Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stjärnan var på botten – då plingade telefonen

”Det var inte så att jag ringde och tjatade – bästa för karriären”
Niklas Rubin och Pauline Hammarlund firar snart ettårsjubileum som par. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Niklas Rubin och Pauline Hammarlund intervjuas av GT:s Stefan Nilsson. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Pauline Hammarlund och Niklas Rubin bor nu tillsammans efter att han har blivit värvad till Frölunda. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Pauline Hammarlund. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Niklas lyssnar när Pauline pratar. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Niklas Rubin i sin nya klubbtröja. Foto: TOMMY HOLL / IBL
Så är vi vana vid att se Pauline Hammarlund: som målskytt för Göteborg FC. Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN
1 / 8

GÖTEBORG. Pauline Hammarlund, 25, var skadad och borta från fotbollen i sammanlagt elva månader.

När Göteborg FC:s skyttedrottning förra sommaren hade fått ännu ett negativt besked och allt var botten plingade det till i mobilen.

Luleås hockeymålvakt Niklas Rubin, 23, undrade om hon ville ta en fika.

– Niklas tog initiativet. Jag blev fast och på den vägen är det, säger hon och ser på sambon som precis har börjat träna med Frölunda.

Vi träffas hemma hos elitidrottsparet Pauline Hammarlund och Niklas Rubin en av de heta dagarna i början av juni.

Niklas har precis kommit hem från dubbla träningspass i Frölundaborg, Pauline är ledig från serieledande Göteborg FC och förbereder en semesterresa med en kompis.

– Det går ju inte att synka våra semestrar med tanke på att vi har olika säsonger. Vi har tre veckor ledigt nu, det blir fem dagar i Kroatien till att börja med, säger fotbollsspelaren.

Har aldrig tränat så hårt

Niklas hinner inte tänka på semester.

– Jag har aldrig tränat så hårt som nu. Det är verkligen ett steg upp från Luleå-tiden. Det är tuffare och högre krav på allting, säger hockeymålvakten.

Och fystränaren Pär Edlund, 52, driver på er?

– Ja. Han är starkast. Perra är en stark jävel, säger Niklas med ett skratt.

Paret Rubin/Hammarlund skrattar mycket tillsammans. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Hockeykillar kör stenhårt, tävlar i vem som lyfter mest, bygger stora muskler.

Tävlar fotbollstjejer med varandra på ett liknande sätt?

– Nej. Dels är det skillnad mellan hur man tränar i fotboll och ishockey. Men jag tror också att vi tjejer har en annan kultur, tävlar inte i gymmet på samma sätt. Vi tävlar på andra sätt, exempelvis när vi har löptest, säger Pauline.

– Vi hade en extremt hård försäsong. Jag var inte med förra året eftersom jag var skadad, men jag har aldrig haft en så hård försäsong. Det blev betydligt hårdare efter att Marcus Lantz kom in som tränare förra året.

Guldhatten ligger på hyllan

Ett bevis för att det lönar sig att träna hårt sticker ut bland alla priserna i bokhyllan. Guldhatten, som Pauline fick efter cupsegern mot Kristianstad 1 maj, glänser i solskenet.

Men att hon skulle erövra en sådan i år var inget skyttedrottningen orkade fundera på för ett år sedan.

Då kunde hon inte spela fotboll. 

Hon opererades för knäproblem, som tvingade henne att spela med smärtstillande 2017, efter säsongen.

Pauline pratar, Niklas lyssnar. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Men det ena bakslaget följde på det andra. I juli förra året var det som mörkast.

– Jag hade fått veta efter min fjärde magnetröntgen att jag hade fått tillbaka mitt hopparknä, det var lika illa som på vintern innan jag opererades. Jag var ganska less på allt. Hade inga rutiner, det fanns inga träningar att gå till som jag varit van vid i hela mitt liv, berättar Pauline Hammarlund.

Då kom frågan genom mobilen.

”Kom in som en solstråle”

– Vi hade träffats tidigare och skrivit lite till varandra på telefonerna, säger Niklas och visar hur sms-tummarna fungerar.

– Jag tog tag i det. Jag frågade om hon ville ta en fika i inne i stan. Vi bestämde att vi skulle träffas i hamnen.

Och där satt Pauline och deppade och så...

– ...kom jag in som en solstråle, haha, säger Niklas och ler stort.

– Ja, precis så var det, bekräftar Pauline och möter hans blick med ett lika brett leende.

Det klickade direkt mellan den skadedrabbade, deppade fotbollsspelare och hockeymålvakten från Kungsbacka (moderklubb Hanhals) som ett par månader tidigare hade börjat träna med Luleå, hans första klubb i högsta serien.

– Jag var hemma i Göteborg. Som hockeyspelare har man ju en del ledigt i juli, då man sköter träningen på egen hand, säger Niklas.

– Det var egentligen det som var räddningen för att vi skulle kunna träffas så mycket som vi gjorde i början. Jag var ju skadad, hade gott om tid. Att vi träffades var väl det enda som var bra med skadan, säger Pauline.

Pusslade med kalendrarna

De tre veckor som var kvar efter dejten på kaféet umgicks det nyförälskade paret så mycket det gick.

– Innan Niklas skulle åka tillbaka till Luleå visste vi att vi var tvungna att göra det bästa av tiden. Vi ville känna om det var värt att satsa innan han återvände, säger Pauline.

Var det inte tufft att åka tillbaka?

– Det är klart att det var tufft för oss båda, men vi lyckades lösa det bra. Det blev en del pusslande med kalendrarna för att hitta luckor under hösten, säger Niklas.

På promenad utanför lägenheten där de numera bor tillsammans. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Efter sommaren blev Pauline allt bättre i sitt knä och kunde öka träningen med sikte på comeback i allsvenskan.

– Var Pauline ledig kom hon till mig, var jag ledig åkte jag ner. Vi sågs väl med två tre veckors mellanrum, säger Niklas.

– Eftersom jag inte spelade matcher hade jag mer tid i början av hösten. När jag kom tillbaka i laget blev det ju mindre tid även för mig, säger Pauline.

Matcherna gick samtidigt

Båda två såg fram mot att se varandra spela på plats eller på tv.

Men lördag den 22 september blev det en krock. Klockan 15 började matchen mellan Hammarby och GFC, en kvart senare släpptes pucken mellan HV och Luleå.

– Det var lite sjukt. När jag fick hoppa in mot Hammarby hade jag inte spelat match på nästan elva månader. Samtidigt mötte ni HV borta i din debut, säger Pauline till sambon.

– Jag kunde ju inte stå och fundera på hur det gick för Pauline. Jag hade ju fullt fokus på min egen uppgift i målet. Men jag kollade resultatet direkt efter vår match, säger Niklas.

Pauline gjorde likadant. Ända sedan dess har de sett varandras matcher så ofta de kan.

– När vår säsong var slut i november var jag ledig i sex veckor. Då bodde jag hemma hos Niklas, berättar Pauline.

Avslöjades under slutspelet

När fotbollsspelaren förberedde årets säsong för att komma tillbaka ännu starkare än tidigare hade hockeymålvakten det tuffare uppe i Luleå.

Han hamnade i skuggan av SHL:s bäste målvakt Joel Lassinantti och fick inte stå så mycket.

I slutspelet blev det inte en enda minut.

Och i början av april, mitt under slutspelet där Luleå till slut förlorade mot Frölunda i semifinalen, avslöjade Mr Madhawk att Niklas Rubin var klar för Frölunda.

Några dagar senare bekräftade Frölunda att Rubin brutit kontraktet för att i stället spela med svenska mästarna.

https://www.instagram.com/p/BxMuhjuhcVA/

I sociala medier visade Hammarlund sin stora lycka över att kärleken skulle komma till stan.

Var det du som ringde Frölundas tränare Roger Rönnberg och bad att dom skulle värva Niklas?

– Ja, precis, haha... Nej, jag hade inget med det att göra. men du sa ju redan när vi började träffas att du drömde att spela i Frölunda, säger Pauline till Niklas. 

Bor i Paulines lägenhet

Men relationen med Pauline fanns ändå med i bilden inför kontraktet med Frölunda. 

– Jag pratade egentligen bara med min agent. Agenterna löser ju allt... Jag har växt upp i Fjärås i Kungsbacka kommun och har alltid velat spela i Frölunda. När möjligheten dök upp var det bara att köra, säger Niklas.

Sedan några veckor tillbaka bor de tillsammans i lägenheten Pauline tidigare har köpt.

Sedan de blev ett par för snart ett år sedan har de stöttat varandra. 

Men hur mycket lägger ni er i vad den andre gör? Kan du kritisera Niklas för att inte gått ner på isen snabbare för att rädda pucken?

– Haha. Jag har väl försökt, men insett att det inte är någon större idé, säger Pauline.

– Det hon framförallt säger är att jag inte ska vara bakom målet och härja, kontrar Niklas.

– Ja, jag tycker det är jobbigt när han ska gå utanför målområdet. Han ska stanna i målet, bekräftar Pauline.

Kommer från en fotbollsfamilj

Kritiserar du Pauline för hennes missar?

– Jag vet ju att hon vet varför hon missar ett avslut. Då finns det ingen anledning för mig att nämna det. Jag har inga åsikter om coachning, taktik och sådant. Men däremot kan vi prata om andra saker runt träning och så. Men jag tror att det är lättare för mig att prata om fotboll eftersom jag spelade tills jag var 17 år och kommer från en fotbollsfamilj. Hockeymålvakt är en speciell position, säger Niklas.

– Där vi framförallt kan stödja varandra är med hela problematiken runt idrotten. När man har en tuff period. Det kan handla om tränare och träningar eller kontrakt. Såna grejor kan vi bolla med varandra, säger Pauline.

Pauline Hammarlund. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Niklas Rubin. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Kan ni vara för kritiska mot varandra?

– Nej, jag tror att vi är mest kritiska själva, svarar Pauline.

– Ja, vi är båda två väldigt självkritiska. Vi har extremt höga förväntningar på oss själva, säger Niklas

”Då gäller det att prata om annat”

Det finns speciella tillfällen då det är som bäst att vara tillsammans med en annan elitidrottare.

– När man inte är nöjd med sin prestation och inte tycker att det är jättekul att prata om det och bara vill släppa det gå och vidare, säger Niklas.

– Det är då vi har mest nytta av att vara idrottare. Jag vet precis hur det är när det inte är läge att prata om en match, säger Pauline.

– Det märker vi ganska fort, egentligen så fort vi träffas efteråt, säger Niklas.

Märks det när dörren till lägenheten öppnas?

– Ja, det går att höra på hur ”hejet” låter, säger han.

– Då gäller det att prata om något annat. Få bort fokus från att vi är idrottare, prata om annat som är viktigt i livet, säger Pauline.

”Du hade hånat mig”

Joggar ni eller tränar på något annat sätt tillsammans?

– Nej, inte tillsammans. Men jag har varit personligt tränare åt honom, svarar Pauline med ett skratt.

– Ja, det var inför att jag skulle börja träna här som hon stod och skulle coacha, säger Niklas med ett lätt plågat leende.

– Jag skulle visa dom löpningar vi brukar köra med Marcus Lantz, fortsätter Pauline. Du hade hånat mig hela försäsongen, sagt att dom inte var så jobbiga. ”Då går vi ut och testar” sa jag.

– Nja, hånat har jag väl inte gjort... Men det är stor skillnad på en fotbolls- och en hockeyspelare är byggda, säger Niklas.

Pauline skrattar gott åt sambons försök att förklara varför han blev så trött den gången.

Karriärerna i första hand

Som elitidrottare vet de om att de när som helst kan splittras.

Framgång eller motgång kan innebära nya klubbar, andra länder.

– Vi har sagt att vi ska sätta våra karriärer först och satsa på dem nu. Att vi har fått chansen att bo tillsammans mitt under karriären är en bonus, säger Pauline.

– När vi pratade om det i höstas hoppades vi att vi kanske skulle kunna bo ihop inom tre år och så gick det så här snabbt. Men om Pauline vill åka utomlands och spela ett år har jag inga problem med det. Det är ju en del av charmen, man vet inte vad som händer. När vi är klara med våra karriärer har vi hur mycket tid som helst för varandra, säger Niklas.

Guldhattarna var på när Pauline Hammarlund och Elin Rubensson firade finalsegern i svenska cupen mot Kristianstad. Foto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN

Toppar allsvenskan

Pauline är lycklig för att hon återigen kan spela fotboll på den högsta nivån i Sverige.

Cupguldet är redan fixat och GFC toppar allsvenskan. 

– Vi satsar på att vinna det som är med i. Vi har stora chanser att vinna alla matcher och då är det klart att vi ska sikta på att vinna guldet. Vi vill vinna allsvenskan och gå vidare i Champions League i höst, säger hon.

Och den nyblivne Frölunda-målvakten är lika tydlig med sin målsättning.

– För oss i Frölunda handlar om det att om att komma till Götaplatsen, det är glasklart. Det finns inget annat, slår han fast.

Var du där och tittade när Frölunda firade för en dryg månad sedan?

– Nej. Då kände jag för mycket avundsjuka för att jag inte vann med mitt eget lag. Det var lite konstigt. Jag var väldigt besviken samtidigt som jag visste att jag skulle få min dröm att spela i Frölunda uppfylld, säger Niklas Rubin.

Får springa mellan arenorna

Men nästa år hoppas han att få stå där själv med Pauline bland åskådarna.

Precis som han själv hoppas kunna vara på Valhalla IP eller Ullevi när GFC har tagit SM-guld eller gått vidare i Champions League.

– Vi vill se så mycket som möjligt av varandras matcher. Vi får försöka springa mellan Scandinavium och Valhalla, det är ju inte så långt emellan, säger Pauline Hammarlund.