Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Jag får tro på det läkarna har berättat”

Foto: HENRIK JANSSON
Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
Foto: HENRIK JANSSON
Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

GÖTEBORG. Lotta Schelin tvingas sluta med fotbollen.

I en öppenhjärtig intervju med SportExpressen pratar en av svensk fotbolls främsta genom tiderna om den svåra skada som länge stoppat henne, beslutet att nu lägga av, tårarna som flödat, framtiden – och kärleken till hustrun som hjälper henne igenom den svåra tiden.

– Det tog tid innan det sjönk in att jag lämnar fotbollen. Bara tanken på att nicka en boll, det går inte. Aldrig i livet... Men jag vill inte att det ska vara någon begravningsstämning, säger 34-åringen.

JUNI 2017

Lotta Schelin ger sig in en löpduell med en försvarare när Rosengård möter lokalkonkurrenten Limhamn Bunkeflo. Hon får en knuff, ramlar och blir liggande.

Efter behandling av klubbläkaren reser hon sig och spelar vidare en halvtimme.

Men nacken har tagit stryk. 

Därefter kommer huvudvärken. 

Som så många gånger förr i Lotta Schelins fall. Det onda i skallen som har golvat henne ända sedan 2006. Det var då problemen började. Migränens första signaler.

Tidigare har hon kunnat resa sig, men nu är det annorlunda. Den här smärtan är olikartad. Den kommer att vägra släppa sitt grepp. En fotbollens nådastöt.

Och efteråt ska det visa sig att matchen 26 juni, där Lieke Martens och Iva Landeka gör målen när Rosengård vinner med 3–0, blir sista gången Lotta Schelin drar på sig en klubbtröja.

 

JULI 2017

Hennes meritlista som fotbollsspelare är knäckande, och i Holland ska Lotta Schelin spela sitt fjärde EM. Året innan har Sverige bärgat ett sensationellt OS-silver i Rio de Janeiro.

Lotta Schelin är med i samtliga fyra matcher för Sverige i EM under stora plågor och med smärtstillande i kroppen. Hon gör till och med – samtidigt som hennes skalle håller på att sprängas av huvudvärk – ett nickmål när svenskorna slår Ryssland i gruppspelet. 

Det blir sedan ytterligare ett i landslaget (en straff mot Italien i sista gruppspelsmatchen), hon stannar totalt på 88 fullträffar i Blågult – mest av alla. Naturligtvis.

Väl hemma igen är det tänkt att Lotta Schelin ska spela en träningsmatch med Rosengård. På vägen till arenan känner hon att gränsen för hennes fysiska förmåga är passerad, och det snurrar i huvudet under uppvärmningen. Hon skickas hem av lagets sjukgymnast.

Fotbollskarriären har nått vägs ände. Bägaren är full, droppen som får den att rinna över är obeveklig och utan pardon.

 

AUGUSTI 2018

Vi träffas på Scandic Opalen i Göteborg under den gångna helgen. 

Det är några dagar kvar till landslagets viktiga VM-kvalmatch mot Ukraina på Gamla Ullevi, och Lotta Schelin har bestämt sig för att ge ett begränsat antal intervjuer till medier som följt henne under hennes långa karriär.

Rebecca, hennes hustru sedan i vintras, är med under SportExpressens intervju. Hon förklarar att ”Lotta tyvärr har en sådan där dag i dag, och vi får se hur mycket hon orkar”.

Men den kommande timmen visar Lotta Schelin den glöd och fighteranda som gjorde henne till en världsklasspelare. Med andra ord viker hon inte ner sig nu heller – trots att det går att se att hennes ögon är trötta. Och att den där förbannade plågan maler bakom pannbenet.

Hur mår du?

– I dag har varit en dålig dag typiskt nog. Jag vaknade med huvudvärk, tog några tabletter och somnade om. Sedan vaknade jag igen, det gjorde fortfarande ont i huvudet och jag måste ta ytterligare någon tablett. Men det är upp och ner. Det kan gå tre veckor då det känns bättre, och så kommer en ny missräkning.

Du är 100 procent sjukskriven. Vad innebär det i ditt fall?

– Rent krasst betyder det att jag inte kan göra något annat än rehab. Flera gånger under det här året har jag tänkt att om det varit en annan typ av skada, så hade jag kunnat syssla med andra saker. Som att säga ja till förfrågningar man får. Men det är stopp på allt. 

 

ANNA FRIBERG: Tack för showen Lotta – nu börjar ditt nya liv 

 

”Att nicka en boll går inte – aldrig i livet”

Hur får du tiden att gå?

– Det är inte så att jag ligger i sängen hela dagarna, utom när jag är riktigt dålig. Det är mer att jag är halvdålig, men jag har alltså kommit till den punkten att jag knappt kan göra någonting. Vi ska flytta (från Malmö till Kungsbacka), men det räcker med att jag bär något för att nästa smäll ska komma. Vardagen har mest bestått av promenader och att kanske träffa någon kompis.

– Jag känner mig inte helt handikappad. Problemet är att man vill mer. Ett normalt liv för mig vore att jag skulle kunna jogga, göra saker. Utan att det kommer en motgång.

Får du köra bil?

– Jag kan göra det, men en läkare var tydlig med att jag skulle undvika att sätta mig bakom ratten.

Hur påverkar din skada dig i övrigt?

– Bara tanken på att nicka en boll, det går inte. Aldrig i livet. Jag är 100 procent sjukskriven och kör rehab där man ska ta pyttesmå steg var gång. Det kan komma ett bakslag, men det är inget jag märker direkt. Det kan komma en dag efter, eller två eller tre. Så sviterna hänger i.

– I de tuffaste stunderna blir jag skitledsen. Då känner jag mig som en porslinsdocka.

– Så även om jag är bättre då och då, drabbas jag av insikten hur långt det ändå är kvar tills jag kan må bra. Jag har så många övningar jag måste jobba med; ögonen, nacken. 

Har varit många tårar

Lotta Schelin berättar att det har varit många tårar. 

– Framför allt när det smäller till igen. Då blir man väldigt känslig, då kommer nästan alltid tårarna. Jag vet att det är kört med fotbollen, och vill inte ta några risker.

Vad säger läkarna? Kommer du att ha problem resten av livet?

– Läkarna har berättat att jag får vara beredd på att det hänger i ett tag. De menar att jag kommer att bli bra. Jag får tro på det. Jag har sett glimtar av det.

Har det sjunkit in både intellektuellt och känslomässigt att det är över nu med fotbollen?

– Jag har länge vetat att jag bara måste acceptera det. Men jag har hållit mig borta från fotbollen, inte sett en match på plats.

Drömmer du om fotboll på nätterna? Att du spelar matcher, fortsätter göra massor av mål och vinner titlar?

– Ja, vad jag har drömt mycket. Och av någon anledning är drömmarna alltid knutna till landslaget. Jag spelar där, utan att ha gjort någon match för Rosengård. Det blir en jättejobbig känsla. Som att jag lurar mitt klubblag.

Hur tänkte du att det sista kapitlet i din fotbollskarriär skulle se ut?

– Inte så här i alla fall. Jag visste att jag hade det här året kvar med Rosengård. Längre funderade jag inte. Men det är klart att VM (2019 i Frankrike) fanns i bakhuvudet.

”Haft massor av tankar”

Av allt du har upplevt på en fotbollsplan – går det att hitta ett specifikt ögonblick där du kan säga till dig själv att ”då var jag som lyckligast som spelare”?

– OS 2016. Det var som att man skulle kunna göra en film om det. Vi var helt uträknade efter ett dåligt VM året innan, tog oss igenom ett krångligt OS-kval och så står vi till slut med en silvermedalj i Rio. Jag njöt hela tiden. Jag hade ingen huvudvärk och var hur stark som helst. 

Finns det också en sorts lättnad nu; att beslutet är taget och du äntligen kan gå vidare mot något annat vad det än blir? 

– Sedan jag blev sjukskriven har ovissheten varit påfallande. Normalt vet jag exakt vad jag ska göra hela jäkla året. Så har det sett ut för mig i princip sedan 2001 när jag började spela med Landvetter. 

– Det har varit skönt att ha bestämt ett datum för när jag skulle gå ut med att det inte blir mer fotboll för min del. Det här är det bästa avslut jag kan få utifrån hur situationen ser ut, att jag får berätta det på mitt sätt. Jag vill inte att det ska var någon begravningsstämning.

– Jag tycker det är skönt att jag tagit ett beslut. Jag har haft massor av tankar under ett års tid, och insett vad sjukt mycket jag varit med om under alla åren med fotbollen. Jag är inte 24 längre, utan 34, och om jag upplevt det här för tio år sedan hade jag varit helt knäckt. 

Första utan Schelin

Nästa år det VM. Sverige ska försöka kvalificera sig för ett mästerskap utan Lotta Schelin, det första sedan USA-VM 2003. 

– Laget står ju inte och faller med mig. Det finns många andra med mycket erfarenhet. De avslutande matcherna i kvalet blir himla nervöst att kolla på. Jag hoppas för alla inblandade och svensk fotboll att de klarar det. Jag tvivlar inte, men det är ett tufft när det gäller vinna eller försvinna.

Flera gånger då jag intervjuat dig har du sagt att du vill öppna ett kafé. Drömmer du alltjämt kaffe- och kakdrömmen?

– Den är inte lika stark längre. Jag pratar med en kompis om det fortfarande, men jag tror att hon har svårt att slita sig från sitt jobb just nu.

Med din erfarenhet och kunskap tycker man att du borde hitta en annan roll inom fotbollen. Är du öppen för förslag?

– Det är jag. Jag vill kunna bidra. Jag vill vara med och skapa förutsättningar för unga tjejer att kunna utöva sin idrott utan några begränsningar. Häromdagen satt jag och bollade ledarskapsfrågor med en kompis. Det var skitkul att göra det för jag har mycket erfarenhet där också. Jag står i kontakt med Fotbollsförbundet. De har öppnat för saker. Vi får väl se när vi kan prata vidare.

Gifte sig i vintras

Längtar du efter barn? 

– Tidigare har jag varit så fokuserad på fotbollen. Så man tänker att det ska komma senare. Men absolut, det gör jag. Det är dock inget som man bara trollar fram så där. Förhoppningsvis blir det så.

Och familj, villa, Volvo? 

– Det livet är jag inte rädd för. Jag nästan längtar till det. Att kunna komma hem till samma ställe varje kväll.

Du gifte dig i vintras med din Rebecca. Hur mycket har kärleken och stödet från en partner betytt det senaste dryga året?

– Jättemycket. Annars hade jag halvt gått under. Den kärleken har varit A och O. När man är där i sin bubbla är man där med sina närmaste. Så är det ju.

Så med det sagt, trots allt det svåra och mörkret, kan du i dag beskriva dig som en människa som är ändå är hyfsat tillfreds med tillvaron?

– Det jag behöver är att må bra fysiskt. Jag önskar ibland att jag kunde plocka bort huvudet och nacken. Jag ser fram emot livet efter fotbollen. Jag förstod under tiden jag spelade att det skulle komma andra saker. Nu är de på väg. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!