Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sjukhusen tillåts gå back med en miljard

Så lät det förra våren när covid-19 svepte in i Västra Götaland.
Akutmottagningar, iva och covidavdelningar har drabbats hårt tillsammans med stora delar av sjukvården under pandemin. Samtidigt, menar Tännström, finns det andra verksamheter som förskonats från den värsta pandemismällen – men som kommer få tuffare belastning när viruset dragit förbi.
Foto: HENRIK JANSSON

Tidigare i veckan röstade regionfullmäktige igenom 2022 års budget för Västra Götalandsregionen. 

Samtidigt fattades ett beslut om att tillåta regionens sjukhus att gå back med en miljard kronor under år 2021.

– Till följd av pandemin säger vi att det är lite syndernas förlåtelse, vi har full förståelse för att man inte klarar av att leverera så mycket extravård som covid inneburit med ordinarie budget, säger Annika Tännström (M), ordförande i regionfullmäktige.

Under veckans regionfullmäktige i Västra Götaland, som ägde rum måndag till tisdag, fastställdes Grönblå samverkans budgetförslag för 2022.

Själva kallar de styrande partierna – M, L, C, KD och MP – det för en ”omstart” för regionen.

– Vi ser problemen och utmaningarna som följer efter pandemin och budgeten innehåller satsningar för att möta dessa. Det handlar bland annat om att ta sig an vårdskulden, lönesatsningar riktade till sjukvårdspersonal och våra sköra äldre invånare, säger regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) i ett pressmeddelande. 

Johnny Magnusson (M) är regionstyrelsens ordförande.
Foto: CATHARINA FYRBERG

Av de 61 miljarder i regionbidrag som fördelats till de olika verksamheterna gick drygt 45 till hälso- och sjukvården. I ett pressmeddelande konstaterar regionfullmäktige att ”den långsiktiga ekonomin för Västra Götalandsregionens sjukhus är fortsatt problematisk”, och det är sedan tidigare känt att regionen – tillsammans med Sveriges övriga – dragit på sig en hårdsmält vårdskuld under pandemin.

Det är delvis därför som det i fullmäktige också fattades beslut om att tillåta Västra Götalands sjukhus att gå back med sammantaget en miljard kronor i år. En summa som täcker 84 procent av det uppskattade underskottet.

– Vi har beslutat att de får ha de underskotten, vi kräver inte att man ska ha en budget i balans, förklarar ordförande Annika Tännström (M).

Annika Tännström (M) är regionfullmäktiges ordförande. Hon vill uppmana invånarna: ”Snälla, håll i och håll ut ett tag till, för det här är inte över än”.
Foto: Peter Wahlström / Västra Götalandsregionen

”Får inte fortsätta rinna pengar”

– Till följd av pandemin så säger vi också att det är lite syndernas förlåtelse, vi har full förståelse för att man inte klarar av att leverera så mycket extravård som covid inneburit med ordinarie budget, fortsätter hon. 

En miljard. Det blir ett stort hål att fylla?

– Ja och det är upp till varje sjukhus. Det är inte så att vi ska sitta i regionfullmäktige och besluta hur varje sjukhus ska hantera det, vi har förtroende för våra sjukhusstyrelser och sjukhusledningar, att de ska hantera det.

Förutsättningen för att överskrida budget är att sjukhusstyrelserna uppfyller kraven om att lämna in handlingsplaner för hur verksamheterna framgent ska säkerställa ekonomin.

– Det får inte fortsätta rinna pengar ur systemet, för det är ju ändå skattebetalarna som vi har ett ansvar för, att ta hand om pengarna och att leverera sjukvård till varje krona. 

Regionens sjukhus tillåts att sammantaget överskrida budget med en miljard kronor under 2021.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL / TT / TT NYHETSBYRÅN

Stor oro för osynligt uppdämt vårdbehov

Och det är onekligen mycket sjukvård som ska levereras framöver. Förra veckan rapporterade P4 Göteborg att det handlar om 30 000 operationer och behandlingar, och lika många läkarbesök, som kommer vänta vid årsskiftet. Det enligt regionens prognos.

– Vi vet också att med stor, stor sannolikhet så kommer vi få ett antal nyupptäckta inte minst cancerdiagnoser men också personer med kroniska hjärt- och kärlsjukdomar som inte gått på sina uppföljningsbesök i den utsträckning vi hade önskat, på grund av att man varit rädd för smittan helt enkelt.

Av erfarenhet vet man, berättar Annika Tännström, att den med en kronisk sjukdom som inte går på sina uppföljningsbesök riskerar att bli sämre på sikt. Och hur många det egentligen handlar om, som avstått vård de egentligen behöver, vet egentligen ingen.

– Det vi vet är man kommer söka den vården så fort det lugnat ner sig, så vi behöver bygga muskler för att se till att ta hand om det också efter att pandemin är över.

UR ARKIVET: ”Krävs krafttag för att komma ikapp”

Johan Styrud, ordförande för Läkarföreningen i Stockholm och överläkare Danderyds sjukhus, tippade i höstas att det kommer ta två-tre år att komma ikapp vårdskulden.