Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dramatiska insatsen: Så räddades Skråmo-barnen

Patricio Galvéz barnbarn har tagit sig till Landvetter.
IS-terroristen Michael Skråmo rekryterade nya medlemmar till gruppen.
Patricio Galvez med sina barnbarn.
Foto: PRIVAT

De sju små barnen stojar och vänder upp och ned på lägenheten.

De äter godis, prövar nya leksaker och ropar ”Morfar, morfar!”.

Göteborgaren Patricio Galvez har just räddat sina sju föräldralösa barnbarn, de så kallade Skråmobarnen, från ett läger i Syrien.

Den nya filmen ”Children of the Enemy” visar detta ögonblick av lycka – och morfaderns desperata kamp för att hämta hem barnen från svält, sjukdomar och krig.

Patricio Galvez vet att hans sju barnbarn har förts till det beryktade lägret al-Hol i Syrien, men han vet inte om de lever. I lägret lever 10 000-tals barn bland upp till 80 000 människor med anknytning till terroristgruppen Islamiska staten (IS) under svåra förhållanden.

Hans dotter Amanda och hennes man, IS-terroristen Michael Skråmo, har rest till Syrien 2014. Båda dödas i slutstriderna 2018–2019 när IS åtminstone tills vidare besegras – och deras sju barn i åldrarna ett till åtta år hamnar i al-Hol.

Läget kritiskt för den yngste

Den förtvivlade morfadern upplever att han inte får något stöd av svenska myndigheter och hjälporganisationer. Till slut lyckas han få kontakt med en människorättsadvokat i London, som bekräftar att barnen lever men säger att läget är kritiskt för den yngste, ettåringen. 

Filmen visar mötet.

– Vi vet var barnen är, de lever. Ettåringen är mycket undernärd, han måste tillbaka till Sverige för att överleva. Barn dör i al-Hol varje dag, säger advokaten Clive Stafford Smith.

Patricio Galvez sätter händerna för ansiktet när han får beskedet och utbrister: 

– Gudskelov!

Patricio Galvez i en buss full med syriska familjer passerar gränsen mellan Irak och Syrien.
Foto: RENA EFFENDI

”Inte bara sitta och vänta”

Advokaten säger att Patricio måste agera själv, att han måste sätta press på myndigheterna och att han ”inte bara kan sitta och vänta”.

Det är en av många starka scener i den nya dokumentären ”Children of the Enemy” (fiendens barn) som skildrar hur Patricio på egen hand hämtar hem barnen. Filmaren Gorki Glaser-Müller följer hans kamp på nära håll, dag för dag.

Han dokumenterar hur Patricio utan framgång kontaktar myndigheter och organisationer, reser till advokaten i London, fattar beslutet, packar sin väska – och reser till Erbil regionhuvudstad i det kurdiska självstyret i Irak för att komma närmare lägret som ligger i ett kurdiskt område i Syrien.

– Det är fruktansvärt att min dotter gick med i terrorsekt. Hon är död, Jag kunde inte hjälpa henne, men jag kan hjälpa barnen, säger Patricio i filmen.

Bäddade sängar

Han installerar sig på ett lägenhetshotell i Erbil. Lägenheten är full av bäddade sängar, avsedda för barnen. Han ligger på en av sängarna och tänker högt medan kameran går. Full av självförebråelse frågar han sig vad han kunde ha gjort för att hindra dottern från att ansluta sig till IS. Han säger att hon radikaliserades snabbt efter omvändelsen till islam.

Dagarna går, Patricio pendlar mellan hopp och förtvivlan. Han behöver ett officiellt brev från Sverige om att barnen, som är svenska medborgare, är välkomna dit. Han intervjuas av medier från hela världen som intresserar sig för den ensamme morfaderns kamp.

Patricio säger att de enda som hjälper honom är ”personer ur presskåren”. Till slut, efter massiv medierapportering, tar svenska ambassaden i Bagdad kontakt med honom på dag 15 efter ankomsten till Erbil. Detta liksom många andra telefonsamtal visas i filmen ”Children of the Enemy”, mobiltelefonen är hans främsta arbetsredskap.

Patricio Galvez i taxi på väg mot gränsen mellan Irak och Syrien i april 2019.
Foto: RENA EFFENDI

Känsloladdat möte

Han får tillstånd av de kurdiska myndigheterna att besöka barnen i lägret, men inte att ta dem med sig. Det blir ett känsloladdat möte. Strängt bevakat av lägermyndigheterna, men de lyckas filma i hemlighet.

– Jag älskar er allihopa, jag ska hämta er, ni ska äta mycket och bli starka, säger Patricio och kramar barnen.

– Jag vet att du är ledsen, säger han och torkar den lilla flickans tårar.

Han reser tillbaka till Erbil utan barnen. Nu följer ytterligare veckor av nervpressande väntan, tätt följd av filmaren Gorki Glaser-Müllers kamera. Allt fler journalister dyker upp.

I en intervju får han en fråga om alla IS offer, om alla kvinnor som tvingats bli sexslavar hos det IS som hans dotter och svärson anslöt sig till. Patricio svarar att han lider med offren, att han vill be om ursäkt i sin dotters namn. Efter intervjun börjar han gråta hejdlöst och tröstas av reportern.

Dramatiskt samtal

Patricio får besked från ambassaden i Bagdad att det getts tillstånd att föra ut barnen. Men ingenting händer, så dag 38 börjar han själv resa mot syriska gränsen för att hämta dem.

Då, under resans gång, får han ytterligare ett dramatiskt telefonsamtal. Med beskedet att delegation med representanter för Sverige och lokala hjälporganisationer har hämtat barnen – som befinner sig på svenska konsulatet i Erbil. Han vänder och åker tillbaka till staden.

Fortfarande behöver formaliteter ordnas. Barnen ska ha svenska pass, de måste ha läkarintyg. 

På kvällen går den lycklige morfadern mellan alla sängarna i lägenheten och tittar på de sovande barnen. Han lyser på dem med mobiltelefonen.

Patricio Galvez kramar sitt yngsta barnbarn, ettåringen, i Syrien 2019.
Foto: RENA EFFENDI

Gräl med mormor

Plötsligt dyker barnens mormor, Amandas mor, upp på hotellet. Hon och Patricio separerade redan 1993, dottern växte upp hos henne.  Mormodern, som konverterat till islam och kallas Umm Hamza på arabiska, bodde med familjen Skråmo i IS -områdeti Syrien 2014–2015.

Ett häftigt gräl utbryter mellan morföräldrarna. Han vill först att hon ska vara där, han anser att barnbarnen behöver henne. Men säger att han inte vill att barnen ska fortsätta att ”indoktrineras”. Hon svarar att det var Amandas vilja att barnen skulle uppfostras att ”tro på Gud”. Bråket, som dokumenteras av filmaren, slutar med att mormodern lämnar hotellet.

Barnen Skråmo bor i nu på olika familjehem i Sverige. 

70 svenskar kvar

Upp till 22 000 barn från 60 länder finns i dag i lägret al-Hol, enligt Unicef. 

I lägret finns ett 20-tal svenska kvinnor med cirka 30 barn och ett 20-tal svenska män hålls i fängelse utan att ha delgivits misstanke, enligt Malena Rembe, oberoende säkerhetsanalytiker och tidigare chefsanalytiker på Säpo. 

Hon besökte nyligen lägren i norra Syrien och skrev rapporten ”IS-familjernas öden” för Utrikespolitiska institutet – och anseratt regeringen ska ta hem de svenska medborgarna.

– De ska hem för att de är svenska medborgare. De har rättigheter som Sverige inte kan ducka för, det gäller också de vuxna, säger Malena Rembe.

Malena Rembe.
Foto: MAGNUS JÖNSSON

Farligt säkerhetsläge

Enligt den svenska regeringen ska de vuxna prövas lokalt. Men hon säger att detta inte är ”trovärdigt” utan att det snarare blir snabbutredning och deportering – och då kommer de till Sverige i alla fall. Och de som eventuellt döms har redan avtjänat sina straff i lägren och hamnar därför också i Sverige. Så det är bättre att vara ”proaktiv”, anser hon.

Malena Rembe säger att säkerhetssituationen är extremt farlig och att det finns risk att lägren hamnar under IS-kontroll igen.

– Jag har kontakt med anhöriga vars barn sitter i läger eller fängelse. De har förlorat kontakten med dem och vet inte om de lever. Om jag hade barn eller barnbarn som satt där år ut eller år in skulle jag göra samma sak som Patricio Galvez, säger hon.

”Regeringen gör rätt”

Riksdagsledamoten Hanif Bali (M) tycker däremot att regeringen handlar helt rätt som inte tar hem de vuxna i lägren.

– Sverige har erbjudit sig att hämta barnen om föräldrarna stannar kvar. Det är uppenbart att föräldrar till barn använder dem som hembiljetter, säger Hanif Bali.

– Regeringen agerar helt rätt. De vuxna ska dömas för sina brott på plats där möjligheten att utreda är störst, säger han.

Hanif Bali.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Till IS i Syrien 2014

Michael Skråmo föddes 1985 i Göteborg. Han konverterade som ung till islam, engagerade sig för den islamistiska terroristorganisationen IS och rekryterade personer till gruppen.

Han gifte sig med Amanda Gonzales, född 1990 i Varberg och dotter till Patricio Galvez, som också hon gått över till islam.

2014 flyttade paret med sina fyra barn till IS område i Syrien. Där föddes ytterligare tre barn.

Amanda Skråmo dog i en syrisk granatattack i december 2018. Hennes man dog i mars 2019 under slutstriderna  i vad som kallats IS sista fäste.


IS-terroristens syster berättar: ”Förstod att han kommer att dö”.