Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Sist i maratontabellen, det är absolut en merit”

I Billingsfors finns en stolt allsvensk historia som påverkar det lilla dalsländska samhället än i dag.
Göran Hansson, ordförande i Billingsfors IK.Foto: Lovisa Waldeck
Billingsfors IK:s glansdagar är sen länge över. Men då, när allsvenska matcher spelades på hemmaarenan Lövåsvallen, kunde publiken bestå av flera tusen.Foto: Lovisa Waldeck
Foto: Lovisa Waldeck
Billingsfors möter Öis på Gamla Ullevi i april 1945.Foto: KAMERAREPORTAGE/IBL
Filmen ”Offside”, med bland andra Jonas Karlsson och Tina Nordlund, spelades in på Lövåsvallen 2005.Foto: LENNART REHNMAN
Billingsfors möter Öis i april 1945.Foto: KAMERAREPORTAGE/IBL
Lundby–Billingsfors 1943.Foto: KAMERAREPORTAGE/IBL
1 / 8

BILLINGSFORS/BENGTSFORS. Pizzeria, matbutik, thairestaurang, pappersbruk och... inte så mycket mer. 

Men här finns också en stolt allsvensk historia som påverkar det lilla dalsländska samhället än i dag. 

– Att vi ligger sist i maratontabellen är absolut en merit. Ingen vet ju vem som ligger näst sist, säger Billingsfors IK:s ordförande Göran Hansson, 79. 

Samtidigt kämpar föreningen för sin överlevnad och kommunen brottas med sina problem. 

Han blickar ut över klassiska Lövåsvallen, som varken har elljus, stjärtvänliga stolar, löjligt dyra popcorn eller någon form av bekvämligheter som påminner om modern standard. Och till skillnad från vissa betongkolosser är det en vacker, genuin och välskött plats, trots att träden numera skymmer utsikten över Laxsjön. 

– Det är svårt att föreställa sig att det var 5 300 åskådare här när IFK Norrköping var på besök. Och jag själv blev värvad hit som målvakt 1961 när vi höll till i gamla division 2 (motsvarande superettan) och har spelat inför drygt 4 000. Nu försöker vi bara hålla föreningen vid liv. Det är beklagligt, men tiderna förändras. Vi har i alla fall Dalslands finaste gräsplan, säger Göran Hansson, ordförande sedan 35 år. 

Det är inget större drag i Billingsfors, med runt tusen invånare, den här dagen och det beror nog inte bara på coronapandemin. Några nyanlända väntar på bussen till centralorten Bengtfors en knapp mil bort. En stor skylt vid vägrenen påminner om att dramakomedin ”Offside” (2006) om en fotbollsklubb på dekis spelades in här. 

Klassisk allsvensk mark. ”Publikrekordet ligger på 5 300. Jag tror det var när IFK Norrköping var här i allsvenskan”, säger klubbens ordförande Göran Hansson.Foto: Lovisa Waldeck
Foto: Lovisa Waldeck
Foto: Lovisa Waldeck
Foto: Lovisa Waldeck

Lyfter fram sammanhållningen

Det ryker från pappersbruket nere vid vattnet. Nyligen gjordes framtidsinvesteringar på flera hundra miljoner och runt 300 anställda jobbar där. 

Bruket och fotbollen. Fotbollen och bruket, även om kopplingen i dag inte alls är samma som förr. 

– Sammanhållningen är förklaringen till att det gick bra för Billingsfors IK. Så gott som alla spelare jobbade på bruket. Det var inga lätta arbeten på den tiden. Kraft och kondition fick man även på jobbet. Det var bruket som höll uppe allt, vi fick väldigt mycket hjälp och disponenterna var intresserade av fotboll, säger Rolf Augustsson, 82, vars pappa var lagledare i allsvenskan. Själv lirade han i division 2. 

Klubbens kassör Jan Sundell, 63, son till Per Sundell som var med i det allsvenska laget, fyller i:

– Även om bruket inte längre sponsrar oss med rena pengar så hjälper de fortfarande till om det är något som behöver svetsas eller så, vilket är värdefullt för oss. 

Rolf Augustsson. Hans pappa Erik var lagledare när Billingsfors spelade i allsvenskan.Foto: Lovisa Waldeck
Vaktmästaren Johnny Gustavsson.Foto: Lovisa Waldeck
Förutom Billingsfors spelade Bengt Olsson också bland annat i Degerfors.Foto: Lovisa Waldeck
”Det är minimalt med verksamhet här nu. Men jag tror vi har Dalslands finaste gräsplan”, säger Göran Hansson.Foto: Lovisa Waldeck

Spelarna var kring 30-strecket

De har samlats i det knappt 15 år gamla klubbhuset tillsammans med Bengt Olsson, 75, som var med på division 2-tiden på 60-talet, och vaktmästaren Johnny Gustavsson, 58. De håller rekommendationsenligt avstånd mellan varandra, visar gamla bilder och pratar dåtid och nutid. 

Billingsfors IK kvalade till allsvenskan tre gånger och på sista försöket gick det vägen. Säsongen 1946/1947 spelade laget i landets högsta serie och skrapade ihop tre poäng på 22 matcher. Det blev inte en enda seger och målskillnaden 28-84 vittnar om en aningen svajig defensiv. 

– Det sägs att laget som kvalade 1936 egentligen var bättre än det som gick upp, säger vaktmästar-Johnny och berättar om när Malmö FF skulle komma på besök. 

– De hade en frågetävling i bussen på vägen hit och en fråga löd: var ligger Billingsfors? Närmsta gissningen var Bohuslän och någon annan trodde på Örebro, men ingen svarade Dalsland. 

De betonar att laget som tog klivet upp var ganska ålderstiget, spelarna var kring 30-strecket, och truppen var motsatsen till bred. 

– De hade väl inte mer än tolv-tretton gubbar. Max 15 i alla fall. Men de tränade jämt och höll ihop. Man hade inga avbytare heller. Pappa hade för övrigt inget annat än positiva saker att berätta från den säsongen, säger Jan Sundell. 

Billingsfors IK:s allsvenska trupp 1946/1947.

”Sveriges bästa korplag”

Bengt Olsson skrattar: 

– Blev du skadad blev du vänsterytter. 

Det var inga direkt våldsamma pengar i fotbollen på den tiden. När Billingsfors var på resande fot fick spelarna mat och ett telefonsamtal hem betalt. 

– På 60-talet hade vi 30 kronor för en bortamatch och 15 för en hemmamatch, säger Bengt Olsson. 

Säsongen i högstaligan medförde att Billingsfors under lång tid blev ett jagat lag. 

– Alla ville ju slå oss. De trodde att vi var stöddiga för att vi hade varit i allsvenskan för hundra år sedan, säger Jan Sundell. 

– Allsvenskan har faktiskt också varit till nackdel för oss, för alla ville slå oss på vilket vis som helst, säger Göran Hansson. 

Billingsfors gjorde närmare 20 säsonger i landets näst högsta serie. 

– Expressen skrev en gång att vi var Sveriges bästa korplag, säger Rolf Augustsson. 

Vad har fotbollen betytt för samhället? 

– Allt. Eller jättemycket i alla fall, inte minst PR-mässigt. De som är intresserade av fotboll känner till att vi ligger sist i maratontabellen, säger Jan Sundell. 

Filmen ”Offside”, med bland andra Torkel Petersson och Tina Nordlund, spelades in på Lövåsvallen 2005.Foto: LENNART REHNMAN
Filmen ”Offside”, med bland andra Göran Ragnerstam, spelades in på Lövåsvallen 2005.Foto: LENNART REHNMAN

”Helt beroende av invandringen”

En plats Billingsfors mer än gärna behåller. 2020 spelar Varbergs Bois i allsvenskan för första gången. Fyra poäng på 30 matcher räcker för att passera brukspojkarna från Dalsland i maratontabellen. 

– Alla vet vem som ligger sist och det är absolut en merit. Ingen vet vem som ligger näst sist och så vidare, säger Göran Hansson. 

I dag är Billingsfors IK en bra bit från allsvenskan. Värsta rivalen Bengtsfors IF, där förre AIK:aren och kommunambassadören Robin Jansson (nu i MLS) kommer i från, håller till i division 3. Billingsfors spelar – med nöd och näppe – i sexan. För några år sedan fanns det inte ens något A-lag, men tack vare samarbetet med Ärtemarks IF, som man alternerar hemmaplan med, hålls fotbollen i Billingsfors vid liv. Men någon ungdomsverksamhet existerar inte sedan skolan i samhället lades ner för drygt tio år sedan. 

– Vi hade inte haft något lag alls om det inte vore för invandrarna. Vi är helt beroende av invandringen, vi hade inte levt i dag annars. Att vi sedan är två föreningar som gått samman är tragiskt, men så är det, säger Bengt Olsson. 

Det åldrande gänget vid bordet i det grönmålade klubbhuset uppger att laget numera minst består av 75 procent invandrare. 25-30 personer masar sig uppför backen till Lövåsvallen för att titta på när det är match. Entrépengarna täcker oftast inte domaravgiften. 

Foto: Lovisa Waldeck
25-30 personer tar sig upp för backen till Lövåsvallen när det är match.Foto: Lovisa Waldeck
Entrépengarna täcker oftast inte domaravgiften.Foto: Lovisa Waldeck
Foto: Lovisa Waldeck
Vid Lövåsvallen i Billingsfors längtar fem herrar efter att division sex ska sparka i gång.Foto: Lovisa Waldeck

”De slog undan benen på oss”

– Det blir så när man inte har förankring i samhället. Det är inga föräldrar eller mor- och farföräldrar som kollar. Det är ingen som känner någon och då kommer ingen hit, säger Johnny Gustavsson. 

Tror du att föreningen finns kvar om tio år? 

– Föreningen gör nog det, men frågan är om fotbollen gör det. 

Den huvudsakliga verksamheten i dag består av gubb- och gumdagis en dag i veckan. 

– Vi är 35-40 stycken som spelar på trav och tips och pratar skit. Men de gamla fotbollsspelarna är egentligen i minoritet nu. De flesta har anknytning till bruket och vill komma tillbaka, säger Göran Hansson. 

Bengt Olsson: 

– Det tragiska är ju att vi inte har några ungdomar här. Hade vi haft en sådan här klubblokal när vi växte upp, det hade varit helt otroligt. 

Jan Sundell: 

– De slog undan benen på oss genom att lägga ner skolan och flytta migrationscentret. Vi byggde ju det här för att vi hade skolan. 

100 personer per år lämnar kommunen

Bengtsfors, naturskönt beläget vid vattnet och som via en skylt vid infarten stoltserar med att komedin ”Smala Sussie” (2003) spelades in här, är en kämpande landsbygdskommun. Arbetslösheten ligger på omkring tolv procent, vilket är klart högre än riksgenomsnittet (cirka åtta) och man har de senaste åren dragits med stora budgetunderskott (över 20 miljoner i fjol). 

Och i förhållande till befolkningsmängden hamnar Bengtfors på tio-i-topp-listan i Sverige när det kommer till att ta emot flest nyanlända. 

– Det är klart att det är tuffa tider för landsbygdskommuner med lite befolkning. Det är ingen tvekan om det. Det har varit vikande befolkningsunderlag under flera år. Sedan blev det höjning åt andra hållet med många nyanlända, något som inte var helt okontroversiellt, vilket gjorde att befolkningsmängden ökade under en period, säger Stig Bertilsson, 70, kommunstyrelsens ordförande (M) i Bengtsfors. 

Kalkylen framöver är ändå att 100 personer per år i genomsnitt lämnar kommunen, och det är främst yngre det handlar om. Det betyder minskade skatteintäkter samtidigt som många som lämnat arbetslivet har behov av social omsorg med mera. 

Befolkningspyramiden tenderar helt enkelt att bli för stor i toppen med många äldre och för liten där nere, enligt Stig Bertilsson som tycker att befolkningstappet är kommunens största utmaning. 

Billingsfors möter Gais på Gamla Ullevi den 15 april 1947.Foto: KAMERAREPORTAGE/IBL
Billingsfors möter Gais på Gamla Ullevi den 15 april 1947.Foto: KAMERAREPORTAGE/IBL
Billingsfors möter Gais på Gamla Ullevi den 15 april 1947.Foto: KAMERAREPORTAGE/IBL
Billingsfors möter Gais på Gamla Ullevi den 15 april 1947.Foto: KAMERAREPORTAGE/IBL

”Vi klarar inte det här utan statsbidrag”

– Vi försöker lyfta fram förutsättningarna vi har här. Det är en fantastisk livsmiljö att växa upp i ute på landet. Vi jobbar hårt för att skapa fler arbetstillfällen så att vi blir en så attraktiv kommun som möjligt. Vi ser gärna att unga barnfamiljer flyttar hit så att vi får större skatteintäkter som i sin tur gör att vi kan utveckla kommunen. Det är nödvändigt för att kunna göra investeringar och stötta föreningslivet och så vidare, fortsätter han. 

Bertilsson, själv starkt engagerad i idrottsrörelsen och seniorfotbollspelare fram till 55 års ålder (”spelade hellre än bra”), berättar att Bengtsfors, tack vare mycket besparningar, hade vänt den ekonomiska utvecklingen och räknade med ett litet överskott i år fram tills coronakrisen slog till. 

– Vi klarar inte det här utan nya statsbidrag, men jag har en positiv tro att vi får det. 

När den stora flyktingvågen kom under 2015 och 2016 fick Bengtsfors generösa bidrag från staten, men de trappades av eftersom man räknade med att människor hade kommit i sysselsättning. 

– Men i verkligheten är det inte så, det har visat sig ta i snitt sju-åtta år vilket har inneburit väldigt höga kostnader för oss och underskott i kommunens budget. Jag var i opposition då och tyckte inte att vi skulle ta emot så många, men man körde på. Nu har vi jobbat hårt gentemot regeringen och fått nya statsbidrag under det senaste året vilket har gjort att det blivit bättre för oss. Vi klarar inte omställningarna utan statsbidrag, säger Stig Bertilsson. 

Det ryker från pappersbruket i Billingsfors. Nyligen gjordes framtidsinvesteringar på flera hundra miljoner och runt 300 anställda jobbar där.Foto: Lovisa Waldeck
Billingsfors är en mindre ort i Bengtsfors kommun i Dalsland.Foto: Lovisa Waldeck
Det är inget större drag i centrum i den lilla bruksorten denna tisdag.Foto: Lovisa Waldeck

Kärleken till sporten tar inte slut

Han lyfter fram fotbollens betydelse i kommunen, både historiskt med Billingsfors IK och för integrationens skull. 

– Den har betytt jättemycket för sammanhållningen i bygden och identiteten, det är det ingen tvekan om. På en liten ort ger fotbollen ett storslaget värde som är svårt att överträffa. Och föreningslivet är en viktig del så att nya svenskar kommer in i samhället. Det är Bengtsfors IF och Billingsfors IK bra exempel på. Det går inte bara med myndigheter, säger kommunstyrelsens ordförande. 

Vid Lövåsvallen i Billingsfors längtar fem herrar efter att division sex ska sparka i gång. De vet att svensk fotboll med största sannolikhet aldrig kommer att få ett nytt allsvenskt lag från ett storleksmässigt jämförbart samhälle. Billingsfors IK:s glansdagar är sedan länge över, men kärleken till sporten tar inte slut och division sex är definitivt bättre än inget. 

– Med lite satsning och folk som vill träna och bra sammanhållning kan du absolut ta dig upp några divisioner. Man spelar ju för att vinna serien man spelar i, men jag vet inte om de som håller på nu har den målsättningen. Det är jag inte helt hundra på, säger kassören Jan Sundell och skrattar. 

Ordföranden Göran Hansson fyller 80 nästa gång det är kalas. 

– Vi som driver det är gamla och frågan är hur det blir i framtiden, förhoppningsvis kommer det en ny generation och tar vid. Det viktigaste är att en sådan här klassisk förening lever kvar, säger han. 

 

Text: Markus Wulcan
Foto/tv: Lovisa Waldeck