Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Firar 65 år med att passa barnbarnen

Foto: DANIEL STILLER / BILDBYRÅN
Foto: JAN DÜSING
Ralf Edström i Blåvitt-tröjan.Foto: BILDBYRÅN - DIA

Glenn Hysén var först.

Sedan följde en lång rad av gratulanter.

Men det är först i dag, 7 oktober, som fotbollslegendaren Ralf Edström blir folkpensionär.

– Men jag ska inte sluta jobba. Jag kör på ett år till, säger den nyblivne 65-åringen.

Ralf Edström är en av de riktigt stora i svensk fotbollshistoria.

En del av oss minns honom sedan de tre nickmålen mot Sovjetunionen 1972, många fler minns volleymålen i VM i Västtyskland.

Då tog karriären slut

De färskaste minnena är från hans 32 år som fotbollskommentator i radio.

Dagens jubilar har fysiska känningar av fotbollskarriären.

– Knät är lite rassligt. Jag måste kanske byta knäleden, säger han.

Han vet mycket väl vad det beror på.

– Jag drog korsbandet i oktober 1982 när jag spelade i Monaco mot Lens i franska ligan, säger han.

Där tog karriären slut.

Olika syn på skadan

Under rehabträningen skrev han på ett flerårskontrakt med Öis, men det blev aldrig någon match i rödblått.

– Jag hade några skador även tidigare under karriären, berättar han. Som när Gröndalen sparkade ner mig.

Den norske landslagsspelaren Svein Gröndalen har inte samma syn som Ralf Edström på varför svenskens ledband i knät gick av i en landskamp när Sverige och Norge möttes på Ullevi 1977. 

Gröndal hävdar att det var otur, Edström tycker fortfarande att det var fult.

Men nu ligger både skadorna och karriären långt bakom. 

För slö och bekväm

Hur är det egentligen att bli 65 år?

– När jag var 20 år var det ju gubbjävlar som fyllde 65. Men nu är jag själv där. Jag får tänka mig för mer, lyssna på kroppen på ett annat sätt, svarar han.

Han erkänner dock att formen kunde varit lite bättre.

– Jag är lite för slö och bekväm, jag borde ha tränat mer, säger han.

Sitter du ibland och kikar på gamla klipp från din ungdom, som de tre nickmålen mot Sovjet i 4–4-matchen?

– Nej. Jag har dem inte. På 80-talet gjorde Bengt Bedrup ett Sport vi minns i Svt. En hel kvart med ett sammandrag av min karriär. Där fanns bland annat bilder från en juniorlandskamp då Putte Kock kommenterade och ett inslag från när jag gjorde fyra mål med PSV mot Eindhoven och VM-matcherna 1974. Men trots att jag har haft kompisar som jobbat på Svt har ingen lyckats få fram den, säger Edström.

Skruvade in 1–0 i krysset

När du ser tillbaka på dina år i rampljuset, vilka tre mål minns du bäst?

Han behöver ingen längre betänketid för att få till ett svar:

– Det viktigaste målet jag har gjort var 3–3-kvitteringen mot Ungern i VM-kvalet 1973. Hade jag inte gjort det målet hade vi varit borta från VM 1974.

– Självklart finns även volleymålet mot Västtyskland i VM högt på listan. Det hängde ju med i många år eftersom det var med i vinjetten till Sportnytt.

– Från klubbfotbollen minns jag gärna när jag skruvade in 1–0 i krysset med högern för PSV Eindhoven mot Ajax. Den matchen vann vi med 6–2 och jag gjorde fyra av målen.

Medelmåttorna tjänar för mycket

Många fotbollsspelare i dag, av Ralf Edströms dåvarande kaliber, behöver inte fundera så mycket på hur det ska bli som pensionär.

Men när Ralf nu når pensionsåldern behöver han fortsätta jobba.

– Det är en kombination av att jag gillar mitt jobb att dra in pengar till paraförbundet (tidigare handikappidrottsförbundet) och att jag behöver få in mer pengar till mig själv. Därför har jag skjutit upp min pensionering, berättar han.

Känns det bittert när du ser hur mycket dagens spelare kan tjäna?

– Nej, jag är inte bitter. Men det jag tjänade på åtta år utomlands är ju vad några kan få i veckan nu....

– Jag tycker att de stora stjärnorna, som Messi och de här, ska tjäna bra med pengar. De är bäst och drar mycket folk – sen kan jag ju tycka att de tjänar lite väl mycket. Men det är för många medelmåttor som åker ut nu och tjänar miljoner. Förr behövde man passera genom landslaget först innan man kunde bli utlandsproffs. 

Barnvakt på födelsedagen

Den framgångsrika karriären har lett till att många människor hör av sig med gratulationer på 65-årsdagen.

Men det började lite väl tidigt när Glenn Hysén drog i gång på Twitter i onsdags.

– Sen hörde Thomas Ravelli av sig, han skyllde på Glenn, ha-ha. Och sen kom Tomas Brolin och en del andra. TT hade gjort en intervju med mig som publicerades direkt i en del tidningar och då var det flera som såg det, men inte kollade vilken dag jag fyllde, berättar Edström.

Hur ska födelsedagen firas?

– Vi ska vara barnvakter åt sonen Pierres två barn när föräldrarna ska på spa. Och på söndag kommer dottern Jessica med gubbe och två barn. Annars blir det inget speciellt. Om inte min fru Carina överraskar med något, vill säga.