Johans senaste fångst: • Ett bildäck • En presenning • En plaststol • En madrass • 170 kilo kräftor

"Varje gång vi tömmer trålpåsarna ligger det någon skit där"

Nästan 8 000 kubikmeter plast spolas i land på Västkusten varje år – och plastberget i världen bara växer. 

Läget kan verka hopplöst, men i Bohuslän tänker man inte ge sig utan kamp.

– Havet är min åker, och det gör ont att se hur illa det är, säger yrkesfiskaren Johan Olsson, som deltar i ett av alla projekt som syftar till ett renare hav.

 

LÄS MER: Här flyter fem badkar med skräp in varje timme

Publicerad 10 apr 2018 kl 04.04

Väderbiten, skäggig, två meter lång och dasslock till händer – Johan Olsson ser ut som själva sinnebilden av en Västkustfiskare, där han står på sin båt i Smögens hamn. Frågan är om han inte har saltvatten i blodet också.

– Pappa är fiskare, morfar fiskade, farfar också och Gud vet hur många i släkten innan oss. Fisket är allt för mig. Det är mitt bread and butter, säger han.

Men fisk är inte allt Johan Olsson får i sina nät. Det blir uppenbart när han redovisar sin senaste fångst. 

– Vi fick 170 kilo kräftor, ett klent resultat. Och så ett bildäck, en madrass, en presenning och en plaststol. I stort sett varje gång vi tömmer trålpåsarna ligger det någon skit där. Jag skulle gissa att vi fick tre ton plast i näten i fjol. Minst.

undefined

Ingela och Marcus Holgersson är aktiva strandstädare. Under 2017 rensade olika föreningar och grupper tillsammans bort över 300 ton plast från Bohusläns stränder.

Foto: Marcus Holgersson

undefined

Yrkesfiskaren Johan Olsson bedömer att han får drygt tre ton plast om året i sina nät. "Det är bedrövligt. Fullständigt bedrövligt", säger Johan Olsson.

Foto: Nora Lorek

Varje år spolas det upp omkring 8 000 kubikmeter skräp på Bohusläns stränder, och av det är mer än 90 procent plast. Ändå är det bara en bråkdel av all plast i havet. Det mesta, omkring 70 procent, sjunker till botten.

– Det är bedrövligt. Fullständigt bedrövligt. Det är mitt andra hem där ute. Havet är min åker, och det gör ont att se hur illa det är. Skräpet bryts sönder av väder och vågor, fiskarna äter upp det och det är väl bara en tidsfråga innan bukarna på dem är fulla med plast, säger Johan Olsson.

Det är bara en tidsfråga innan bukarna på fiskarna är fulla med plast

Rensar havet på plast

Men han är hoppfull också. Fler och fler har blivit medvetna om problemet med plast i havet, säger han, och både stora och små initiativ har tagits för att försöka vända den alarmerande trenden.

undefined

170 kilo kräftor, och minst lika mycket plast – det hade Johan Olsson fått i sina nät.

Foto: Nora Lorek

undefined

Johan Olsson och de andra yrkesfiskarna som deltar i projektet, har under en treårsperiod dragit upp 70 ton plast ur havet.

Foto: Nora Lorek

Själv deltar Johan Olsson och hans besättning i projektet ”Håll Havet Rent”, som startats av Fiskareföreningen Norden på Smögen. Med hjälp av yrkesfisket i Bohuslän och ett flertal andra aktörer, återvinner man kasserade fiskeredskap och annan oljebaserad plast ur havet. 

 

23 båtar deltar i projektet, och under de tre år som det har pågått, har fiskarna dragit upp över 70 ton plast ur djupet.
– Det är helt underbart att veta att det blir omhändertaget. Det är ett jätteviktigt projekt. Ett av de största miljöproblem vi har är väl all skrot som ligger på havsbottnarna. Det hör inte hemma där, säger Johan Olsson.
Men de bohuslänska fiskarna är långt ifrån ensamma om att engagera sig i kampen för ett plastfritt hav.

Det går att bidra

Utsikten från familjen Holgerssons hus, beläget uppe på en höjd i Grebbestad, är svindlande.
Ingela Holgersson pekar och berättar:
– Där borta syns Kosteröarna, och ibland kan vi till och med se en strimma av Norgekusten. På den ön, Käften, brukar vi rasta när vi är ute och paddlar med kunder. Den ser vi till att städa extra noga.

 

För sju år sedan lämnade hon och maken Marcus den hektiska vardagen i Göteborg, för att leva ett lugnare liv närmare naturen. Deras huvudsakliga inkomstkälla är guidade kajakturer i skärgården kring Grebbestad, där Ingela är uppvuxen. Men mycket har hänt sedan hon var barn.

undefined

"Man får inte deppa ner sig. Man får se vad man själv kan göra i stället, och då väcker man hoppet, säger Ingela Holgersson.

Foto: Nora Lorek


– När jag var liten på 70-talet var jag och min familj ofta ute och vragade, som det heter här ute. Efter vinterstormarna letade vi efter vrakgods, och man hittade alltid en massa roliga träsaker och andra pryttlar som gick att använda. Men nu ser man att det mesta som driver in är plast. Det är jättesorgligt.

– Men man får inte deppa ner sig. Man får se vad man själv kan göra i stället, och då väcker man hoppet. Det går att bidra, och man kan inspirera folk i sin omgivning att engagera sig, säger Ingela.

Man får inte deppa ner sig

Precis som Johan Olsson, beskriver Ingela och Marcus ett samhälle där många har gett sig den på att hålla plasten borta från stränder och hav. I kustkommunerna anordnas återkommande strandstädardagar, till och med strandstädarveckor, och i skolan får barnen lära sig att bli ”miljöhjältar”.  

Bubblar upp initiativ

Ingela och Marcus är själva aktiva strandstädare, och berättar att listan på föreningar och organisationer som bidrar med pengar och frivilliginsatser kan göras lång. 

Strandstädarna, Städdykarna, Ren och attraktiv kust, Städa Sverige, Håll Sverige Rent, Västkuststiftelsen och Världens Vackraste Skärgård, är några. Under 2017 rensade de tillsammans bort över 300 ton plast från Bohusläns stränder.

– Det bubblar upp jättemycket initiativ. Det finns ett helt annat tänk nu jämfört med förr, en helt annan medvetenhet. Två generationer tillbaka dumpade man det man ville bli av med i havet. Nu försöker vi plocka upp det i stället, säger Marcus.

Det finns ett helt annat tänk nu jämfört med förr

undefined

Marcus, Ingela och Karl Holgersson har börjat reflektera över sin egen konsumtion, och jobbar aktivt med att minska sitt eget bidrag till plastberget.

Foto: Nora Lorek

undefined

"Det är viktigt att inte skuldbelägga andra för hur de lever sina liv. Det är bättre att fokusera på den skillnad man själv kan göra", säger Ingela Holgersson.

Foto: Nora Lorek

Familjen Holgersson har också börjat reflektera över sin egen konsumtion, och jobbar aktivt med att minska sitt eget bidrag till plastberget, som växer med våldsam hastighet.

30 procent av all plast hamnar i havet

Det tillverkas omkring 350 miljoner ton plast i världen varje år, och enligt World Economic Forum hamnar drygt 30 procent av det i våra hav. Det motsvarar en fullastad sopbil med plast, varje sekund.

Det motsvarar en fullastad sopbil med plast, varje sekund

– Man får det rätt upp i ansiktet, när man plockar upp tandborstar och plastpåsar från de platser som marknadsförs som orörd vildmark till våra paddelkunder. Det går liksom inte att blunda för den konsumtion som ligger bakom nedskräpningen. Det är ju den som är boven i dramat, säger Marcus.

– Men det är viktigt att inte skuldbelägga andra för hur de lever sina liv. Det är bättre att fokusera på den skillnad man själv kan göra, tillägger Ingela.

 

Expressen klimat