Vi börjar jakten på Göteborgs just nu mest omdiskuterade lukt i Barnens zoo i Slotts­skogen.

Här bor Peggy, 14.

Hon sover middag när vi tittar in.

Väck inte den gris som sover, lyder ett gammalt djungelordspråk.

Men nörden har ingen lag, så jag går ner på knä bakom Peggy och hoppas att hon inte sover räv.

Sen lägger jag näsan närapå i blöt och gör mig beredd på det värsta.

Luktar vår

Men Peggy sparkar inte bakut. Och doften av svinröv är i själva verket en blandning av vår, halm (som röven vilat i) och just ingenting.

Nu har jag facit i min nos och kan dra vidare till nästa svinröv.

Den finns i två exemplar i ett växthus i Botaniska trädgården.

Besvikna besökare

Det är kö fram till den omdiskuterade blomman. Alla vill känna hur illa den luktar.

Under väntetiden i kön får jag höra än den ene, än den andre utropa, besviket:

- Den luktar ju ingenting!

Och precis så är det. Den andra svinröven är inte mera illaluktande än den första. Och inte mindre. Det är samma brist på odör, såväl här som där.

Och du kan ju kolla själv, om du inte tror mig!