Foto: Sandra Brox
 Foto: Sandra Brox

Så mycket kostar skolmat där du bor

Publicerad
Uppdaterad
Åmåls kommun och Lundby Stadsdelsnämnd satsar mest.
Minst pengar lägger Ulricehamns kommun.
GT har undersökt hur mycket pengar kommunerna i
Västsverige och stadsdelarna i Göteborg lägger på skolmaten, det vill säga kostnaden för råvaran på tallriken per elev.
Lobbyorganisationen Skolmatens vänner jämför varje år kostnaderna för skolmaten för
alla svenska kommuner. Statistiken samlas in av SCB 2008 kostade i snitt skolmåltiderna 4 890 kronor per elev och person.
Per skoldag var kostnaden drygt 27 kronor per elev

Råvaran cirka 40 procent

Råvaran beräknas stå för 40 procent eller 11 kronor. Övrigt är exempelvis personalkostnader, transporter och övriga förnödenheter.
Vissa kommuner räknar även in lokalhyran fast det inte är tillåtet.
– Statistiken säger inget om kvaliteten, säger Annika Unt Widell på Skolmatens vänner.
I den statistik som Skolmatens vänner går ut med redovisas inte de enskilda kommunernas råvarukostnader.
Siffran på hur mycket pengar som kommunerna lägger på råvaran, som blir maten på tallriken, finns inte någon offentlig statistik.
GT har gjort en egen undersökning av hur mycket pengar kommunerna satsar på grundskoleelevernas skollunch. Undersökningen är unik.

Ingen kvalitetsmätning

Att råvarukostnaden i Ulricehamn är lägst betyder inte att maten i Ulricehamn är sämre.
Det är heller inte säkert att maten i Åmål är bättre. Det görs nämligen inga mätningar av
kostens kvalitet. Att kostnaderna slår mellan olika kommuner är inte särskilt underligt.
Det är mycket i siffrorna som inte är mat.
En glesbygdskommun har till exempel mycket större transportkostnader än en tätortskommun.
GT har ställt råvarukostnaden mot totalkostnaden i tabellen.
Ulricehamn som lägger minst, 6 kronor per portion, har en total kostnad på 4 470 kronor per elev.

Kungälv näst bäst

Kungälv som är näst bäst med 11,43 per portion har årskostnaden 4 680 kronor.
Josefina Bodin skolmatsnätverket i Västra Götaland har uppmärksammat problemet.
– Varje kommun eller stadsdel får bestämma själv hur mycket pengar kostchefen får,
säger hon. Problemet är inte att det skiljer utan att det inte finns nationella riktlinjer för matens kvalitet. Det som saknas är riktlinjer för matens kostinnehåll. Utan sådana går det inte att göra rättvisa jämförelser.
– Visst måste kommunens kostchef få ekonomiskt utrymme, men SKL borde ta fram
riktlinjer annars blir alla undersökningar bara slag i luften, säger Josefina Bodin.

Gedigen kompetens

– Det finns en gedigen kompetens där ute och många gör ett fantastiskt jobb, men de har inte fått det ekonomiska utrymmet.
Flera kostchefer GT talat med instämmer. De saknar lagstiftning kring vad maten
ska innehålla.
– Det är en intressant diskussion, men för vår del slutar det mest krav och inga resurser, säger Charlotte Odhe.
Hon är kostchef i Orust där skolmaten kostar kommunen 6 990 kronor per elev och år, 29,80 per dag varav råvaran 7,80.
Åke Lundgren
Åke Lundgren

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i GT:s app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER