Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Det kom några skalv – det skakade rejält..."

Foto: Carl Sandin

Förra året lämnade han svenska division 2 – för Nicaragua.

Nu berättar den förra Öisspelaren Niclas Elving, 29, om sin nya, annorlunda vardag. Med stenattacker, dödsgetingar och jordskalv.

– Första jordskalvet var sjukt läskigt, säger 28-åringen från Nol.

I oktober 2013 åkte Niclas Elving till det centralamerikanska landet för att skriva en universitetsuppsats. För att hålla sig i form började han träna med ligalaget Walter Ferretti från huvudstaden Managua.

– Jag fick kontakt med klubben genom en person som hjälpte mig med praktiska saker under min vistelse men när jag började träna visste jag inte att det var ett lag från högstaligan. Tränaren sa tidigt att han gillade min spelstil och efter två veckor erbjöd de mig ett kontrakt för säsongen, berättar han.

"Vissa lag hade knappt omklädningsrum"

Klubben hade polisen som huvudsponsor och polischefen som president. I laget fanns skickliga spelare från exempelvis Colombia, Uruguay, Brasilien och Spanien. Träningsfaciliteterna var det heller inget fel på.

– Nivån på vårt lag var ganska bra. Det fanns ett par lag till med liknande nivå men i övrigt var det sjukt blandat. Framförallt var det förutsättningarna som skilde. Vissa lag hade knappt omklädningsrum och deras planer var katastrof. Ändå var hela ligan professionell, säger Niclas Elving.

Totalt spelade han 18 ligamatcher, oftast i en roll som släpande anfallare, och gjorde ett mål och åtta assist.

– Vi slutade trea, en liten missräkning men ändå knappt godkänt.

Men det hände udda och farliga saker under hans sejour i Nicaragua. Till att börja med försenade en jordbävningsrisk hela säsongen. 1972 förstördes stora delar av Managua i en jordbävning, med 6 000 döda och 250 000 blev hemlösa.

– Just vid vår träningsanläggning gick en av de största sprickorna i marken och var ett av de farligaste områdena. Vi var tvungna att träna i en park med lekplatser och små planer med konstgräs för barn. Vi var 30 stycken på en plan mindre än sjumanna och fick bara ha gymnastikskor, säger han.

– Det kom några skalv. Det skakade rejält och då blev man rädd. Hela hus rörde sig och det var kaos i trafiken. Skolorna var inställda i ett par veckor, det var information dygnet runt på tv och flyg blev inställda. Vissa av våra bussresor till avlägsna orter gick genom lervägar med knappt hela broar.

Om skalvet: "En äcklig känsla"

Han minns första jordskalvet med fasa. Det blev kaos när alla ville ut från de riskfyllda områdena i centrum.

– Det var en äcklig känsla någon gång på natten. Jag sov i en hängmatta på altanen hos en bekant eftersom man helst inte skulle sova i huset. Jag vaknade plötsligt upp av ett kraftigt skalv och föll nästan ur hängmattan. Alla djur tjöt och sprang omkring.

Som tur var klarade sig Managua hyfsat denna gång. Men det var inte bara jordskalven som var farliga.

– Under en match i norra Nicaragua blåste domaren helt plötsligt ljudligt i pipan och alla spelare lade sig ned raklånga på marken medan publiken skrek högt. Jag trodde det var några vapen som avfyrades eller liknande och blev rädd och gjorde som alla andra. Det visade sig att det var en extremt stor svärm med dödliga megagetingar som flugit in över stadion. Därför blev det sådan panik. Tydligen hade några personer omkommit året innan då de blivit attackerade av en liknande svärm, men denna gången klarade sig alla, säger Niclas Elving.

Efter att ha kryssat i ett toppmöte blev lagets spelarbuss attackerad av motståndarfans. En straffsituation i sista minuten skapade ett stort tumult där såväl spelare som tränare och åskådare var inblandade. Till slut blev Nolsonen och hans lagkamrater inskickade i omklädningsrummet. Därefter blev de eskorterade till sin buss av poliser.

– När vi backade ut från uppfarten började det plötsligt hagla stenar och andra objekt på bussen. Vi blev uppmanade att lägga oss på golvet, under sätena, för att skydda oss. Med hjälp av ett stort antal polisbilar lyckades vi komma ut ur staden relativt snabbt och oskadda, men det var väldigt hätsk stämning ett tag.

Han blev erbjuden nytt kontrakt men tackade nej.

"Blivit mer vaken"

Niclas Elving från Nol, och som tidigare spelat i Gunnilse och Örgryte så sent som 2011, såg tiden som lärorik men tyckte att en säsong fick räcka.

– Dels var tvungen att åka hem och fullfölja min uppsats och dels hade jag tröttnat på att inte ha några svenska kompisar, på att saker var dåligt planerade samt på att spela på sjukt dåliga planer med kassa domare, säger han.

Det mest positiva är att spanskan flyter och situationer blir lösta spontant.

– Jag har blivit mer vaken och streetsmart. Managua är en farlig stad i många områden och man får tänka sig för, akta sig för vissa saker och vara medveten om vem man pratar med och vad det kan få för konsekvenser.

I dag lever Niclas Elving en lugnare tillvaro i Ao Nang i Thailand där han jobbar för en researrangör.

Han tränar emellanåt med Krabi FC i andraligan.

– Presidenten bjöd in mig, då jag sa att jag varit professionell. Tränaren säger att jag alltid kan komma men det har varit svårt på grund av jobb. De har några duktiga spelare från Nigeria och Japan, och klubben satsar på att gå upp. Jag känner att jag utan problem håller på nivån så det hade varit kul att träna regelbundet någon vecka för att testa mer. Vi får se vad som händer, säger Niclas Elving.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!