Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sex jordbävningar hittills i år – minst

Sandra Svensson om jordskalven i Skaraborg: ”Det känns både otäckt och häftigt”. Foto: Privat
Sandra Svensson var i kalvstallet på midsommardagens morgon när det började mullra och skaka i marken. Foto: Privat
Björn Lund, universitetslektor i seismologi vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. Foto: Uppsala universitet
Här har skalven inträffat i år. Foto: GOOGLE MAPS

Minst sex jordskalv har inträffat i Västsverige hittills i år.

På midsommardagen skakade marken rejält i Skara-trakten – på måndagskvällen var det dags igen norr om Götene.

– Det känns både otäckt och häftigt. Det är förvånande att det varit så mycket på kort tid, säger Sandra Svensson, 24, i Mariestad, som upplevde båda skalven.

Experten Björn Lund konstaterar att Västsverige är ett av landets mest jordskalvsdrabbade områden.

Som en raggarbil på avstånd, ett konstigt mullrande i marken eller som en tung lastbil som kör förbi – beskrivningarna är många av hur ett jordskalv kan upplevas i Västsverige.

Det svenska nationella seismiska nätet vid Uppsala universitet får på sin webbsida ta emot massor av anmälningar från allmänheten när ett jordskalv inträffar.

Och hittills under 2018 har en rad skalv bokstavligen skakat Västsverige.

Fyra skalv i Falköping

I januari/februari inträffade tre skalv i Falköping, alldeles utanför stan.

– De var relativt små, med magnituden 1,3 till 2,5, men de kändes allihop. Det är ovanligt med så många kännbara skalv på samma ställe, säger Björn Lund, lektor i seismologi vid Institutionen för geovetenskaper och Svenska nationella seismiska nätet.

Han förklarar att Västergötland är ett av de mest jordbävningstäta områdena i landet och att det annars  inträffar åtminstone ”några skalv per år som känns”.

På midsommardagen inträffade ett skalv med magnituden 3,2 i närheten av Skara och Skövde. Det var många som vaknade upp på lördagsmorgonen till muller och skakningar i marken.

Några dagar senare fick även Kalix-borna uppleva ett jämförbart skalv, med en magnitud på 3,3.

– Det var ovanligt att det inträffade två treor i Sverige med bara fyra dagars mellanrum. Det har inte hänt sedan 1998, säger Björn Lund.

”Verkar ske periodiskt”

På måndagskvällen var det dags igen. Då var det ett svagare skalv på 1,9 som kändes i området runt Mariestad, Kinnekulle och Hällekis.

– Till största delen är det nog en slump att de inträffar så tätt. Och de verkar ske periodiskt. I bland är det mer och i bland är det tyst en längre period. Orsakerna till det är ganska oklara, förklarar Björn Lund och säger vidare:

–  Vad gäller de mer storskaliga rörelserna och spänningen i jordskorpan hade vi i Sverige fyra skalv med magnitud 4 och större från början på 1980-talet fram till 1986. Det året drabbades Skövde av ett skalv på 4,5. Det är ett av de större vi haft i Sverige i modern tid.

Han konstaterar att ytterligare fyra skalv av samma kaliber inträffade i landet mellan 2008 (Skåne, 4,3) och 2016 ( Bottenviken).

Här har skalven inträffat i år. Foto: GOOGLE MAPS

Skalv i Billdal

2015 fick boende i Billdal sydväst om Göteborg uppleva ett jordskalv med magnitud 2,8. Ett skalv som kändes och hördes vida runtom i Göteborgstrakten.

Att just Västergötland ofta drabbas av jordskalv har att göra med berg som bildades här för miljarder år sedan och med rörelser i kontinentalplattorna. 

– Här i Sverige är vi långt i från en plattgräns. Den närmaste är den som är mitt ute i Atlanten, den mittatlantiska ryggen. Där flyttar sig ju Europa och Nordamerika ifrån varandra med mellan två och fyra centimeter per år. Den rörelsen trycker på den gamla plattan som Sverige befinner sig på, säger Björn Lund.

Spänningar i jordskorpan

Detta bygger upp ett tryck och spänningar i jordskorpan som blir större och större tills det är någon spricka som inte riktigt orkar stå emot. Då rör den på sig, och rör den sig hastigt blir det ett jordskalv.

Björn Lund förklarar vidare att det i Västsverige, i området söder om Vänern är ett gränsområde mellan de äldre delarna av östra Sverige och de yngre delarna i västra Sverige.

– Där är det ganska många gamla sprickzoner. Bildandet av berget skedde för 1 till 1,5 miljard år sedan. Då var det en plattgräns här. Det finns ganska många svaghetszoner kvar sedan den tiden. Vi tror att skalven  beror på att dessa reaktiveras, att zonerna är lite svagare än det omgivande berget och därför kan röra sig lite lättare. Så är det relativt mycket sådant just i detta området, säger Björn Lund.

Kraftigt skalv utanför Koster

Han berättar också om ett par historiska skalv i Västsverige där vi bara känner till två skalv med en magnitud på 5 och större:

– 1904 inträffade ett jordskalv utanför Kosteröarna med magnitud 5,4. Det orsakade en del skador på skorstensstockar, murar och fasader som rasade. Och 1759 inträffade ett skalv i Kattegatt, det är oklart exakt var, som uppskattats till storleksordningen 5,6. Då rapporterades skakningar från både Sverige, Danmark Norge och Tyskland.

Björn Lund förklarar att allmänhetens intresse för frågor kring jordskalv är stort och så snart det skakar till i marken någonstans i landet är det många som lämnar rapporter.

– På midsommardagen fick vi in 800 anmälningar på vår webb. Det är roligt när folk rapporterar in och beskriver vad de upplevt. Då får vi en bättre uppfattning om hur och var skalvet har känts, säger han.

Och han konstaterar att boende i jordskalvstäta områden i Sverige inte behöver oroa sig särskilt mycket.

– Vi har så få större jordskalv. De behöver bli över 4,5 - 5 i magnitud för att orsaka skada, säger han.

”Ingen tvekan om att det blir fler”

Kan vi räkna med fler kraftiga skalv med en magnitud över 4?

– Ja, det kommer vi att få. Men när och var är osäkert. Att det blir fler är det ingen tvekan om.

Sandra Svensson, 24, djurskötare i Mariestad, upplevde båda de två senaste skalven i Västsverige.

På midsommardagens morgon var hon ute och gav djuren mat i kalvstallet när det började mullra på avstånd.

Foto: Privat

– Ljudet kom närmre och närmre och till slut började skakningarna. Det var som en jättestark vibration i betongplatten och jag hörde i metallstängerna hur det skallrade, berättar Sandra Svensson.

”Både otäckt och häftigt”

Hon säger att kalvarna blev rädda och började hoppa i sina boxar.

Även om måndagskvällens skalv var svagare hörde hon både mullret och kände hur det vibrerade i golvet.

– Jag sa på skämt till min sambo, att nu var det ett jordskalv till. Sedan läste jag att det faktiskt var det. Det är lite förvånande att det varit så mycket på kort tid här i Skaraborg, säger Sandra Svensson och konstaterar:

– Det är både en otäck och en häftig känsla. 

 

Västsvenska jordskalv 2018

2 juli. Jordskalv med magnitud 1,9. Inträffade 13 kilometer norr om Götene. Kändes i området runt Mariestad, Götene, Kinnekulle och Hällekis.

23 juni. Jordskalv med magnitud 3,2. Inträffade 9 kilometer nordöst om centrala Skara. Kändes vida omkring i området mellan Vänern och Vättern.

22 januari. Ytligt jordskalv med magnitud 2,5. Inträffade 3 kilometer sydväst om Falköpings järnvägsstation. Kändes och hördes i Falköping med omnejd.

14 februari. Litet jordskalv sydväst om Falköping, i samma område som skalvet 22 januari. Magnitud 1,8.

16 februari. Litet jordskalv vid slalombacken i Falköping. Magnitud 1,3. Hördes och kändes i närheten.

 

5 februari. Jordskalv utanför Falköping. ”Resultatet av en horisontell rörelse på en spricka”. Magnitud 2,5.

 

Källa: www.snsn.se (Svenska nationella seismiska nätet)

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!