Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Var så jävla förbannad – jag skällde ut honom”

Glenn Hysén gifte sig med sin Camilla i somras.
Tobias Hysén. Foto: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN
Glenn Hysén med sonen Tobias i slutet av april 1982. Foto: SÖREN KARLSON
Hysén är aktuell med sin självbiografi. Foto: DANIEL STILLER / BILDBYRÅN
Foto: DANIEL STILLER / BILDBYRÅN

GÖTEBORG. Ingenting fick läcka ut när IFK Göteborg förhandlade med Sunderland.  

Då ställde sig Glenn Hysén, 59, på ett räcke och skrek ”Tobbe é klar”. 

– Jag var så jävla förbannad och ringde och skällde ut honom när han var bakfull, säger Tobias Hysén, 37, som för GT berättar om arbetet med sin nya självbiografi. 

”Alla saker är inte så roliga att ta upp, men måste ändå nämnas, annars blir det inte trovärdigt”, säger Tobias Hysén om arbetet med boken. Foto: KRISTER ANDERSSON / BILDBYRÅN

Boken ”Jag är inte klar” har han skrivit tillsammans med Joel Berglund. 

– Min första tanke när jag fick frågan var ”vem vill läsa en sådan här bok om mig?” Kommer folk tycka att man har hybris? Jag menar, det finns ju några som ligger ett par pinnhål över mig och som har haft mycket större karriärer, som Zlatan. Men förlaget förklarade för mig att det finns alltid en historia att berätta även om man inte är ”top of the top”. Det är inte alltid som de mest kända spelarna skriver de bästa böckerna, säger Hysén när GT träffar honom på Kamratgården, där han numera är verksam som anfallstränare. 

– En bok om karriären och livet är en kul grej även om den inte skulle sälja så bra. Det har varit en jäkligt rolig process som pågått under drygt ett år och jag har rätt bra minne när det gäller detaljer. 

Han poängterar att det inte är en skvallerbok och att den för många inbitna Blåvittsupportrar inte innehåller några direkta nyheter utan att den handlar om hans perspektiv på saker och ting. Men sedan är det inte heller bara myspys. 

– Alla saker är inte så roliga att ta upp, men måste ändå nämnas, annars blir det inte trovärdigt. 

Tobias Hysén och Blåvitt-spelarna firar med supportrarna i matchen mot BP i fjol. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN

Incidenter med supportrar 

Som till exempel? 

– Dels matcher man fått stryk... AIK (2009), när vi missade OS med U21-landslaget och incidenter med fans som jag har velat lyfta fram. Har man inte med det undrar folk varför. Det är bättre att ge sin bild så får folk tycka vad de vill. 

Hysén fortsätter: 

– Det som rör Blåvitt... fansen som kom upp och bröt träningen i Skatås, och hela episoden med (förre sportchefen) Mats Gren i två vändor, dels första gången (interna stridigheter) och dels när han fick lämna. 

– Det är inget jag egentligen vill in och rota i igen, men det blir inte trovärdigt om man bara har med de bra grejerna. Jag vill redogöra för min bild av vad som hände. Sedan är det inte omöjligt att andra har en annan bild. 

Utdrag ur Tobias Hyséns självbiografi

Efter mötet överlade Max situationen och kom sedan fram till en annan slutsats än styrelsen hade gjort året innan.

Mats Gren skulle få gå.

Självklart ledde avskedet till rubriker. Vi var ett krislag och mitt i allt detta hade Mats Gren valt att åka till Hawaii. Det var där han befann sig när han tog emot beskedet.

I det här fallet tyckte jag synd om Mats. Han begick en hel del misstag under sin tid som sportchef men jag tycker inte att Hawaii-resan var ett av dem. Han var där för att stötta sin dotter som genomförde en Iron Man. Vi hade inga matcher under den perioden. Det vinklades hårt i media och han fick lida för det, vilket var orättvist.

Men det finns givetvis saker du ändå valt bort? 

– Allt kommer inte att stå av respekt för alla inblandade. Vissa saker som händer snackar man inte om, som inkilningar till exempel, även om det inte är några skandaler på det sättet. Man har varit med i den här branschen så länge så man vet vad man kan prata om och inte.

”Bosse lade på mitt i en mening”

Boken heter ”Jag är inte klar”. Vad är du inte klar med? 

– Antingen skulle den heta ”Tobbe är klar” eller ”Tobbe är inte klar”, men tar man det ett steg längre har jag ju ett helt arbetsliv framför mig. Jag har många saker kvar att uträtta och är inte klar på långa vägar. 

37-åringen skriver om hur det är att vara en Hysén och de inte helt problemfria relationerna inom familjen. Men mest handlar boken om alla turer inom fotbollen. Som när han som 21-åring hade skrivit på sitt personliga kontrakt med norska Lyn och var på väg hem från Oslo när Djurgårdens sportchef Bosse Andersson plötsligt ringde. 

– ”Är du klar för Lyn?” frågade han. Jag sa att jag skrivit på men att de inte var överens med Häcken ännu. ”Skit samma, det löser sig. Vill du spela för Djurgården”, sa Bosse. 

– Ja, det vill jag väl, sa jag. ”Bra, vi hörs”, sa han och lade på mitt i en mening som han brukar göra. Då blev det kaos i hela skallen, men det löste sig ju till slut och jag gick till Djurgården i stället. 

Djurgårdens sportchef Bosse Andersson. Foto: MAGNUS LILJEGREN / STELLA PICTURES

”Rehn viktig när allt vände”

Stefan Rehn får i boken mycket beröm och lyfts fram som en nyckelperson. 

– Jag hade ju honom i nästan sju år i Djurgården och Blåvitt. Han var väldigt viktig när jag verkligen slog igenom och även när jag vände på allt i Blåvitt. Rent tekniskt och för min karriär överlag har han betytt väldigt mycket. Han har varit med på de två ställena där det har gått bäst för mig. 

Tobias Hysén skriver också om tiden i Sunderland under tuffe managern Roy Keanes ledning, en period som han ser som ett misslyckade eftersom han åkte hem redan efter ett år, trots att det rent sportsligt gick helt okej i Championship. 

– När jag skulle gå in på Roy Keanes kontor och berätta att jag ville flytta hem... han är kanske inte den förste tränaren man vill säga det till, men det blev ett bra samtal. Jag hade en sådan jävla respekt för honom, det var ändå Roy Keane. Men där och då hade jag nog haft samma klump i magen oavsett vem jag skulle ta det samtalet med. 

När IFK Göteborg förhandlade med Sunderland blev det oväntat lite körigt. Tobias Hysén hade berättat för pappa Glenn att han var på väg att flytta hem, men att det var extremt viktigt att han höll tyst om saken tills allt var påskrivet. 

– Han kunde faktiskt ha förstört allt på riktigt. ”Vem skulle jag säga det till?” sa han. Det var skattemässiga skäl och viktigt att alla papper kom i rätt ordning. Det var dagar hit och dit som var viktiga och Blåvitt kom inte över till England och signade kontrakt förrän det verkligen var safe att göra det och jag åkte inte hem förrän det verkligen var safe att göra det. Att farsan då två-tre veckor tidigare kläcker en sådan grej...

Glenn Hysén. Foto: HENRIK JANSSON

”Gick inte att misstolka”

På en bortamatch mot Kalmar FF klev Glenn Hysén upp på ett räcke framför Blåvitts supportrar och skrek ”Tobbe é klar”. 

Kommer du ihåg vad du tänkte då? 

– Jag tror att det hände på en söndag och måndag morgon så ringde någon reporter från Aftonbladet, GP eller GT och sa ”din pappa har berättat att du är klar för IFK Göteborg”. Fast det tror jag inte att han har, kanske något i stil med det, men inte att det var klart, svarade jag. Sedan gick jag in på Youtube och ja... det gick jävlar i mig inte att misstolka. 

Vad gjorde du då? 

– Jag ringde farsan tidigt på morgonen och då låg han givetvis och sov och var riktigt jävla bakis. Han fattade ingenting och jag sa till honom att han var så jävla dum i huvudet. ”Du var väl dyngrak och kommer inte ihåg vad du gjorde” och det gjorde han inte. Jag var så jävla förbannad. Han ringde mig i två dagar men jag vägrade att svara. 

I dag, tolv år senare, skrattar han åt händelsen som blivit en klassiker. 

– Det är inte många som har en sådan historia med sig hela livet. Med facit i hand blev det ju kul, men där och då… jag var vansinnig. 

”Jag är inte klar” ges ut av Idrottsförlaget i samband med Bokmässan den här veckan.

Utdrag ur Tobias Hyséns självbiografi

Min sista säsong var ett långt, och stundtals ganska smärtsamt avsked. Jag skadade mig och gick in och ut ur laget. Kroppen började säga ifrån även när jag var skadefri. Jag som har levt på min snabbhet såg de yngre blåsa förbi och jag tappade tajmingen. Året innan hade jag bidragit och presterat, under 2018 klev andra spelare fram. Media verkade också tycka att min tid var ute. När jag opererade mig för en knäskada i juni spreds nyheten att min karriär var över, utan att jag ens hade uttalat mig. Min tanke var då att återkomma i spel eller rehab. Så länge jag stod under kontrakt tänkte jag ge mitt allt för att hjälpa klubben som var under press.

Ett led i det var att jag erbjöd mig att halvera min lön under resten av kontraktstiden för att klubben skulle kunna värva in en anfallare. Någon som kunde ersätta mig när jag var skadad.

Omslaget till Tobias Hyséns självbiografi ”Jag är inte klar” som han har skrivit tillsammans med Joel Berglund.