Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så blev RIK fattigt

Det var en gång... Ljubomir Vranjes och Stefan Lövgren firar SM-guldet säsongen 1996/97. I dag, nästan tio år senare står den anrika klubben med tom kassakista, utan stjärnor och kvar finns bara en klubb i kris.
Den 6 december 1916 grundas Redbergslids IK på ett pojkrum i Redbergsbacken.
I dag kan det uppskjutna årsmötet besluta sig för aktiv dödshjälp, genom att försätta den anrika handbollsföreningen i konkurs.

"Affärsidén" kan

närmast liknas vid Ebberöds Bank. 2002 plockar RIK för ovanlighetens skull hem en megastjärna. Magnus Wislander, framröstad till det förra århundradets allra bästa handbollsspelare och nybliven EM-guldmedaljör, återvänder efter tolv år i tyska THW Kiel. Ironiskt nog börjar de ekonomiska problemen samtidigt flyta upp till ytan och ogräsen i ryktesfloran slår rot.

När den förlorade sonen

återvänt omsätter RIK drygt tio miljoner kronor, men lever rejält över sina tillgångar. Ungefär sex miljoner av budgeten utgörs av spelarlöner. RIK har alltid tränat hårdast, vunnit mest och... betalat bäst. Trots spel i Champions League går klubben back med en miljon kronor nästkommande säsong. Publiksnittet i handbollens finaste turnering landar runt en blygsam femhundring och rimmar illa med reseräkningen. Ekvationen att värva unga svenska talanger för dyra pengar, förädla och sedan tvingas släppa gratis som Bosman till ett välbetalt proffsliv i Europa går förstås inte ihop.

Säsongen 2003 blir ändå

sportsligt en av de bästa någonsin. SM-guld, för sjunde gången på nio år, och sportchefen Reine Pedersen får i början av maj skaka hand med miljardären Domingo Diaz de Mera. President för Cuidad Real - handbollens svar på Real Madrid och RIK:s finalmotstånd i cupvinnarcupen. - Den plånboken skulle man ha... är Reine Pedersens kommentar. Givetvis blir det förlust, men RIK är ändå med och dansar på det stora golvet. Problemet är man inte ens har råd att lösa ut den fina gå bort-kostymen ur garderoben. Ett halvår senare avgår ordförande Tommy Skoog. Föreningens 88:e årsmöte går också emot donatorn Lennart Necanders sista önskan. Hans testamenterade förmögenhet på 1,6 miljoner, öronmärkt för RIK:s ungdomsverksamhet, används i stället för att betala skulderna efter de vidlyftiga äventyren. - Vi måste använda pengarna till att klara våra åtaganden. Vi har kreditorer och det är en hederssak för mig att spelarna får sina löner, säger Leif Andersson som väljs till ny ordförande vid 74 års ålder. Martin Boquist, Dan Beutler och Mikael Franzén försvinner direkt efter säsongen 2003. Spelarflykten fortsätter. 2004 hamnar till exempel Anders Franzén plötsligt i frysboxen, lånas ut till Kroppskultur och hamnar till slut i Sävehof. Redbergslid får inte en krona.

Januari 2005 får plötsligt

landslagsmeriterade Martin Frändesjö silkessnöret. RIK bryter kontraktet två år i förtid med motiveringen att han inte längre håller måttet. Ett infekterat bråk slutade i våras i rätten och Redbergslid dömdes i en första instans att betala 280 000 kronor i skadestånd och förlorad arbetsinkomst samt 200 000 i rättegångskostnader. - Rättegången blev rent absurd. Plötsligt smutskastades jag, suckar Martin Frändesjö som inte längre pratar med flera av sina gamla lagkamrater. Däribland Magnus Wislander, som gick hårt åt Frändesjö i vittnesbåset. RIK har överklagat tingsrättens dom för att vinna tid. Teoretiskt sett kan Frändesjö stämma RIK igen så fort domen vinner laga kraft, för att få ut hela sin månadslön på 33 000 fram till 30 maj 2007.

Trots Frändesjös avsked

i början av 2005 hotas snart hela spelartruppen av en 30-procentig lönesänkning. Då säljs Magnus Lindén hastigt till Alcobendas för cirka 100 000 kronor. Strax därefter får Magnus "Orsa" Jernemyr ett fribrev och sticker till Torrevieja, helt gratis. Två tunga lönekuvert börjar i stället betalas ut i Spanien. - Bra, då blir jag väl något slags frälsare, säger Jernemyr med skratt.

I dag är underskottet

i kassan cirka 2,3 miljoner. Ett lån på två och en halv miljon måste upp på bordet i kväll - annars är sagan all. Med hjälp av annonser i GP förra veckan vädjade RIK till privatpersoner och företag, att utan garantier ställa upp som borgensmän för vardera minst 100 000 kronor av lånedelen. Försöket att gå med håven bland de proffsflyktade före detta spelarna gick bet. Magnus Wislander, i dag assisterande tränare, är den enda av de gamla storstjärnorna som har gått in med pengar. - Vi är inga NHL-spelare eller fotbollsstjärnor. 100 000 kronor är mycket pengar för mig, menar Ljubomir Vranjes. 14 företag och privatpersoner hade i går kväll gått i borgen för RIK för sammanlagt 1 850 000 kronor. - Vi har en hel del samtal att ringa på måndagsförmiddagen, säger styrelsemedlemmen Thomas Brynfeldt. Ytterligare 650 000 kronor behövs, annars kommer årsmötet i kväll att försätta föreningen i konkurs. För med eller utan konkurs riskerar ändå följden av den ekonomiska krisen att bli tvångsnedflyttning till division 3. Men med en konkurs blir röda siffror plötsligt svarta, då alla skulder försvinner.

"Det är inte de stora

inkomsterna man blir rik på, utan de små utgifterna", lyder talesättet. För RIK har det i stället handlat om små inkomster, och stora utgifter. Föreningen har aldrig kunnat sälja sin sportsliga framgång till näringslivet i form av guldkantade sponsoravtal. I motsats IFK Göteborg och Frölunda Indians, två föreningar som har eller har haft motsvarande särställning inom svensk elitidrott, har RIK aldrig lyckats skapa någon merförsäljning (souvenirer, restaurangverksamhet) till sin publik - som dessutom minskat drastiskt. På bara två säsonger har ett stabilt hemmasnitt halverats och är nu nere under 700 åskådare.

På grund av en rotlöshet

har handbollslaget heller aldrig hittat någon riktig hemvist, utan fått fara runt i kappsäck. Redbergslid, ett område ute vid Svingeln, har aldrig i officiell bemärkelse varit en stadsdel i Göteborg. Träningshallen där laget huserar till vardags ligger i stadsdelen Björkekärr. Matcharenan Lisebergshallen, i Örgryte, tillåter inga lukrativa kringarrangemang och i slutspelstider har RIK ofta tvingats ut till andra provisorium. 2005 överlät RIK på grund av den prekära ekonomiska situationen också föreningens sportstuga i Skatås till ett tjugotal medlemmar, som gick samman i en ekonomisk förening.

I våras tog man sig

till kvartsfinal med blott ett nödrop, sedan den unga lågbudgettruppen slutit sig samman under de allra sista grundspelsomgångarna. I en periodpaus i kvartsfinalspelet mot Skövde ligger RIK under rejält och GT undrar om laget med tanke på publikintäkterna har råd att åka ut i tre raka matcher. - Det spelar ingen större roll. Nu pratar vi bara om det sportsliga, vädjar en trött Stig Santa som är den senaste i en diger rad av ordföranden. Tommy Skoog lämnade ifrån sig klubban till den framlidne Leif Andersson vid årsmötet 2003. Jan Eriksson tog över och i dag är det Stig Santas tur att stiga av. Efterträdaren Carl-Åke Ahlqvist blir eventuellt den femte bakom ordförandeklubban på knappt tre år. I värsta fall ingen alls.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!