På frågan om varför Elisabeth Erlandsson inte kan få cellgiftet Caelyx i Sverige får GT.se endast generella svar.
– Vi uttalar oss inte om enskilda fall, säger Ann Louise Leikin, pressansvarig på Sahlgrenska.
Men Totte Johansson, vårdenhetschef och Marie Lindh, verksamhetschef, på Sahlgrenska ger skriftliga generella svar om cancervården.
När det gäller telefonbeskedet till Elisabeth om att det var utsiktslöst med fortsatt behandling svarar de ansvariga så här:
"Utan att vara insatt i det specifika fallet är det absolut så att cancerbesked och besked om återfall i sjukdom alltid bör lämnas på ett mottagningsbesök, om möjligt i närvaro av någon anhörig till patienten. Omständigheterna kring det aktuella fallet kan vi inte uttala oss om.
Sjukvårdens svar
När det gäller stöd till Elisabeth i stödbyxor, peruker, psykologhjälp och provtagningar får GT följande svar:
"Det är svårt att svara på denna fråga generellt utan här behöver vi utgå från den enskilda patientens situation. Syftet är alltid att få det att fungera för patienten.
När det gäller vården i Finland, som ger Elisabeth en ny chans att överleva och varför hon inte kan få samma cellgifter i Sverige blir svaret följande:
"I Sverige behandlas cancerpatienter enligt nationella och regionala vårdprogram som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta skapar förutsättningar för jämlik vård i landet.
GT har även sökt chefen för vårdcentralen i Kinna för en kommentar – utan att lyckas.
