är han i lektillståndet, fast det är seriöst. En spelare i lektillstånd använder alla muskler på ett naturligt sätt, säger Torbjörn Nilsson och drar ett exempel på hur det kan det se ut på en träning.
– I stället för en traditionell skottövning kan man hänga en spann i varje kryss. Man kör utan målvakter, träffar man spannen blir det mål. Då blir det lek och spelarna använder sin teknik på ett naturligt sätt medan dom tävlar och har kul. Många missuppfattar ordet lek i fotbollssammanhang, det är ofta något som man gör på slutet av en träning. Men vi menar att det ska genomsyra hela träningarna.
Sisu gav kalla handen
Svenska fotbollförbundet har sedan många år tillbaka tränar- och spelarutbildningar. Är ”Tredje vägen” en rak höger mot förbundet?
– Nej, dom har många bra övningar. Men också en del skrivbordsprodukter. Jag ser ingen glädje i en del övningar. Som när tioåringar ska träna på att förhindra speluppbyggnad utan några mål eller någon riktning. Tränar man på något sådant blir spelare lätt styrda av instruktionerna och tröttnar fort på en övning som inte är realistisk, säger den förre storstjärnan.
Johansson och Nilsson hade hoppats på att idrottens eget bildningsförbund Sisu skulle ha visat intresse för att ge ut boken. Men där blev det kalla handen.
Bakom beslutet står Svenska fotbollförbundet, som styr Sisus utgivning på fotbollssidan.
Utbildningschefen Per Widén motiverar beslutet:
– Vi har gått från att vara ett bokförlag till att bara ge ut vårt eget tränarutbildningsmaterial. Det handlar inte om innehållet eller vem som står bakom. Det är ett principbeslut att vi inte ska ge ut böcker längre. Vi har sagt nej även till andra, som tränaren Andreas Alm.
Läs ett utdrag ur boken ”Tredje vägen” här!
