Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Slöseriet: 200 miljoner – för tomma flyktingplatser

Foto: JONAS TOBIN
Varje månad pumpar skattebetalarna in över en miljon kronor för 24 tomma sängplatser i Ljungskiles gamla turisthotell.
Foto: MARIA DAHLIN
Marina Johansson (S) säger att kommunen skött sitt arbete rätt
Foto: MAGNUS GOTANDER
Tarek Borg
Varje månad pumpar skattebetalarna in över en miljon kronor för 24 tomma sängplatser i Ljungskiles gamla turisthotell.
Foto: MARIA DAHLIN
Varje månad pumpar skattebetalarna in över en miljon kronor för 24 tomma sängplatser i Ljungskiles gamla turisthotell.
Foto: MARIA DAHLIN
1 / 7

Här är boendet för ensamkommande flyktingbarn som du betalar för - men som aldrig ens slagit upp dörrarna.

Varje månad pumpar skattebetalarna in över en miljon kronor för 24 tomma sängplatser i Ljungskiles gamla turisthotell.

GT:s granskning visar att Göteborgs kommun, ensam, hittills i år betalat 175 miljoner för tomma sängplatser som de i Ljungskile. 

– Vi har faktiskt gjort ett jättebra jobb, säger Marina Johansson (S), ordförande för sociala resursnämnden i Göteborg.

Dörren till det nyrenoverade gamla turisthotellet i Ljungskile är låst. 

Där finns inget tecken på liv. 

På lappen som sitter upptejpad på ytterdörren står ett anonymt mobilnummer som ingen svarar på.

Och tomt har det varit på turisthotellet i Ljungskile sedan starten den 1 juli. Inga ensamkommande flyktingbarn har dykt upp som planerat.

"Jättemycket pengar"

Men räkningen på över en miljon kronor landar punktligt varje månad för betalning hos skattebetalarna i Göteborg.

– Vi är en kommun som har tagit ett stort ansvar och som faktiskt har gjort ett jättebra jobb i detta. Samtidigt är det jättemycket pengar det handlar om och det är naturligtvis inte bra, säger Marina Johansson (S), ordförande i sociala resursnämnden i Göteborg.


LÄS MER: Fixade flyktingavtal för miljoner - bytte sida 


Hon ansvarar för den nämnd som hade att organisera mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i Göteborg under flyktingkrisen hösten 2015 och fram till i dag. 

Och det är under hennes ansvar som Göteborgs stad tecknade långa och dyra avtal om boendeplatser som inte används efter att flyktingströmmen sinat vid nyår och tiden därefter.

Tomplatserna kostar 175 miljoner

Och det är inte bara i det gamla turisthotellet i Ljungskile som skattebetalarna betalar miljoner – för ingenting. 

Hittills i år har Göteborgs stad betalat 175 miljoner kronor för så kallade tomplatser. 

Det kan jämföras med de 200 miljoner som alla 73 kommuner i Västsverige uppger för GT att de betalade för tomma platser under samma tid.

Och Marina Johansson sticker inte under stol med att miljonrullningen kommer fortsätta för Göteborg en bra bit in i nästa år.


LÄS MER: Kommunernas eget bolag får mest - 38 miljoner


Först i april ska man vara ur de sista dyra avtalen som gör kommunens kostym för stor.

– Nu håller vi på att jobba stenhårt för att avveckla i snabb takt, säger Marina Johansson.

Måste ha god beredskap

Hennes förklaring till att Göteborgs stad betalar så mycket för tomma platser är att det varit extremt svårt att planera med ett osäkert läge under hela året och att Göteborg liksom andra ankomstkommuner förbinder sig att ha en god beredskap för att snabbt bygga ut verksamhet om en situation liknande den som var i höstas skulle komma åter.

Men ingen kommun kommer i närheten av de summor Göteborgs kommun betalar för tomplatser, visar vår genomgång. Ankomstkommun eller inte. 

Inte i Västsverige. Inte heller i resten av landet.


LÄS MER: Göteborgs ifrågasatte flyktingchef betalade ut miljoner till Hero


De allra flesta kommuner i Västra Götaland, Hallands och Värmlands län - 50 av 73 - har klarat sig helt från dyra avtal som tvingar dem att betala för platser som inte behövs nu när trycket på verksamheten minskat, visar vår genomgång. 

Betalar mer för tomma platser

"Vi löser främst behovet av boendeplatser på kommunens egna boenden och köper sedan platser hos andra aktörer efter behov. På så vis behöver kommunen inte ha tomplatser hos andra aktörer", skriver till exempel Lilla Edets kommun i ett mejlsvar.

Andra kommuner meddelar att de haft avtal med externa bolag då trycket var som hårdast men med avtal som innebar att de inte behövde betala för boendeplatser som står tomma.

Men inte för Göteborg. Här betalar kommunen för tillfället mer för obelagda platser åt ensamkommande än för de som faktisk är belagda.

– Vi är medvetna om att det är stora summor, det är mycket pengar men man kan inte jämföra med en mindre kommun i Västsverige eller i Värmland. De har inte alls haft samma tryck vad gäller ankomstboenden, säger Marina Johansson och föreslår oss att i stället jämföra med Malmö stad.

Hade ett särskilt ansvar 

Vi följer Marina Johanssons råd och vänder oss söderut.

Malmö är likt Göteborg en ankomstkommun, det betyder att båda städerna hade ett särskilt ansvar att ta emot ensamkommande barn i så kallad transit, barn som just kommit till landet och behöver ett akut boende innan de anvisas vidare till den kommun där de ska tas om hand för längre tid. 

Göteborgs kommun tog under 2015 emot drygt 4700 ensamkommande flyktingbarn, 1698 anvisade och 3000 i så kallad transit. Det var då under stort tryck under hösten som staden tecknade sina första – men inte sista – dyra och långa avtal med externa leverantörer. 

Malmö stad tog vid samma period emot 15000 ensamkommande barn, anvisade och i transit, alltså mer än tre gånger så många. 

Kostnaden i Malmö: 14 miljoner

Men kommunen som Göteborgs stad själva vill att vi ska jämföra med har lyckats avsluta nästan alla sina avtal med externa aktörer i dag. Det gör att den ansvarige för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i Malmö, Tarek Borg, kan redovisa en kostnad för tomma platser hittills i år på 14 miljoner kronor. Mindre än en tiondel av Göteborgs.

– Vi har i princip gått ner till noll nu, säger Tarek Borg.

En förklaring är, enligt Tarek Borg, att de valt att inte teckna lika långa och många avtal med privata aktörer som Göteborgs stad – men framför allt att man organiserat mottagandet i egna kommunala boenden.

Efter att id-kontrollerna infördes den 4 januari och antalet nyanlända ensamkommande barn mer eller mindre ebbade ut har de inte tecknat nya avtal, berättar han.

"Var aldrig tal om att teckna nya avtal"

I stället har Malmö stad använt tiden därefter för att öka beredskapen som de och andra kommuner ska ha enligt överenskommelse med Migrationsverket - inom den betydligt billigare egna verksamheten.

– Vi tog fram en beredskapsplan och i den sa vi att, om skulle vi märka att nu ökar det igen, då drar vi igång arbetet med att starta upp boenden i egen regi. Det var aldrig tal om att teckna nya avtal, säger Tarek Borg.

Så sedan januari då id-kontrollerna infördes har ni inte tecknat några nya avtal?

– Nej, nej, nej.

Även Sigtuna utanför Stockholm, en annan stor ankomstkommun under hösten 2015, visar på ungefär samma kostnader för tomma platser som Malmö: 14,5 miljoner kronor. Stockholms stad uppger att de inte haft några sådana kostnader alls.

Vi frågar Marina Johansson hur Malmö lyckas hålla nere kostnaderna för tomma platser till mindre än en tiondel av Göteborg trots tre gånger så högt mottagande och i övrigt jämförbara villkor:

– Jag kan inte på rak arm säga vad den skillnaden beror på men de har också en längre erfarenhet att vara ankomstkommun. Jag vet inte om det spelar roll. Men det är ju något som vi får titta på så klart. Där har vi mycket att lära, säger Marina Johansson.

"Har gjort vårt bästa"

Har inte ni brustit i hanteringen om ni sitter fast i dyra avtal som ni fortfarande behöver förhandla ner medan Malmö i en jämförbar situation kommit ur dem?

– Vi har inte haft den erfarenheten som Malmö trots allt har, det har hjälpt dem i deras bedömningar så klart, säger Marina Johansson.

Kan det spela roll att ni kommer få ersättning från staten för i vart fall större delen av de här kostnaderna i efterhand, att ni därför kanske inte har varit lika återhållsamma med avtalen mot om kommunen själv skulle stå för allt?

– Vi har gjort vårt bästa för att tillgodose de krav som staten haft och vad staten förväntade av oss som ankomstkommun. Det har varit vårt huvudfokus, säger Marina Johansson.

Hon bedömer att staten kommer gå in och ersätta kommunen för i vart fall större delen av kostnaderna för tomplatserna även om det sker med stor eftersläpning.

– Vi får tillbaka en större del men det kan vara en rejäl eftersläpning, det kan ta tid innan Migrationsverket handlägger allting, säger Marina Johansson.

Fortsatte att skriva dyra avtal 

Till skillnad från Malmö har Göteborg också fortsatt skriva dyra avtal med externa aktörer trots att kommunens egna boenden började eka tomma redan under våren och den förväntade fortsatta anstormningen av nyanlända ensamkommande barnen aldrig blev av. Det kunde GT och Uppdrag granskning visa i början av november. Så sent som i början av juni lades sista handen vid ett avtal med flyktingjätten Hero värt som mest 140 miljoner kronor. 

Det avtalet omfattar det gamla turisthotellet i Ljungskile som aldrig behövde öppna.

Ägaren av hotellet, som hyr ut fastigheten till flyktingjätten Hero, har själv beskrivit det i ett omskrivet Facebook-meddelande som att han "skrattar hela vägen till banken".

GT har nått ägarens ekonomichef som meddelar att han inte kan förmedla kontakten till honom, men att han sköter ruljansen från utlandet - från Gran Canaria.

Hero meddelar genom sin presstjänst att de har beredskap att ta turisthotellet i bruk men att det står tomt så länge Göteborgs stad inte har barn att placera där och att avtalet, efter förhandlingar med kommunen, nu sträcker sig till den 31 mars.


Fotnot: Under torsdagen får GT kontakt med ägaren av Ljungskile turisthotell, Hans Jonasson, som berättar att han som ägare av fastigheten snarare får mer att göra då där saknas verksamhet. Då måste han själv ha koll på att allt fungerar, att inga kranar läcker och liknande.

– Jag bor på Gran Canaria och driver företaget härifrån. Jag vet inte helt vad som sker i fastigheten, jag satte in en branddörr häromveckan eftersom det finns krav på det. Hero har ett hyresavtal med oss och betalar fram till sista januari 2018. Jag sitter still i båten och har ingen anledning att ändra på det, säger Hans Jonasson.

– Jag valde medvetet att provocera, säger han om Facebook-inlägget om att han skrattar hela vägen till banken.

– Jag är ju affärsman så jag tjänar pengar på de affärsmöjligheterna som finns. Jag gör det för pengarna och tycker politiken är galen men så länge politiken ser ut så här så tjänar jag pengar på det. 

I inlägget på Facebook skriver Hans Jonasson också att han kommer rösta på en annan politik i nästa val och att han då hoppas få det sämre. "Men om inte så kommer jag fortsätta att smida medans järnet är varmt". 

Västsvenska kommuner med kostnader för tomplatser

Göteborg 175175000

Mölndal 8057600

Falkenberg 2292400

Borås 1720100

Varberg 1711417

Härryda 1501000

Kungsbacka 1496987

Bollebygd 1164200

Svenljunga 936000

Alingsås 879800

Hjo 608090

Uddevalla 511100

Bengtsfors 441600

Strömstad 326400

Mariestad 312000

Munkedal 294400

Sotenäs 252800

Tanum 198400

Partille 185600

Öckerö 153000

Karlsborg 142500

Mark 138000

Töreboda 41600