Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

S-styrets uppgång och fall i Göteborg

Nuvarande ledningen, Anna Johansson till vänster är ordförande för partiet i Göteborg och Ann-Sofie Hermansson är kommunstyrelsens ordförande. Foto: ANDERS YLANDER
Så sent som förra året tågade många tusen i protest mot Västlänken. Foto: BJÖRN LINDSTEN
Sven Hulterström, socialdemokratisk profil i tre decennier. Foto: PRESSBILD/RIKSDAGEN

Olof Palme lockade publik som rockstjärnorna på Ullevi när han 1:a majtalade sen kom en tid när nästan halva stan röstade på Göran Johanssons parti.

I dag är läget ett helt annat för Socialdemokraterna i Göteborg.

– Jag tror det handlar om debatten kring Västlänken och trängselskatten till väldigt stor del, säger nestorn Sven Hulterström, ledande socialdemokrat under tre decennier.

Hulterström blev kommunalråd 1971, var partiets ordförande i Göteborg  1975-1997, kommunalråd i Göteborg 1971-85 och kommunstyrelsens ordförande under två perioder, 1976-79 och 1982-1985.

Efter riksdagsperioden som följde blev han kvar i Stockholm.

– Men jag försöker följa med vad som händer i Göteborg. Och kan konstatera att det är ett motigt läge för partiet lokalt i dag. 

Valet 2014 landade partiet på 22,39 % av rösterna lokalt i Göteborg och det såg man som ett stort bakslag. En Sifo-undersökning beställd av GP visade i veckan än sämre siffror: ett historiskt lågt förtroende från göteborgarna på 15,4%.

"Kapten Bölja" styrde

79-årige Hulterström har perspektiv. När han inledde sin politiska karriär i skarven mellan 60- och 70-talen var Göteborg någonting helt annat. En industristad präglad av de stora varven på Hisingen, men paradoxalt nog var det inte arbetarpartierna som dominerade i politiken. Istället var Hans "Kapten Bölja" Hansson stadens starke man.

En folkpartist med rötterna i den skånska myllan som var ledamot i stadsfullmäktige 1951-1976 och dess ordförande det sista decenniet. Smeknamnet var en följd av Hanssons bakgrund som sjöofficer och befäl i olika grader ombord på Svenska Amerika Liniens fartyg.

Resterna av Varven på Hisingen där tiotusentals göteborgare byggde båtar fram till -70-talet. Foto: MARIA STEÉN

Under 70-talets varvskris växte sig Socialdemokraterna starka i Göteborg. Sven Hulterström var då såväl ordförande för partiet lokalt som i kommunstyrelsen.

– Jag tror inte att det var på grund av varvskrisen utan snarare att göteborgarna tyckte att det var dags för ett skifte. Varvskrisen präglade verkligen stan, men den var internationell och märktes inte så mycket i den lokala politiska debatten som man skulle kunna tro.

"Dagis" åt alla

Hulterström pekar istället på utbyggnaden av barnomsorgen som den kanske viktigaste frågan. "Dagis åt alla" var verkligen ingen självklarhet på 70-talet.

– Vi drev detta lokalt och fick göteborgarna med oss trots skattehöjningar, minns han.

Hulterström blev på 80-talet riksdagsman, minister och ledare för partiets riksdagsgrupp fram till 2001. Ända fram till 1997 är han ordförande lokalt för partiet, men arbetar inte med lokala frågorna.

Partiet leds i stället av Sören Mannheimer innan Göran Johansson träder in på den politiska scenen (båda avlidna, 2016 respektive 2014). 

De här decennierna är det oftast jämnt mellan blocken. Majoriteten växlade flera gånger även om det oftast var s som styrde med hjälp av en stark vänster som dock splittrades i flera omgångar.

Olof Palme fyller Götaplatsen under sina 1:a maj-tal och åskådarmassorna trängs långt ner på Avenyn. I dag sluter bara en bråkdel upp för partiet på arbetarnas stora dag.

Olof Palme talade oftast på Götaplatsen inför enorma åskådarmassor 1 maj på 80-talet fram till sin död. Foto: TOMMY HOLL

Kom från verkstadsgolvet

Det är också en tid för stora strukturella förändringar. Göteborg förvandlas från en utpräglad arbetarstad till någonting modernare.

– Man undrade ju verkligen hur det skulle gå med jobben när varven las ner. Men det ordnade sig på något sätt och som jag ser det har Göran Johansson stor del i omställningen, säger Sven Hulterström.

Johansson växer fram som en folkets man sprungen ur miljonprogrammets Kortedala och verkstadsgolvet på SKF. Första valet när han är partiets etta i stan sker 1994 och Socialdemokraterna får 41,4 procent av rösterna vilket är rekord.

Johansson blir Göran med i stort sett alla göteborgare, hög som låg. Han är innovativ, handlingskraftig och har minst ett finger med i allt viktigt som händer i staden.

Göran Johansson läser GT:s extraupplaga morgonen efter valet 2006 som blev hans sista som kommunstyrelsens ordförande. Foto: LEIF JACOBSSON

Satsningar på evenemang och etableringar för företag med 2000-talets teknik blir framgångsrika. Samtidigt klarar såväl Volvo som Volvo Cars sig genom flera kriser och är i dag synnerligen välmående bolag och stabila arbetsplatser i kommunen.

"Muteborg" växer fram

Under Göran Johanssons era stärktes också de kommunala bolagen samtidigt som nya bildades. En struktur med kommunägda bolag växte fram som saknar motsvarighet i Sverige. Om det har varit bra för staden och dess skattebetalade invånare råder det starkt delade meningar om.

Bolag som konkurrerar med privata aktörer med skattefinansierade medel. Ibland också sinsemellan och med de traditionella politiskt tillsatta nämnderna om makt och medel. Begreppet "Muteborg" växer fram under Johanssons sista år på den politiska scenen – och har fortsatt.

Det handlar bland annat om mutor och vidlyftig representation på skattebetalarnas bekostnad. Exempel är muthärvan som uppdagades 2010 där byggmästaren Stefan Allbäck var huvudman, kvittoskandalen från Mipim-mässan i Cannes 2013 och oegentligheterna i Intraservice 2017.

Sakta men säkert har invånarnas förtroende för ansvariga politiker dränerats. Och socialdemokrater har haft det högsta ansvaret ända sedan 1994.

Gick mot folkets vilja

Som lök på laxen har man drivit igenom Västlänken och trängselskatterna – mot folkets vilja. En folkomröstning som GT initierade och 2014 röstade 56,8% av göteborgarna nej. Politikerna bestämde sig ändå för att fullfölja planerna. Trängselskatten är sedan länge ett faktum, Västlänken är på mycket god väg att bli det.

– Det här tror jag är den mest betydelsefulla orsaken till partiets problem i Göteborg. Man har som största parti fått klä skott för detta trots att egentligen alla de stora politiska partierna hela tiden varit eniga i frågan, säger Sven Hulterström.

Statsvetaren Folke Johansson håller med.

– Det handlar om en mängd saker. Västlänken är en bidragande orsak men jag är inte säker på att den är den viktigaste. Alla skandalerna får man som styrande parti med ordförandeposten i kommunen betala ett pris för.

– Dessutom ska man komma ihåg att partiet tappat i hela landet.

Vad händer fram till valet?

– Man kommer att återhämta sig en del, många av de osäkra väljarna är socialdemokrater, men jag tror inte man kommer upp i samma siffra som förra valet (22,4%).

Sven Hulterström har ett viktigt budskap till sin efterträdare Ann-Sofie Hermansson.

– Tydlighet är nyckeln. Man måste nå ut med sin politik på ett annat sätt än man lyckats med. Man kan inte ändra politiken så här nära valet. Man ska heller inte byta ut ledningen före valet.

– Men skulle det gå så illa som det ser ut i den senaste opinionsundersökningen måste man förstås göra något radikalt, konstaterar Sven Hulterström.

 

Socialdemokraternas ledare i Göteborg

 

Partiets ordförande i Göteborg

Anna Johansson 2007-

Frank Andersson 1997-2007 

Sven Hulterström 1975-1997

Erik Johannesson -1975

Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden i Göteborg senaste 50 åren:

Ann-Sofie Hermansson 2016-

Anneli Hulthén 2009-2016

Göran Johansson 1994-2009

Sören Mannheimer  1985-1991

Sven Hulterström 1976-1979 och 1982-1985

Valresultatet för Socialdemokraterna i kommunvalen i Göteborg

2018: Prognos enligt GP-sifo april 15,3% (966 deltog)

2014: 22,4 %

2010: 29,4 %

2006: 36,0

2002: 32,5

1998: 31,7

1994: 41,4

1991: 34,8

1988: 35,4

1985: 38,0

1982: 40,7

1979: 37,6

1976: 41,0

1973: 38,0

Källa: Valmyndigheten

Fakta GP/Sifo:s väljarundersökning

Sifo och GP:s väljarbarometer genomfördes med slumpmässigt utvalda i en webbpanel mellan 22 mars och 10 april 2018.

 De som tillfrågats är mellan 18 och 79 år och sammanlagt 966 stycken.

 18, 9 procent av dem visste inte vad de skulle rösta på.

 Så här skulle de tillfrågade som svarat röstat – siffran i procent:

 V: 13,2

S: 15, 4

Mp: 5

C: 3,3

L: 6,3

M: 19,7

KD: 1,8

SD: 9, 9

Fi: 4,2

Vägvalet: 5,6

Demokraterna: 13,9

Övriga: 1,7

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!