Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Slaget om Känsö

Ulrika Brännings släktforskning ledde till att domstolen gav Brännöborna rätten över Känsö.Foto: Lisa Thanner
GÖTEBORG. Staten och militären förlorade slaget om sin favoritö i Göteborgs skärgård, Känsö.
Vann rättsprocessen gjorde Brännöborna med släktforskaren Ulrika Bränning, 89 i spetsen.
Men nu är frågan:
Om inte staten äger Känsö - vem är det då som gör det?
Är det alla Brännöbor - eller bara några?

FAKTA

FAKTA Känsö

Ligger i Göteborgs södra skärgård och är på 61 hektar. Karantänstationen är från 1800-talet.
De gamla husen på ön är k-märkta.
Ön är fridlyst och här råder tillträdesförbud. Försvarsmakten hyr ön av fortifikationsverket.

Staten har betraktat sig som rättmätig ägare av ön i 200 år. Först byggdes en karantänsanläggning på Känsö, sedan kom militären dit strax före andra världskrigets utbrott. Känsö har en fantastisk natur och då och då ordnas vandringar för vanliga civilister på ön. Men de måste vara svenska medborgare och lämna sina personnummer till försvarsmakten. Åtminstone än så länge... Foto: Larseric Linden
Sedan dess har militären haft Känsö som tummelplats och ön är klassad som skyddsområde med tillträdesförbud.
En dag satte sig Ulrika Bränning och började forska i Brännöbornas historia.
- Det började som en rolig grej, berättar hennes son Leif Törnqvist.
Mamma fick fram mer och mer och vi hjälpte till så gott det gick och en fantastisk historia uppenbarade sig.

Staten förlorade tidigare

Bland annat upptäckte de att staten fått på tafsen redan på 1800-talet när den krävt att få lagfart på Känsö.
Men staten förlorade även då: först i Askims häradsrätt, sedan i Göta hovrätt och till slut i högsta domstolen. Rättegången pågick mellan 1838 och 1843.
Men på den tiden var Sverige en militärdiktatur och domstolen kördes över och staten bestämde att den ägde Känsö - punkt slut.
Ulrika Bränning och Leif Törnqvist gjorde ett nytt försök 150 år senare.
De gick till tingsrätten med sin dokumentation och vann. De vann i hovrätten.
För en månad sedan fastställde Högsta domstolen hovrättens dom.

Tagen på sängen

Militären är tagen på sängen. De hyr ön av staten och vill gärna vara kvar:
- Ja, försvarsmakten vill gärna vara kvar. Vi har ett behov av ön, säger kommendör Lennart Bengtsson som är chef för Göteborgs garnison.
Marinen har ett skjutfält i närheten med Känsö som nav. Försvarsmedicincentrum bedriver utbildning på Känsö och här finns andra marina enheter. Här bedrivs konferenser och seminarier.
Staten och försvarsmakten funderar nu på hur de ska gå vidare.
De tänker i termer av hyra, köpa eller få låna Känsö.

"Komplicerat"

Men då är ju frågan vem som äger Känsö - egentligen?
Enligt hovrättens dom är det "Brännö bys skifteslag" som är rättmätig ägare.
Men något sådant finns inte längre. Ett skifteslag förr var ett markområde som ägdes av ett antal hemmansägare.
- Detta är komplicerat, säger Leif Törnqvist. Ibland tror jag att det behövs ännu en domstolsprocess för att gå till botten med det här.
Av praktiska skäl förhandlar nu militären med Brännös samfällighetsförening.
- Vi har inget emot militären, men skulle gärna se att allmänheten fick ökat tillträde till ön, säger Leif Törnqvist.
Kommendör Lennart Bengtsson:
- Vi är bara hyresgäster. Men jag hoppas att vi ska komma överens.