Säsongen 2019 tog slut i Frölundaborg i onsdags.
De blåvita spelarna ägnade sista arbetsdagen före semestern åt att spela hockey och se en träning med Frölunda.
Dagen efter var lagets tränare tillbaka på sitt rum på andra våningen i Kamratgården.
– Vi har redan börjat på planen för nästa år. Men utvärderingen av den här säsongen måste bli klar innan vi kan göra den ordentligt, säger huvudtränaren Poya Asbaghi.
– Jag tycker om när vi tittar tillbaka på vad som har varit bra och ser fram mot vilka steg vi ska ta nästa år. Det här är verkligen en rolig del av säsongen, fyller assisterande tränaren Ferran Sibila i.
Åker sällan till Barcelona
Asbaghi hade ett jobbigt första år i IFK Göteborg bakom sig när Sibila gjorde honom sällskap i början på detta året.
Sen dess har de hängt ihop.
Det är exempelvis inte många gånger som Ferran Sibila, som bor ensam i Göteborg, åkt hem till Barcelona och hälsat på familjen.
– Jag har varit hemma kanske tre gånger. Men däremot är det lätt att ta sig hit för min bror och mina föräldrar. Dom har besökt mig då och då under året, säger han.
När jag nämner att klubbdirektören Max Markusson pratar om dem ”som ett äkta par” skrattar Ferran Sibila.
Poya Asbaghi ler när han kommenterar:
– Jag har hört det förut. Jag tror att det beror på hur vi kommunicerar och förstår varandra till hundra procent. När vi arbetar så tätt tillsammans har vi skapat ett starkt band mellan oss. Men även när vi inte pratar fotboll har vi mycket gemensamt.
”Kan diskutera i flera timmar”
– Vårt samarbete har fungerat från början. Vi har samma passion för jobbet, drivs av att tillsammans göra det som är bäst för laget, säger spanjoren.
Men äkta par kan ju bråka. Gör ni det?
– Haha, vi kallar det situationerna då vi utvecklas som mest. Vi kan prata mot varandra och diskutera i flera timmar. Ferran pratar om vissa saker, jag om andra. Efteråt skrattar vi alltid åt våra diskussioner. När vi ser tillbaka på dem ser vi hur mycket de har gett oss. Resultatet är alltid att vi blir bättre, säger Poya Asbaghi.
– Bilden av ett gift par kan fungera. Föräldrar kan ha olika uppfattningar, men vill göra det som är bäst för barnet och är därför beredda att diskutera och kompromissa. Så är det med även med oss. Vi landar alltid i vad som är bäst för laget.
Händer det att du markerar och säger: ”Ferran, nu är det faktiskt jag som är chef”?
– Nej. En person som ständigt behöver påminna sin assisterande eller sina spelare om att han är chef är förmodligen ingen riktig chef, svarar Poya Asbaghi.
Två aktiva tränare
Ferran Sibila kom från två år som assisterande tränare för Sundsvall, dessförinnan jobbade han i en japansk klubb.
Är samarbetet med Poya annorlunda jämfört med vad du har varit med om tidigare?
– Jag gillar inte att jämföra, det är alltid olika samarbeten. Men för mig är det här ett riktigt bra samarbete, svarar Sibila.
– En sak som bidrar är att vi är just fotbollsmänniskor. Fotboll är en kollektiv sport, som vi har hållit på med sedan vi var barn. Om vi i stället hade kommit från individuella sporter kunde det ha varit svårare att jobba tillsammans. Nu är vi uppvuxna med att jobba i lag.
När man följer IFK Göteborgs träningar ser man två aktiva tränare, båda ger instruktioner och pratar med spelarna.
Två timmar individuella samtal
Träningar och matcher filmas. I Barcelona finns Soccer Service som går genom materialet och sammanställer filmklipp som används av tränarna i samtal med spelarna.
– Vi har alltid två timmars individuella samtal med spelarna för återkoppling, bekräftar Poya Asbaghi. Sedan har vi uppföljningar då vi går genom hur de utvecklats inom de olika områden som vi kommit överens om att jobba med.
På träningarna behöver spelarna därför ha två saker i huvudet samtidigt: Dels rollen i laget, dels den personliga utvecklingen i förhållande till vad som behöver förbättras.
Soccer Services analyserar och skickar filmklipp, men även skriftlig information utifrån IFK-tränarnas beställningar.
– Det kan exempelvis handla om passningsprocent, hur avsluten är och om hur vi vinner eller förlorar dueller, säger Sibila.
”Handlar om fotboll – inte rymdforskning”
Och när ni får resultaten lägger ni om nästa träning?
– Nej, de ändrar inte vårt sätt att tänka. Det är aldrig något som överraskar, oftast mer en bekräftelse på vad vi själva trodde. Men vi får exakta data som vi kan använda, svarar Poya Asbaghi.
Båda tränarna pratar passionerat om jobbet med att göra IFK Göteborg ännu bättre.
Men de avdramatiserar samarbetet med Soccer Services.
– Vi är bara två heltidscoacher i vår stab. Att använda företaget är som att plocka in en tredje coach som inte är med på träningen, utan finns i Spanien. I Malmö FF till exempel har de både fler spelare och ledare, där finns kapacitet för att göra detta själva, säger Poya Asbaghi.
– Och det handlar om fotboll, är inte rymdforskning, konstaterar Ferran Sibila.
Pratar med sportcheferna varje dag
En viktig del i deras gemensamma vardag är samarbetet med sportcheferna Kennet Andersson och Pontus Farnerud.
– Vi har inte möten varannan vecka och diskuterar i tre timmar. Vi har möten varje dag. Vissa dagar pratar vi i 30 minuter, vissa kan vi prata i fyra–fem timmar. Men varje dag har vi små samtal, berättar Poya.
– De är insatta i allt vi gör, minst en av dem ser varje träning. De är på alla matcher. Det finns inga överraskningar. Om jag skulle säga till Kennet att så här är det i laget skulle han bara skratta och säga ”det vet jag”. Vi jobbar tillsammans. Vi pratar mer om beslut än om det dagliga arbetet.
När säsongen är över och spelarna finns på olika håll delar även Poya Asbaghi och Ferran Sibila på sig.
Men det betyder inte att de inte kommer att ha kontakt.
– Min flickvän, familj och vänner bor i Uppsala, därför åker jag dit. Men Ferran och jag kommer att ha kontakt varje dag genom Skype för att jobba med utvärdering och planering, säger Asbaghi.
Kanske lite fotbollsmissbrukare
Men skulle det inte vara skönt att bara dra i väg till Thailand och ligga på rygg en eller två veckor?
– Nej, det är inget för mig, säger Sibila med ett leende.
– Det blir något med fotboll varje dag. Jag har försökt undvika all fotboll i två dagar, men det var ingen superskön känsla. Jag kan klippa det till 90 procent, men vill vara öppen. Om telefonen ringer vill jag svara, se vad som händer och diskutera, säger Asbaghi.
Det låter som att du är fotbollsmissbrukare...?
– Lite kanske... Känslan av att gå hundra procent på semester vore kanske bra – men jag är lycklig ändå, svarar han.
Personligen tycker jag att det är skönt att åka bort och stänga av jobbtelefonen.
– Om vi gör det kanske vi missar en spelare, säger Ferran Sibila med ett skratt.
– Jag gillar att resa och göra andra saker – men jag vill alltid ha fotbollen nära.
