Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sonja och Sven blev ett par igen – efter femtio långa år

Här är några av dagens största inrikesnyheter.
Sonja och Sven blev ett par igen på äldre dar.Foto: Privat

Gammal kärlek rostar aldrig. Så lyder det gamla talesättet. 

Och att det stämmer är Sonja Hjalmarsson, 74, och Sven Andersson, 77, levande bevis på.

Förhållandet tog visserligen slut, men ungdomsförälskelsens låga slocknade aldrig.

– Han har funnits kvar i mitt hjärta hela tiden, säger Sonja, som till slut fick sin Sven.

Sonja var 17 och Sven två år äldre när de först träffades, på en bygdegård utanför Mariestad. 

– Det var Sven som såg mig först. Han frågade om han fick skjutsa mig hem och det fick han, säger Sonja, som tidigare intervjuats av Mariestads-Tidningen.

Sven fyller i:

– Hon såg bra ut, och jag tänkte att det kunde vara trevligt att träffa en tjej. Det vill man ju gärna när man är i den åldern.

Det ena ledde till det andra, och efter en del uppvaktning blev de både ett par. 

– Från min sida var det kärlek från första ögonkastet. Han var snäll och snygg, med ljust lockigt hår och bruna ögon. En riktig svärmorsdröm, säger Sonja.

”Funnits kvar i mitt hjärta”

Förhållandet varade från april 1962 till augusti 1963. Sedan tog det slut, på Svens initiativ.

– Jag ville fortsätta tillsammans, men en dag sa Sven att ”nu kommer jag inte mer.” Och det gjorde han inte, säger Sonja.

Livet gick sin gilla gång. De träffade nya på varsitt håll och var länge lyckliga tillsammans med dem. Men förälskelsen levde fortfarande kvar. I alla fall i Sonja.

– Han har funnits kvar i mitt hjärta hela tiden, och det har nog påverkat mig utan att jag har velat medge det. Jag har hela tiden tänkt att det skulle klaffa igen, om vi skulle träffas som vuxna.

Sven hinner aldrig svara på frågan om Sonja fanns kvar i hans tankar också. Sonja hinner före.

– Nej, det fanns jag nog inte. Han har haft så mycket tjejer, skrattar hon och Sven hummar förläget.

– Så många var det nu inte.

Vågade lyfta luren

Men så, för fem år sedan, var Sonja singel igen. Hennes väninna övertalade henne att följa med och dansa, och det gjorde hon.

– Jag dansade med en kille som jag kände igen, och som visade sig vara Svens svåger. Jag bad honom hälsa, men då sa han åt mig att ringa Sven i stället. Han levde tydligen också ensam då.

Men att lyfta luren tog emot. 

– Det fanns inte i min värld att jag skulle ringa, men efter att ha funderat lite på saken kom jag fram till att jag inte hade så mycket att förlora, säger Sonja.

Sagt och gjort. Sonja ringde och de båda småpratade en stund. 

– När vi la på sa han att ”vi hörs”, men det trodde jag inte att vi skulle göra.

”Han var min drömkille då och han är det fortfarande”, säger Sonja.Foto: Privat

Inte förlorade år

Men redan två dagar senare ringde det hemma hos Sonja. Det var Sven och han undrade om hon inte ville ta en kaffe med honom.

– Sen dess har vi träffats och det har fungerat jättebra. Han var min drömkille då och han är det fortfarande, säger Sonja, och fortsätter:

– Under alla dessa år har jag hoppats att jag skulle träffa på honom och tänka att jag hade haft fel, att han inte var någonting för mig. Men det visade sig att han var precis lika snäll och fin som jag mindes honom.

Och att Sonja var någon han skulle hålla fast vid blev, om inte tidigare, tydligt för Sven under en av deras gemensamma svampletarpromenader.

– Vi var i mina skogar. Det regnade och vi blev genomvåta, och dessutom gick vi vilse. Men Sonja blev aldrig arg på mig. Då kände jag att en sån tjej måste jag ta hand om.

Att tiden isär, nästan fem decennier, skulle vara förlorade år vill inte Sonja hålla med om.

– Att vi har levt olika liv och hunnit samla på oss olika erfarenheter är nog förklaringen till varför det har funkat så bra nu. Men det är klart, lite tidigare hade vi kunnat träffas igen, skrattar hon.

SE MER: Anette och Bobs osannolika kärlekshistoria

Osannolika kärleksstoryn: De gifte sig – 63 år senare.