Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Slarvade bort askan efter Emelies hund

Emelie Bäck hade tänkt strö aska vid jättestenen där hon brukade öva med belgiska vallhunden Gizza. Men Blå stjärnan missade den separata kremeringen.
Foto: Linden Larseric

GÖTEBORG. Här skulle Emelie Bäck, 17, ha strött askan efter sin älskade vallhund Gizza. Men när hon kom till djursjukhuset för att hämta den förbetalda urnan var den spårlöst försvunnen. Emelie erbjöds en påse hundmat som kompensation.

-  Jag är jättebesviken och förbannad över att de gjort så här. Det är så svårt att komma över det, säger Emelie.

 Hennes belgiska vallhund Gizza, 3, led av njursjukdom och på påskdagen tog familjen det tunga beslutet att låta avliva tiken.

 Emelie sa till personalen på Blå stjärnans djursjukhus i Göteborg att hon önskade separat kremering.

 1500 kronor betalades i förskott, men när familjen kom för att hämta urnan i onsdags möttes de av ett chockbesked.

 Personalen hade glömt att anteckna kremeringen. Hundkroppen hade i stället körts till destruktion ihop med andra avlivade djur.

"Ett slag i ansiktet"

 - Det var som ett slag i ansiktet, berättar Emelie.

 Hon hade planerat att strö askan efter Gizza vid jättestenen nära Kyrkbyn på Hisingen.

 - Jag tränade agility med Gizza, och brukade öva henne att ta sig upp på stenen. Jag tänkte att det skulle bli en fin minnesplats.

 Blå stjärnan erbjöd sig att betala tillbaka de 1500 kronorna.

 - Dessutom kunde jag få en påse hundmat som kompensation. Som om det skulle hjälpa?

 Men när familjen var tillbaka på djursjukhuset i går för att hämta pengarna kammade de noll igen.

 - De hade inte 1500 i kassan. Ring på måndag, fick vi till svar, berättar Emelies mormor Margareta.

 Karin Nygren, chefsveterinär på Blå stjärnan i Göteborg, beklagar händelsen.

Beklagar händelsen

 - Det är jättetråkigt, sånt här får inte hända och vi har rutiner för hur det ska skötas. I 99 procent av fallen fungerar det.

 Men hundmat som kompensation för askan efter en kär familjemedlem, är det en bra idé?

 - Nej, kanske inte. Men jag vet inte hur man ska kunna kompensera något som inte går att kompensera.