Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sahlgrenskas larm: Spermabanken tom

Zoha Saket, specialistläkare inom gynekologi och reproduktionsmedicin.
Foto: PRIVAT
Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN

Det råder spermabrist på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I pandemins spår har det blivit allt färre donatorer – och nu är spermabanken mer eller mindre tom.

– Ytterst drabbas man i sin önskan om att bli föräldrar, säger specialistläkaren Zoha Saket.

Sedan coronapandemins intåg har tillförseln av nya spermadonatorer minskat rejält vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Tillgången har varit mindre under pandemin. Jag antar det beror på de allmänna rekommendationerna att undvika onödiga kontakter och resor, vilket också lett till att man varit mindre benägen att höra av sig till oss, säger Zoha Saket, specialistläkare inom gynekologi och reproduktionsmedicin.

Startar kampanj

Nu är spermabanken mer eller mindre tom – varför Sahlgrenska nu gått ut med en kampanj i sociala medier för att nå nya spermadonatorer.

– Under pandemin har vi försökt ny ut på nya sätt till nya potentiella donatorer, men vi har inte fått det gehör vi önskat. Det vi nu gjort är att vi gjort en skräddarsydd annons som går ut på Facebook och Instagram till män i målgruppen 23-44 år i Göteborgsregionen, säger Zoha Saket.

Vad leder den här bristen på spermier till?

– Att patienter inte kan påbörja den behandling de väntat på i flera år. Men också att det kan bli svårare att bli gravid. Den viktigaste faktorn för att bli gravid är kvinnans ålder och ju längre väntetid, desto äldre hinner kvinnan bli. Därmed blir det svårare att bli gravid, och det ökar också risken för missfall, säger Zoha Saket.

Hon tillägger:

– Ytterst drabbas man i sin önskan om att bli föräldrar. Vilket vi tycker är tråkigt, förstås, för våra patienter.

Väntetiden lär öka

Före pandemin lyckades Sahlgrenska korta ner väntetiderna från fyra år till mellan 2,5 och tre år. Nu kommer väntetiderna återigen att öka.

Processen från första kontakten mellan en donator och sjukhuset till dess att spermierna kan användas tar i dag nio månader. Dessförinnan är det flera steg.

– Eftersom utredningen är lång och man dessutom måste invänta att frivilliga hör av sig är det svårt att överblicka hur lång väntan blir för våra patienter, säger Zoha Saket.

Den absolut största gruppen som drabbas av bristen på spermadonatorer är ensamstående kvinnor, men även samkönade kvinnliga och heterosexuella par drabbas.

Vad krävs för att bli spermadonator?

Man ska

– vara frisk

– ha sädesceller (spermier) som uppfyller kraven för nedfrysning

– inte ha några kända ärftliga sjukdomar

– vara mellan 23 och 45 år


Källa: Sahlgrenska