IVA-sköterska vägrades test efter Österrikeresa – smittade fem

Tegnell bekräftar missen: Borde testat fler resenärer

Trots upprepade larm om smitthärdar i Österrike höll Folkhälsomyndigheten fast vid att besökare därifrån inte skulle testas.

På en intensivvårdsavdelning i Varberg kunde den linjen ha slutat med katastrof då en sjuksköterska hann smitta minst fem kolleger innan hon fick testas. 

Nu säger statsepidemiologen Anders Tegnell att Sverige – om man haft den information man har nu – borde ha testat också österrikeresenärer.

Publicerad 30 maj 2020 kl 04.05

Den 1 mars upptäckte isländska myndigheter att 15 passagerare som anlänt till Reykjaviks flygplats en dag tidigare var smittade av covid-19. 

14 av de infekterade resenärerna kom från tyrolerbyn Ischgl, på den österrikiska sidan av Alperna.

Upptäckten ledde till en febril aktivitet hos den isländska motsvarigheten till svenska Folkhälsomyndigheten. Islänningarna varnade de österrikiska myndigheterna som snabbt avfärdade uppgifterna. 

I ett skriftligt uttalande från Tyrolens hälsodirektör Franz Katzgraber, som fortfarande går att läsa på provinsregeringens hemsida, vore det ”ur en medicinsk synvinkel” osannolikt att islänningarna smittats i Österrike.

 

Men islänningarna lät sig inte övertygas. När fler coronafall hittades bland Ischgl-resenärer i Danmark, Tyskland, Sverige och Norge – och de österrikiska myndigheterna fortsatte att förneka sambandet – valde Island att föra upp området på listan över riskområden tillsammans med Kina, Sydkorea, Iran och Italien.

Men i Sverige skulle det, trots larmrapporterna från utlandet och allt fler fall också inom det egna landets gränser, dröja flera dagar innan Folkhälsomyndigheten skulle göra samma sak. 

– Vi hade väldigt fokus på Italien. Österrike rapporterade vid den tiden inga fall överhuvudtaget trots upprepade frågor till dem: ”Ser ni några fall?” Så såg man ingenting, säger statsepidemiologen Anders Tegnell.

Folkhälsomyndighetens långsamma reaktion på larmrapporterna fick allvarliga konsekvenser för coronavirusets tidiga spridning i Sverige. Rena tillfälligheter, ja kanske rentav tur, gjorde att de allvarligaste konsekvenserna uteblev.

undefined

Milslånga liftsystem och garanterad snö har gjort Ischgl till ett populärt besöksmål, inte minst för svenskar.

Foto: JAN WIRIDEN

På after ski-baren Kitzloch i Ischgl smittades en svensk sjuksköterska som tog med smittan till intensivvårdsavdelningen i Varbergs sjukhus, där flera kolleger smittades.

Foto: IMAGO/IBL

Ischgl, Österrike, har kallats alpernas Ibiza på grund av sin partyprägel.

Foto: JAN WIRIDEN

På serveringarna i Italienska Grand Paradiso var det glest mellan besökarna efter coronalarmen. Samtidigt påverkades inte Österrikiska alperna 25 mil därifrån.

Foto: PerErik Nyberg

Smittad sjuksköterska fick inte testa sig

Samma dag som de isländska myndigheterna gick ut med att de funnit 14 nya coronafall bland skidresenärer från Ischgl kom en svensk sjuksköterska hem från samma alpby. 

Redan dagen därpå skulle hon efter en tids semester gå på ett nytt arbetspass vid intensivvårdsavdelningen på Varbergs sjukhus i Halland. Då hon inte hade varit i de italienska alpområdena var det helt enligt rekommendationerna att återgå till jobbet att vårda de allra svåraste sjuka och mest infektionskänsliga patienterna.

Men efter två dagar, den 3 mars, gick sjuksköterskan hem från arbetet. Hon ska senare berätta för sina kolleger att hon känt en diffus olustkänsla under dagen och när kvällen kom började hon känna sig febrig. 

Med något förhöjd temp ringde hon sjukvårdsnumret 1177, för att få möjlighet att testa sig för covid-19.

Men hon fick nej.

De italienska Alperna, inte de österrikiska, fanns på den svenska Folkhälsomyndighetens lista över riskområden. 

 

Sjuksköterskan stannade hemma för säkerhets skull och hon stod på sig och gjorde ett nytt försök att bli testad senare under veckan. Då hade nyhetssändningarna börjat rapportera om flera coronafall bland hemvändande skidturister. 

I Karlstad hade ett medelålders par kommit hem från en bussresa till norra Italien och konstaterats sjuka. Ett tiotal elever, föräldrar och även personal från fyra skolor i trakten hade uppmanats att hålla sig hemma från skola och arbete.

Alla resenärerna mött kontaktades. Visade de minsta symtom, skulle de testas. Den omfattande smittspårningen kom senare att visa att drygt 15 av det 40-talet passagerarna bar på viruset.

Nu hade också flera av de den halländska sjuksköterskan mött i Ischgl, bland annat ett par norrmän som hon träffat på den populära after ski-restaurangen Kitzloch, också börjat få symtom. 

De två norrmännen skulle få testa sig och visade positivt för covid-19. 

Men för sjuksköterskan i Varberg blev det samma svar då hon ringde 1177 på nytt. 

Inget riskområde, inget test. 

undefined

Smittskyddsläkaren Maria Löfgren och sjukhusdirektören Carolina Samuelsson kallade till presskonferens efter att coronasmittan kommit in på intensivvårdsavdelningen i Varberg.

Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN

Smittan hann sprida sig

Först när också flera av sjuksköterskans kolleger på intensivvårdsavdelningen insjuknat, fick hon klartecken att till slut få testa sig. Då hade Sverige redan hunnit föra upp de österrikiska alpområdena som ett nytt riskområde

Tio dagar efter hemkomsten från Österrike och en vecka efter att hon gick hem sjuk från arbetet testade sjuksköterskan den 10 mars positivt.

Dagen därpå stod det klart att fyra av hennes kolleger smittats och en intensiv verksamhet inleddes på Varbergs sjukhus för att undersöka hur många fler i personalen, och inte minst bland svårt sjuka patienter, som kan ha smittats.

Ytterligare fyra i personalen konstaterades sjuka.

Maria Löfgren är smittskyddsläkare i region Halland. Och hon sticker inte under stol med att läget hade sett helt annorlunda ut om sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen i Varberg i stället hade kommit från någon av de många alpbyarna 2,5 mil längre bort – i Italien. 

– Då hade den personen uppfyllt kriterierna för provtagningarna som vi hade då. Då hade man provtagit och fått det där svaret tidigare än vad vi nu fick, säger Maria Löfgren som menar att tidpunkten har en betydelse för att spåra och hejda smittspridning.

– Det är självklart bra att man så tidigt som möjligt får veta sånt här så man kan gå ut och agera.

undefined

Olle Stigwall är i dag glad över att han hade tagit ledigt första dagen efter hemkomsten från Österrike.

Foto: Privat

En efter en blev sjuka

Liknande berättelser har dykt upp på flera håll. Hur smittade från Österrikes alpområden nekades provtagning för att landet vid just den tidpunkten, utifrån den information som då fanns, inte bedömdes vara ett riskområde. 

För att fokus låg på Italien, och särskilt de norra delarna av landet. 

Olle Stigwall, röntgenläkare på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm kom hem från en skidsemester i Schladming, söder om Salzburg i Österrike, torsdagen den 5 mars. 

Olle Stigwall har tidigare berättat i Expressen hur flera i hans sällskap insjuknade. En efter en. 

Den första insjuknade redan på plats i Schladming.

Och efter hemkomsten kände också Olle Stigwall av enklare symtom. 

– På lördagen hade jag lite halsont, men inte mer än när man börjar bli förkyld. På söndagen kände jag lite nästäppa och hosta. Men hela förloppet var extremt lindrigt, säger han. 

Och även för röntgenläkaren på S:t Görans sjukhus blev det först nej.

Nu i efterhand är han tacksam för att han under fredagen, dagen efter hemkomsten, hade tagit ledigt från jobbet. Inför att arbetsveckan skulle börja på måndagen gjorde han som sjuksköterskan i Varberg redan hade gjort flera gånger: han ringde 1177 och bad om att få testa sig för covid-19.

Och även för röntgenläkaren på S:t Görans sjukhus blev det först nej. 

Men han stod på sig, berättar Olle Stigvall i intervjun några veckor senare. Och genom att hänvisa till de många fall relaterade till Österrike som började dyka upp runtom i Europa – 18 norrmän som konstaterats smittade efter en resa, en mängd islänningar som flugit hem i samma flygplan från Österrike någon vecka tidigare. Efter att ha upprepat att han arbetar inom vården och därmed riskerade att smitta patienter, lyckades han till slut att övertyga en chef vid 1177 att provet i hans fall var nödvändigt. 

Efter att ha topsats på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge kom svaret på tisdagen – det visade positivt för covid-19. 

Biträdande smittskyddsläkaren Peter Nolskog såg de smittade komma från Österrike och valde börja testa i förtid.

Foto: Sergio Joselovsky

Milslånga liftsystem och garanterad snö har gjort Ischgl till ett populärt besöksmål, inte minst för svenskar.

Foto: JAN WIRIDEN

”Det blev ju löjligt”

Fall började också dyka upp i västsvenska Skaraborg, berättar Peter Nolskog, biträdande smittskyddsläkare i Skövde. 

Både smittskyddet och infektionskliniken lokalt konstaterade att orimligt många som hörde av sig med coronaliknande symtom hade varit i de österrikiska delarna av Alperna.

Och inte sällan uppgav de smittade att de nyligen kommit hem från samma populära alpby: Ischgl. Den stora turistorten har kallats alpernas Ibiza, känt för sitt festande, men också med kvarvarande pittoreska inslag och snögaranterade backar med milsvida liftsystem.

– Det var sagt att Österrike i stort sett var förskonat vid den tiden. Men när man tittade på kartorna såg man ju att det var så nära gränserna och de här liftarna går ju mellan länderna också, så det blev ju löjligt, säger Peter Nolskog.

Till slut valde Peter Nolskog och hans kolleger att göra undantag mot Folkhälsomyndighetens rekommendation om att bara testa de från riskområden. De började också provta ett antal från Österrike.

– Det sades att Ischgl inte var något problem, men när folk kom hostandes därifrån misstänkte vi att något inte stämde och tog prov innan det blev officiellt, berättar Peter Nolskog. 

– Det var bara några enstaka tester först men de visade sig vara positiva. Då hade vi lärt oss läxan att man inte kunde lita på officiella uttalanden. Man vill ju tro på smittskyddsmyndigheter och officiella myndigheter, att de inte säger saker för att skydda en turism om det nu var det som låg bakom.

undefined

Ischgl i österrikiska Alperna har gjort sig känt för fest – förutom de många milen pister.

Foto: JAN WIRIDEN

”Elden hade redan spritt sig”

Det fanns skäl för svenska myndigheter att hålla ett vakande öka på den italienska situationen. Coronaepidemin hade brutit ut på allvar i Italien i mitten av februari. De norra delarna, områden som Lombardiet, var särskilt svårt drabbade. 

Men forskarna misstänker i dag att spridningen inleddes flera veckor tidigare och att de italienska myndigheternas saktfärdiga agerande tillsammans med ett antal så kallade ”superspridare”, fick viruset att sprida sig snabbare än någon kunnat föreställa sig. 

En tänkt ursprungsbärare, populärt kallade ”Patient 0”, misstänks ovetande ha spridit coronaviruset i samhället under en längre tid. Eventuellt hade ”Patient 0” eller någon som smittades tidigt kopplingar till sjukvården.

– Vi vet ännu inte hur smittan kom in i landet, annat än att elden redan hade spritt sig när vi upptäckte den, sa den italienska hälsoprofessorn Paolo Bonanni till Expressen i mitten av mars.

Tvärtom var det mest förnuftiga att inte avstå från resande, menade svenska myndigheter.

Men i Sverige intog myndigheterna en avvaktande hållning. 

På morgonen den 8 februari gick svenska Folkhälsomyndigheten ut med att det inte fanns något skäl för sportlovsfirare att boka av eller planera om sina resor. 

Tvärtom var det mest förnuftiga att inte avstå från resande, menade svenska myndigheter.

– När det gäller den här typen av resor finns det absolut ingen anledning att bekymra sig för coronaviruset. I exempelvis Alperna och Sydeuropa finns det ingen spridning över huvudtaget, förklarade statsepidemiologen Angers Tegnell.

undefined

Hade statsepidemiologen Anders Tegnell vetat det han vet i dag hade han rekommenderat testning av också österrikiska alpturister.

Foto: ANDERS WIKLUND/TT

Samma eftermiddag rapporterades om ett utbrott av covid-19 på semesterorter i franska Alperna och att smittan den vägen nått till Storbritannien och Malta.

Men det skulle dröja nästan tre veckor, till den 26 februari, innan det första fallet av Covid-19 konstaterades på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. En person nyligen hemkommen från norra Italien.

Och då gick det snabbt.

Många arbetsplatser började införa karantänsregler för medarbetare som vistats i Italien och i början av mars gick Folkhälsomyndigheten ut med en helt annan bedömning av läget. Först utdömdes Italien, med undantag för skidorterna. Sedan sattes även skidorterna upp på listan då hela Italien klassades som riskområde.

”Situationen med ett stort antal fall av covid-19 i Italien är oroväckande. Under de senaste dagarna har så gott som samtliga europeiska länder rapporterat fall hos personer som vistats i Italien inklusive alpområdena”, skrev Folkhälsomyndigheten den 4 mars.

undefined

Italienare, svårt sjuka i covid-19, flögs bland annat till tyska Dresden för vård då trycket på den egna sjukvården blev så hög.

Foto: HENDRIK SCHMIDT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Informellt inom smittskyddet

Men bilden av Italien som den avgörande tidiga smittkällan börjar nu omprövas. I Ekots lördagsintervju i början av maj öppnade statsepidemiologen Anders Tegnell för att Sverige hade flera mer betydande smittkällor än Italien.

– Det var tyvärr inte bara Italien som hade en väldigt stor smittspridning. Utan det var också många andra länder ute i världen. När vi letar tillbaka nu är det inte Italienresenärerna som vi bedömer är den stora introduktionen i Sverige, sa Tegnell och nämnde särskilt Österrike. 

– Vi hade en stor import till Norden från Österrike under lång tid. Under den tiden spreds det här runtom i Europa på ett väldigt omfattande sätt, inte minst till Stockholm eftersom det var ett väldigt stort resande då. Inte bara till Italien.

Svenska myndigheters omprövning inträffade lite mer än två månader efter att ett flygplan med hemvändande isländska skidturister från österrikiska Ischgl den 29 februari landade i Reykjavik. 

– Vi hade en diskussion i den nordiska gruppen där framför allt islänningarna sa att här är det någonting på gång, berättar statsepidemiologen Anders Tegnell. 

– Vi nämnde det informellt inom smittskyddet, innan vi gick ut med det formellt, att det ser ut som att det är någonting på gång i Österrike. Det var också därför vi gick tillbaka till Österrike och ställde frågan: ”Ser ni någonting eller vad är det vi ser?”.

undefined

Krogen Kitzloch visade sig vara en viktig smittkälla.

Foto: ROLAND MÜHLANGER / IMAGO/IBL

Servitrisen var smittad

Redan flera veckor tidigare, den 8 februari, hade det första fallet av covid-19 påträffats i alpbyn Ischgl. Det var en servitris på en av byns många barer som konstaterats smittad.

Och just den krog som sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen i Varberg hade besökt i flera omgångar – Kitzloch – kom att bli en viktig smittkälla.

När en bartender på Kitzloch insjuknade i covid-19 hade redan ett stort antal utländska turister smittats och hunnit återkomma till sina hemländer. Men de österrikiska myndigheterna agerade inte förrän de upptäckte att drygt 15 personer som hade varit i nära kontakt med bartendern också hade viruset. 

Kitzloch var en populär krog bland skandinaver och britter. På repertoaren fanns även svenska låtar, säger en svenska som besökt både Ischgl och Kizloch flera gånger genom åren. 

– De spelade jättemycket trevliga after ski-låtar. Danska, norska och svenska, säger svenskan som kom hem i månadsskiftet februari/mars.

Det känns ju fruktansvärt att ha bidragit till att andra blivit sjuka, att ha smittat andra.

Med sig hade hon inte bara trevliga minnen från lite över en veckas skidsemester, utan också coronaviruset som hon förde vidare till vänner och bekanta i Sverige innan hon förstod vad det var som hade hänt. 

– ”Alp-coronan” måste ha varit fruktansvärt smittsam. Jag smittade en person som satt på andra sidan av ett stort bord, en person som inte ens hade tagit av sig ytterkläderna berättar hon. 

– Det känns ju fruktansvärt att ha bidragit till att andra blivit sjuka, att ha smittat andra. Det är inte många jag smittat, och det kunde ju ha blivit mycket värre.

Symtomen kände hon av först då hon kom hem, berättar hon. 

Och hon beskriver dem som ytterst milda. Hennes make, som var med på resan till Österrike, uppger att han inte haft några symtom alls. 

– Vi åt en pizza en dag och jag tänkte: fan va mesig den va! Men jag kopplade ju inte det till någon sjukdom då. Det var inte heller så känt att covid-19 kunde leda till förlorad smak då. Men jag kommer åka tillbaka. Det är så himla bra liftsystem och så trevlig by, berättar hon.

undefined

Sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen i Varberg nekades gång på gång att testas för corona efter att hon kommit hem från österrikiska Ischgl. Hon smittade minst fem kolleger.

Foto: Adam Ihse/TT

Bred smittspårning i Varberg

På intensivvårdsavdelningen i Varberg inleddes ett omfattande arbete att spåra coronavirusets spridning bland personal och de allra svårt sjukaste patienterna. Enligt en intern rapport som Expressen tagit del var hemisolering av all personal som arbetat på Intensivvårdsavdelningen ett av förslagen för att förhindra ytterligare spridning.

Det hade inneburit ”avstängning av ca. 40 vårdnära IVA personal” och ett stopp för all akutsjukvård på Varbergs sjukhus. 

I stället valde man att i samråd med Hallands sjukhus ledning att genomföra en ”bred smittspårning bland personal och patienter”

All personal som arbetat på intensivvårdsavdelningen under perioden 2-11 mars provtogs, totalt ett 70-tal personer. Alla då 15 inlagda patienter på avdelningen testades och ytterligare ungefär lika många patienter som skrivits ut under perioden kontaktades och följdes upp. 

 

Ytterligare fyra i personalen, utöver sjuksköterskan från Ischgl och hennes fyra nära arbetskamrater, konstaterades smittade av covid-19. 

Men ingen patient.  

– Det glädjande i den historien var att vi inte fick någon smittspridning till patienter vilket ju är jättepositivt och gör att man får stor respekt för hur personalen skötte sig, säger Maria Löfgren, smittskyddsläkare i region Halland. 

Hon beskriver hur arbetet i Halland vid den tiden, enligt myndigheternas rekommendationer, var inriktat på smittspårning av skidresenärer som kommit med buss och flyg från Italien. 

– Jag upplevde att runt de fallen som vi fick kännedom om så gjorde vi jättemycket med smittspårningen. Då isolerades ju också närkontakterna hemma i två veckor. Där hade vi bra kontroll. 

undefined

Folkhälsomyndigheten höll in i det sista fast vid att det var Italien som var den stora faran inför spridningen av Covid-19 till Sverige. Nu omprövar Anders Tegnell linjen.

Foto: ANDERS WIKLUND/TT

Tegnell: De borde ha testats

Till slut blev fallen från Österrike och de oberoende rapporterna om spridningen så många att också Sverige den 9 mars valde att börja testa personer som rest i den österrikiska delstaten Tyrolen, inklusive Innsbruck. 

Två dagar senare konstaterade UD att smittspridning pågår i samtliga av Österrikes delstater. Och man avrådde från resor till landet.

Nu i efterhand menar statsepidemiologen Anders Tegnell att Sverige – om man haft den information man har nu – borde ha testat hemvändande från Österrike.

– Då hade vi testat Österrike också, det hade vi ju helt klart gjort, säger Anders Tegnell.

Samtidigt betonar han vikten av att kunna fokusera på de länder där man hade bevis för smitta. Allt annat vore inte görbart.

– Vi kan aldrig gå ut och säga att alla som kommer hem måste kontrolleras.

Anders Tegnell tror inte att vi någonsin kommer få hela bilden klar för oss hur smittan kunde spridas så snabbt som den gjorde över Europa, men han berättar att det just nu pågår ett arbete med att genetiskt undersöka virus i olika delar av världen för att i efterhand kunna följa spridningen. 

– Min allmänna, breda bedömning är att det var jättemycket resande, framför allt från stockholmsregionen under ett tillfälle då det helt uppenbart var väldigt mycket spridning ute i Europa på många olika ställen.

Österrike vet vi nu efteråt, vi har historier från Ischgl där man hade jättemånga fall därifrån.

Anders Tegnell tror att det var just mixen av människor på vissa platser, som kom från olika länder och möttes i restauranger och liknande begränsade utrymmen, som skapade den snabba smittoöverföringen, och att dessa människor sedan tog med sig smittan tillbaka till sina länder. 

Dessa platser kan ha funnits på flera ställen. Och viruset spreds effektivt i stängda restaurangmiljöer. 

– Österrike vet vi nu efteråt, vi har historier från Ischgl där man hade jättemånga fall därifrån. Island hade nästan alla sina fall från Österrike. Men det beror mycket på vart man reste någonstans och från Stockholm resten man till många olika ställen. Vi hade stort fokus på Italien för att det ju var Italien som då rapporterade mycket fall, säger Anders Tegnell.

Hans kollega, biträdande smittskyddsläkaren i Skaraborg Peter Nolskog beskriver Ischgl som ”sinnebilden för hur desinformation leder till allvarliga följder”.

Nu utreds hanteringen i Österrike för att undersöka om turistorterna medvetet mörkade uppgifter om smittspridningen. 

– Visar det sig att det var så är det extremt olyckligt, säger Anders Tegnell. 

– Det här är ju väldigt mycket en förtroendebransch. Mycket av det här bygger ju på att vi har väldigt mycket förtroende mellan varandra, mellan olika länder. Det skulle inte vara bra om vi hamnade i ett läge att man inte berättade för varandra vad man såg.

Smittskyddsläkaren i Skövde Peter Nolskog nämner att han hoppas att det som skedde i Österrike kommer tas upp på EU-nivå eller motsvarande, just utifrån förtroendet mellan länder, hur ser du på det?

– Jag tror att alla har lite för mycket att göra just nu och det är ju som det är nu. Men det här kommer säkert komma tillbaks i framtida utvärderingar framför allt diskussioner om hur det gick i gång som det gjorde i Europa, och varför just Europa blev så hårt drabbat.

Tycker du att det borde utredas vidare på en högre nivå?

– I och med att man ställt frågan tycker jag alltid att man borde titta vidare på det. Det är som sagt en förtroendefråga och bara att misstanken finns så måste man gå till botten med det. Det är viktigt i den här typen av system att man kan upprätthålla trovärdighet.

 

Tidslinje: Folkhälsomyndighetens rekommendationer

2020-02-24  Resenärer ska vara uppmärksamma på symtom. Inte aktuellt i dagsläget att utföra hälsoscreening av inkommande resenärer.

2020-02-26  Första fallet av covid-19 konstateras på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Den smittade kommer från norra Italien 

2020-02-27  Två närstående till den först smittade konstateras sjuka

2020-02-27  En person i Uppsala som smittats i Tyskland

2020-02-27  En person i Stockholmsområdet har smittats i Iran

2020-03-02  Iran Airs tillstånd omprövas

2020-03-03  Folkhälsomyndigheten rekommenderar provtagning av personer i Sverige som vistats i någon av de nio norra regionerna i Italien samt Aostadalen, och som utvecklar symtom inom 14 dagar. 

2020-03-04  ”Situationen med ett stort antal fall av covid-19 i Italien är oroväckande. Under de senaste dagarna har så gott som samtliga europeiska länder rapporterat fall hos personer som vistats i Italien inklusive alpområdena.”

2020-03-05  Island sätter upp österrikes alpområden som riskområde. Sverige avvaktar.

2020-03-06  Folkhälsomyndigheten rekommenderar UD att avråda från resor till Italien, vilket UD också beslutar om. UD avråder samtidigt från resor i delar av Sydkorea.

2020-03-07  Formell reseavrådan för Kina, Iran, delar av Sydkorea och de norra delarna av Italien.

2020-03-09  Folkhälsomyndigheten byter fot och följer nu Island. Man rekommenderar testning för covid-19 även av personer som får symtom efter att ha rest i den österrikiska delstaten Tyrolen inklusive Innsbruck

2020-03-10  Flera tecken på samhällsspridning i Sverige

2020-03-11  WHO beskriver coronautbrottet som en pandemi

2020-03-13  Provtagning anses inte längre lika angelägna. ”Folkhälsomyndigheten bedömer att risken för samhällssmitta av covid-19 är mycket hög. Detta innebär att den tidigare strategin att fånga alla fall av sjukdom, genom att provta personer som får symtom efter att ha rest i vissa områden utomlands, inte längre är den som är mest effektiv.”