Här flyter fem badkar med skräp in varje timme • "Vi har döpt den till Katastrofviken"

Bohuskusten är hela Europas soptipp: ”Jag har aldrig sett något liknande”

Bohusläns kuststräcka är en av de skitigaste i Europa – varje år flyter tusentals kubikmeter plast i land här. Och de strandstädare som jobbar heltid med att röja undan det värsta, tecknar bilden av en ojämn och stundtals tröstlös kamp.

– Vi hittar ofta döda fåglar med magarna fulla med plast. Det är så att man får tårar i ögonen, när man tänker på att det är vi människor som är orsaken till det, säger strandstädaren Johan Eyssen.

Publicerad 8 apr 2018 kl 19.04

– Vi har döpt den till ”Katastrofviken”!

Johan Eyssen ropar högt för att överösta båtmotorn, och pekar mot ett av alla skär som sticker upp ovanför den stålgrå vattenytan.

– De äldre här ute kallar den för Vrakviken. Det har alltid drivit upp bråte från havet där. Men förr var det virke och annat man kunde ha nytta av som flöt i land. Nu för tiden är det nästan bara plast.

Johan Eyssen är energisk och öppen, men när han pratar om ”Katastrofviken” faller axlarna ner och han får något sorgset i rösten.

– Jag har aldrig sett något liknande. Det var meterdjupt med plast, hela viken var full, berättar han.

– Det tog oss dagar att få bort det värsta, men det är omöjligt att få bort allt. Vi vet inte hur djupt ner i dyn plasten ligger, och förmodligen gör det mer skada än nytta att dra upp den.

När Johan Eyssen pratar om ”Katastrofviken” faller axlarna ner och han får något sorgset i rösten. "Jag har aldrig sett något liknande", säger han.

Foto: Nora Lorek

Bohuslänningarna själva står för omkring 20 procent av nedskräpningen. Resterande 80 procent förs hit från andra länder.

Foto: Nora Lorek

”Europas soptipp”

"Katastrofviken" är belägen sydost om Tjörn, men den är på inget sätt unik. Varje timme, året runt, flyter det i land skräp motsvarande fem fulla badkar på Bohuskusten. Majoriteten av skräpet, omkring 90 procent, är plast av olika slag.

Totalt rör det sig om cirka 7 000 kubikmeter plast per år, enligt stiftelsen Håll Sverige Rent, vilket gör Bohuskusten till en av de skräpigaste kuststräckorna i hela Europa. Problemet är så pass allvarligt att Bohuslän ibland har kallats för "Europas soptipp".

Och enligt Therese Karlsson, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper i Göteborg, är det inte ett orättvist epitet.

– Så fort det blir hårdare väder forsar det in skräp från ansamlingar ute till havs, säger hon.

Bohuslänningarna och turister, står för omkring 20 procent av nedskräpningen längs kusten. Vindar och starka havsströmmar för med sig de resterande 80 procenten från andra länder än Sverige.

 

Therese Karlsson är orolig över den stora mängden plast i haven.

Foto: Nora Lorek

Plasten problematisk på flera olika sätt, menar Therese Karlsson.

– Dels är det en visuell förorening, som kan påverka turismen i området. Dels skadar och dödar den fåglar och däggdjur, som äter eller trasslar in sig i plast. Och dels innehåller plast kemikalier, som kan påverka vår hälsa.

Hon är orolig över den stora mängden plast i haven, men också försiktigt positiv.

– Även om det finns många utmaningar längs vägen, finns det ett momentum kring frågan. Det händer mycket, säger Therese, och nämner den satsning på strandstädning som finns med i regeringens budget.

17 miljoner kronor till strandstädning

Sedan februari bidrar staten med upp till 17 miljoner kronor per år till strandstädningsinsatser, och tack vare de pengarna har kommunerna i Bohuslän kunnat anlita entreprenörer med uppdrag att hålla kusten fri från plast.

Johan Eyssen och hans två kamrater, Jens Marklund och Mattias Wu, utgör ett sådant städlag.

Jens Marklund, Mattias Wu och Johan Eyssen jobbar med att hålla Bohuskusten fri från plast.

Foto: Nora Lorek

Skräp från hela världen

Jens Marklund är pensionerad skeppare, och navigerar skickligt in båten mellan den grunda vikens stenar. Stilla glider den in mot en klippa, och Johan Eyssen hoppar i land och börjar ta emot de illgröna plastkassar som Mattias Wu räcker över från däck.

– Det är sällan några naturliga hamnar vi lägger till i. Det är inte på sådana ställen som skräpet blir kvar, utan i vikar som den här, säger Jens.

– Det förs med av vågorna, och så fastnar det på stenar och i buskage.

Ett tiotal meter längre upp på land, lyser det i bjärta färger bland tången och de vinterkala rosenbuskarna. Plast, av alla de slag. Yoghurtförpackningar, korkar, påsar, tops, båtbojar, en tandborste, tejp, sugrör… 

Efter en kvart har männen fyllt fyra stora säckar med plast, och de är långt ifrån klara.

– Då var ändå Johan här för några dagar sedan och plockade bort det värsta, säger Mattias Wu. 

En havsvik i skärgården utanför Fjällbacka, belamrad med uppspolat plastbråte.

Foto: Jens Marklund

Efter en kvart har männen fyllt fyra stora säckar med plast, och de är långt ifrån klara.

Foto: Nora Lorek

Chipspåsar flyter in från Danmark

Några av förpackningarna har svensk text, andra engelsk. På en rissäck står det något med kinesiska tecken, och en av chipspåsarna – vars innehåll uppges ha varit av ”superssprød kvalitet” – har uppenbarligen flutit hit från Danmark.

– För tre år sedan var det översvämning i Paris, och nu har det börjat märkas bland skräpet här. Plasten kommer hit med havsströmmarna från hela Europa, säger Jens Marklund. 

– Men man kan inte skylla på något enskilt land. Hela världen använder ju plast så in i bänken. Det går spikrakt uppåt.

Plasten flyter in över kusten från hela Europa. "För tre år sedan var det översvämning i Paris, och nu har det börjat märkas bland skräpet här", säger Jens Marklund.

Foto: Nora Lorek

Tio ton plast – i sekunden

Och det är verkligen ingen överdrift. Sedan 60-talet, när plasten fick sitt stora kommersiella genombrott, har tillverkningen av plast tjugodubblats i världen. Årligen tillverkas det mer än 300 miljoner ton plast – nästan tio ton i sekunden

Men det som tar sekunder att producera, tar hundratals år att bryta ner. Plast är ett mycket tåligt material, vilket innebär att nästan all plast som någonsin tillverkats – omkring åtta miljarder ton, enligt en amerikansk studie – finns kvar någonstans på jorden.

Forskarnas uppskattning är att omkring 150 miljoner ton har letat sig ut i haven.

Strandstädarna Mattias Wu och Johan Eyssen. "Vi hittar ofta döda fåglar med hela magen full av plast", berättar Johan Eyssen.

Foto: Nora Lorek

Jens Marklund är pensionerad skeppare. "För tre år sedan var det översvämning i Paris, och nu har det börjat märkas bland skräpet här. Plasten kommer hit med havsströmmarna från hela Europa", säger han.

Foto: Nora Lorek

Siffrorna förvånar inte Johan Eyssen:

– Vi hittar ofta döda fåglar med hela magen full av plast. Det är så att man får tårar i ögonen, när man tänker på att det är vi människor som är orsaken till det.

Det mesta skräpet sjunker till botten

Jens Marklund nickar instämmande.

– Vi kan röja upp det som kommit i land, men det är bara toppen på isberget. 95 procent blir kvar i vattnet, och det mesta sjunker till botten. Det kanske är det här som kommer att dräpa oss som mänsklighet, säger han.

– Men man får göra vad man kan och försöka hålla humöret uppe. ”Den här plastbiten ska inte hamna i ett djur i alla fall. Och inte den här heller”. Så får man tänka, när man går här och plockar.

 

Expressen klimat