Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hyresgästen kallar fastigheten för getto – kommunens dom: Snyggt och prydligt

ÅMÅL. På gården har hyresvärden klippt gräset, satt upp staket och städat bort både pizzaugnen och den gamla rostiga husvagnen.

På insidan är vägglössen och möglet kvar. Vattenskadorna har inte åtgärdats – och hyresgästen Mustafa Kewan har fortfarande inget golv i vardagsrummet.

Expressen är tillbaka i en av Sveriges mest misskötta fastigheter – Järnvägshusen i Åmål.

– Jag kallar det för getto, säger hyresgästen Doris Bergqvist.

De kommunala tjänstemännen i Åmål är dock nöjda med hyresvärdens åtgärder och ger omdömet ”snyggt och prydligt”.

Den 17 september, två dagar efter att Expressens reportage publicerats, var det full aktivitet mellan hyreslängorna i Åmål.

Hyresvärden Mohammed Radjaian ledde röjningsarbetet. Hans dotter, fastighetsägaren Ida Radjaian Blomberg, var också på plats liksom en och annan nyfiken åskådare.

Nu skulle skräpet bort. Inklusive den förfallna husvagnen som stått på gården i flera år.

Operationen lyckades.

Interiör från trappuppgång i Järnvägshusen i Åmål.
Foto: Henrik Jansson / GT/Expressen
I denna lägenhet har hyresgästen gjort provisoriska lagningar av taket och väggen. Hans granne har gjort likadant.
Foto: HENRIK JANSSON

Efter en inspektion tre veckor senare gav kommunens tjänstemän tummen upp.

– Jämfört med vad jag hade hört om hur det såg ut innan, så var det väldigt snyggt och prydligt, sa plan- och bygglovsingenjören Fatima Åhl Sjöberg till Provinstidningen Dalsland.

Samtidigt, knappt 20 mil söderut, agerade även Göteborgs kommun efter Expressens reportage.

Ida Radjaian Blombergs arbetsgivare bedömde hennes extraknäck som ”förtroendeskadligt” och uppmanade henne att sälja sina aktier i I & M Fastigheter AB om hon ville behålla sin anställning som enhetschef i kommunen.

Ida Radjaian Blomberg, fastighetsägare.

Ida Radjaian Blomberg, fastighetsägare

DÅ: ”När jag köpte det var det väldigt dålig standard. Men vi håller på och kontinuerligt renoverar upp hela tiden.”

NU: Har uppmanats att sälja sina aktier i I & M Fastigheter AB av Göteborgs kommun där hon är anställd som enhetschef. Avgick från bolagets styrelse 27 september i år – tolv dagar efter att Expressens reportage publicerades. 

Ida Radjaian Blomberg har ersatts av sin pappa Mohammed Radjaian som nu sitter i bolagets styrelse.

Enligt Mohammed Radjaian är försäljningen av dotterns aktier på gång.

Doris Bergqvist, 71, ger ifrån sig ett torrt skratt.

– De kom här och fixade på gården. De klippte gräset, rev staket och satte upp ett nytt och röjde. Men jag tror att det är ett spel för galleriet bara för att visa att de har gjort någonting.

Ett mindre sopberg av bråte vid ett tidigare besök i september.
Foto: HENRIK JANSSON
På gården stod i september en gammal pizzaugn.
Foto: HENRIK JANSSON
Liksom en övergiven husvagn.
Foto: HENRIK JANSSON

Hon bor i en liten tvåa tillsammans med hunden Ludde. Enligt kontraktet med I & M Fastigheter är lägenheten på 55 kvadrat, men enligt en mätning utförd av Hyresgästföreningen är boytan endast 42 kvadrat. Månadshyran är 4 400 kronor, drygt 100 kronor per kvadratmeter vilket är högre än lägenheter i Åmål som just nu finns till uthyrning på sajten Hyra bostad.

Två månader efter vårt förra besök sitter vi återigen vid Doris Bergqvists köksbord med utsikt mot gården.

Där det vid vårt förra besök låg högvis med skräp och bråte är nu städat. Doris Bergqvist säger att det blev full aktivitet på ägarna efter Expressens reportage, men bara på utsidan.

– Vi fick lite belysning på utsidan nyligen och det är ju positivt. Men annars görs det knappt någonting i våra lägenheter. Folk får dra sina egna slutsatser av vad jag säger, men jag hoppas att de drar rätt slutsatser.

Doris Bergqvist. Foto: HENRIK JANSSON
Ett spel för galleriet bara för att visa att de har gjort någonting

Doris Bergqvist, hyresgäst

DÅ: ”Ingenting sköts, ingenting görs, det är jobbigt. Sedan den nya fastighetsägaren tog över har det bara dalat och blivit sämre.”

NU: ”Jag kallar det för ghetto.”

Ute på gården möter vi förre fastighetsägaren Arne Johansson, 71, som berättar att han följde arbetet på plats.

– Det var sju, åtta personer som röjde i flera dagar. De hade till och med pannlampor eftersom de arbetade långt in på kvällarna.  Men tyvärr kom kommunen inte hit förrän efter att röjandet var klart. Jag tycker det mesta som är gjort bara är för att det ska se bra ut för ögonen, inget mer.

Förre fastighetsägaren Arne Johansson berättar om hur han följde arbetet på plats.
Foto: HENRIK JANSSON

Arne Johansson känner på ett av de nya staketen. Det är vingligt.

– Jag förstår inte varför de satt upp staket här, det fyller ingen funktion. Det är ju bättre att de lägger krutet inne i lägenheterna, säger han.

På gården intill har några av brädorna på det nya staketet redan lossnat.

Vi går in i ett av husen. På golvet står en stor låda fylld med skräp, det är smutsigt och mellan en del av trappstegen syns spindelväv.

I ett av rummen ligger en död duva på golvet tillsammans med fågelbajs och hundratals fjädrar.
Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

De trasiga fönsterrutorna har dock bytts ut och innanför portarna hänger små brandsläckare, som fastighetsägaren placerat där strax före kommunens inspektion.

På översta våningen står en dörr öppen till en utrymd lägenhet. I ett av rummen är fönstret öppet, på golvet ligger en död duva, fågelbajs och hundratals fjädrar.

Du, jag brukar kalla det för getto

I ett annat rum har någon ställt in möbler som stod i trapphuset förra gången vi var här.

I källaren, under elskåpen, har det bildats en vattenpöl av regnvatten som läckt in.

Doris Bergqvist.

Doris Bergqvist får ofta frågor om hur det är att bo i Järnvägshusen.

– Är det verkligen så illa som de säger, frågar folk. Ja, det är det, det är fruktansvärt, brukar jag svara.

Skulle du säga att det här är svensk slum?

– Du, jag brukar kalla det för getto.

Zohreh Shayesteh. Foto: LENNART REHNMAN

Zohreh Shayesteh, fastighetsägare

DÅ: ”Det är Mohammed som är ansvarig. Du får prata med honom”.

NU: Sitter fortfarande i bolaget styrelse och äger 50 procent av aktierna.

”Jag sitter i möte kan jag ringa tillbaka”, säger hon när Expressen når henne. Shayesteh återkommer dock inte.

Värst är troligen situationen för Mustafa Kewan, 51, och hans familj.

Efter en vattenläcka för mer än ett år sedan har de inget golv i vardagsrummet, i både köket och badrummet är det hål i taket och elektriska sladdar hänger ned från väggarna.

Efter en vattenläcka saknar Mustafa Kewan golv i vardagrummet. Bilden är tagen vid ett tidigare reportage i september.

Kommunens tjänstemän kikade in hos familjen Kewan i samband med tillsynen av fastigheten.

– Där har de boende inte tillgång till sitt vardagsrum av skälet att det pågår en renovering, kommenterade 1:e miljö- och hälsoskyddsinspektör Kent Gustawsson efteråt i Provinstidningen Dalsland.

I ett tidigare reportage i september har Mustafa visat upp badrummet, där hela innertaket är borta och sladdar hänger på väggarna.
Foto: HENRIK JANSSON

Han fortsatte:

– Sedan pågår det någon form av process mellan fastighetsägaren och försäkringsbolaget som vi saknar kunskap och kännedom om. Naturligtvis blir lägenhetsinnehavare drabbade eftersom de får mindre boyta. Men hur det kompenseras har vi inte med att göra. 

Att det pågår renovering hemma hos familjen är sant. Men lika sant är att renoveringsarbetet stått stilla i drygt ett års tid.

Mustafa Kewan. Foto: HENRIK JANSSON

Mustafa Kewan, hyresgäst

DÅ: ”Det är samma som i Syrien. Bomb.”

NU: ”Det har inte hänt någonting.”

Och medan hyresvärden har städat bort skräpet på gården och satt upp staket, har Mustafa Kewan fortfarande inget golv i vardagsrummet.

Han slår ut med armarna i en uppgiven gest:

– Nej, det har inte hänt någonting.

I samma hus bor Ibrahim Alhamdan, 33, och Anas Mustafa, 35. Deras lägenheter har också varit vattenskadade under ett års tid utan att någonting gjorts.

En boende har fått fixat rören och blandaren under vasken själv.
Foto: HENRIK JANSSON

De är arga och ledsna. Speciellt efter att fastighetsägaren Ida Radjaian Blombergs pappa Mohammed Radjaian sagt att hyresgästerna är lata och ligger och sover till lunchtid.

– Jag har två jobb. Ett som studievägledare i Bengtsfors och så har jag ett annat vikariat här i Åmål, säger Ibrahim Alhamdan. Mohammed försöker lura oss för att vi inte kan regler och lagar i Sverige. Han har hotat mig med papper från Kronofogden där det stått mitt namn. Men när jag ringde dem fanns jag inte alls med i deras register.

Är ni rädda för fastighetsägarna?

– Jag är inte rädd, men många andra vågar inte klaga, säger Alhamdan.

Anas Mustafa visar för Expressen sin provisoriska vägg som han själv tvingats att bygga i lägenheten – annars hade han och hans familj haft en öppning till grannlägenheten.

– Jag vill bara säga till Mohammed och fastighetsägarna att vi absolut inte är lata, säger han. Jag har två jobb och min fru studerar till sjuksköterska.

Reportern Michael Syrén intervjuade Anas Mustafa, som bor i huset, tidigare i september.
Foto: HENRIK JANSSON

Järnvägshusen i Åmål är ingen unik företeelse.

Runt om i Sverige, oftast i mindre orter långt från storstäderna, har vanskötta hyreshus blivit något som lokala politiker och tjänstemän tvingas hantera.

I Åmåls grannkommun Bengtsfors var nyligen tre hyreshus med omfattande renoveringsbehov ute till försäljning på auktion. Kommunen hade då representanter på plats, redo att lägga ett högre bud – om de ansåg att köparen inte var seriös.

Under 2019 har Expressen i flera reportage berättat om hur oseriösa företag köpt upp fastigheter med sikte på snabba pengar i kommuner som Filipstad, Hagfors och Avesta. Vanskötseln kan yttra sig i form av kackerlackor, trasiga fönster eller vitvaror som inte byts ut trots att de för länge sen slutat fungera.

Under 2019 har Expressen i flera reportage berättat om slumliknande bostadsområden runtom i Sverige. På bilden: interiör från Ponsbachs väg i Krylbo.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

I dessa lägenheter bor i stor utsträckning nyanlända och socialt utsatta svenskar, människor som i bostadsbristens Sverige har få alternativ.

Experter på svensk bostadsmarknad är eniga om att boenden med extremt låg standard håller på att breda ut sig. I december 2015 varnade Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, tillsammans med ekonomen Klas Eklund på DN Debatt:

”Faktum är att ren slum växer fram i stor skala i välfärdslandet Sverige år 2015.”

Ett trasigt lås till en lägenhetsdörr.
Foto: Henrik Jansson

Hans Lind såg framför sig en situation där trångboddhet och en svart marknad skulle växa fram i områden där många med utländsk härkomst bor.

I dag har det han varnade för blivit verklighet, sa Hans Lind tidigare i höst i en intervju med Expressens reporter Johanna Karlsson.

– Det sägs anmärkningsvärt lite om bostäder för hushåll med lägre inkomster och integration i den politiska debatten.

”Hyresvärden gör knappt några renoveringar och det som görs, görs inte ordentligt”, säger Patricia Santi.
Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Jag får tvätta kläderna hos svärföräldrar och hos vänner

Patricia Santi, 53 är en av få svenskfödda hyresgäster som bor kvar i Järnvägshusen. Hon har bott här sedan 2008.

– Vi är väl fyra svenska hushåll kvar här. Resterande 40 är till största delen från Syrien, säger hon.

Patricia Santi är engagerad i Hyresgästföreningen och är husombud. Det innebär att hon hjälper andra hyresgäster med kontakt till hyresgästföreningen.

– Det är dåligt här. Hyresvärden gör knappt några renoveringar och det som görs, görs inte ordentligt. Att han köper tapeter på konkurslager är en sak, men får vi vattenskador eller större elfel så tas det inte in kunnigt folk och det lagas inte på rätt sätt, säger hon.

Patricia Santi och förre fastighetsägaren Arne Johansson.
Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Hon berättar att hon inte har fått hjälp med att montera in sin tvättmaskin och att tvättstugorna är stängda.

– Jag får tvätta kläderna hos svärföräldrar och hos vänner.

Enligt Patricia Santi vågar flertalet av hyresgästerna inte klaga.

– De vågar inte för de flesta vet inte vilka rättigheter de har i Sverige. Han (Mohammed) kan hota dem med papper från kronofogden och sen vågar de inte säga att de har fel i lägenheterna för de är rädda att bli vräkta. I deras länder är det så att de som har makt dem lyder man.

Michael Syrén intervjuar hyresvärden Mohammed Radjaian i september.

Mohammed Radjaian, hyresvärd

DÅ: ”Det har varit vattenskador och vi har försökt att kontakta försäkringsbolaget 20-30 gånger.”

NU: Hävdar fortfarande att de invändiga skadorna i lägenheterna är ”försäkringsärende”.

När Expressen får kontakt med 79-årige Mohammed Radjaian, som sköter fastigheterna, är han fåordig, men bekräftar att han har anlitat flera personer för att röja utanför Järnvägshusen i Åmål.

– De har rensat bort ganska mycket. Det är några killar som jobbar där. Det är bara renoveringen av lägenheterna kvar, säger han.

Det är ganska mycket jobb som återstår?

– Det är en firma som ska gör det, inte vi.

När börjar ni med det arbetet?

– Det är ett försäkringsärende. Du ringer på min frus telefonnummer och jag kör bil, säger Mohammed Radjaian och lägger på luren.

På frågan om han har hotat hyresgästerna med kronofogden svarar han så här i ett sms till Expressen:

”Jag och min dotter har inget ekonomiskt ansvar i Åmål. Min dotter är på pappret delägare men har ingen koll på Åmål.”

Tillsammans med sin hustru Parvin Radjaian, 63, äger han hyresfastigheter i Borås. Enligt Hyresgästföreningen har även dessa fastigheter vanskötts under flera år. Det har handlat om vattenskador, mögel, skräpiga gårdar, dålig ventilation och problem med brandsäkerheten.

En jurist på Hyresgästföreningen, Benny Nyström, sa till Sveriges Radio redan för sex år sedan så här om Mohammed Radjaians fastighetsskötsel i Borås:

– Han är ju inte unik som fastighetsägare i det avseendet att han är svår att få tag i och att han inte sköter sitt underhåll. Men han är väl på gränsen till unikt dålig. Kan man säga.

Expressen har sökt även Zohreh Shayesteh, 57, som äger hälften I & M Fastigheter AB, och Ida Radjaian Blomberg som lämnat styrelsen efter reportage och enligt sin far är på väg att sälja sina aktier i bolaget.

I & M Fastigheter AB

Omsättning: 2,1 miljoner kronor.

Vinst efter finansnetto: 125 000 kronor.

Tillgångar: 6,6 miljoner kronor.

Eget kapital: 457 000 kronor.

Styrelseledamöter: Zohreh Shayasteh, 57. Mohammed Radjaian, 79 (suppleant).

Bolaget har förekommit hos kronofogden i ett flertal ärenden, bland annat då en avbetalning av en BMW inte hade skett i tid.

”Snyggt och prydligt”, löd omdömet efter kommunens tillsyn av Järnvägshusen.

”Ingen misär”, berättade lokaltidningen i en rubrik.

Doris Bergqvist, Mustafa Kewan, Ibrahim Alhamdan, Anas Mustafa och Patricia Santi är av annan åsikt. Vi åker till kommunhuset för att försöka förstå mer om hur allt hänger ihop.

Plan- och bygglovsingenjören Fatima Sjöberg Åhl tar emot oss på sitt tjänsterum, och vi visar bilder från vårt besök vid Järnvägshusen för två månader sen.

– Det såg absolut inte ut så när vi var på plats och kollade, säger hon. Allt var uppstädat och det var rent, snyggt och jag såg inga trasiga fönster när jag var på plats.

Efter Expressens reportage för två månader sen blev det full aktivitet från fastighetsägarnas sida – åtminstone på utsidan av husen.

Men de hade ju städat upp innan ni kom dit?

– Ja, så är det ju säkert, att de har gjort.

Var du inne i husen och tittade?

– Lite grann, men vi var inte inne i någon lägenhet och kollade. Med min lagstiftning har jag bara med utsidan att göra.

Kommunens 1:e miljö- och hälsoskyddsinspektör Kent Gustawsson har dock uttalat sig om insidan. I en intervju med Hyresgästföreningens tidning Hem & hyra slog han fast att ”några av husen har en skaplig standard” och att han har talat med hyresgäster om boendemiljön:

– En av dem var nöjd med sin bostad.

Och till Expressen säger Kent Gustawsson att det som framkommit i vårt reportage handlar om ”kosmetiska bieffekter”.

Claes Johansson, som bor i en villa nära Järnvägshusen, följde röjningsarbetet efter Expressens reportage i september. ”De var väl sju man som gick här i 14 dagar och städade. Till och med fram till klockan tio på kvällarna, med pannlampor.”
Foto: HENRIK JANSSON
Foto: HENRIK JANSSON

En kollega kommer nu in i Fatima Sjöberg Åhls rum och avbryter intervjun:

– Vi ska inte uttala oss i de här ärendena.

Några minuter senare är kommunikationschefen i Åmåls kommun, Jan Andersson, på plats. Han förklarar att riksmedier rapporterar annorlunda, med ”mycket snävare vinklar”, jämfört med lokaltidningen – kommunen måste därför vara försiktig med vem som uttalar sig, menar Andersson.

– Vi kan ta det en annan gång när jag vet att jag inte blir inspelad, säger han. Ibland behöver man prata utan att kameran rullar.

Michael Karlsson (S).

Michael Karlsson, kommunstyrelsens ordförande (S):

DÅ: ”Det är fruktansvärt hur man har behandlat människor. Det är självklart något vi tar jättestort avstånd ifrån och vi betackar oss för den här formen av fastighetsägare också.”

NU: ”Jag har inte alls fått rapporterat till mig vad tillsynen har gett. Jag har inte varit inne på området sedan Expressen var där. Det är en skamfläck att vi har en fastighetsägare som skött fastigheterna på det här usla sättet.

Sune Pedersen är juridisk handläggare på Hyresgästföreningen i region BohusÄlvsborg-Skaraborg. Han har arbetat i flera år med Järnvägshusen och haft kontakt med fastighetsägarfamiljerna, främst Mohammed Radjaian.

– Från början trodde jag det var en snäll gammal virrig farbror som behövde ha lite pekpinnar på vad han skulle gör, men den uppfattningen har jag inte längre. Det här är cyniska lycksökare som vill tjäna pengar och som gör det så länge som möjligt, säger Pedersen.

Han är kritisk mot Åmåls kommun.

– Jag kan väl tycka att de inte har synat på djupet och hur de har agerat. Jag tycker att de borde gjort som ni och intervjuat hyresgästerna och pratat lite mer.

Sune Pedersen påpekar också att kommunen har möjlighet att tvångsinlösa fastigheterna.

– Men jag kan tänka mig att det är en kostnadsfråga.

Det är skillnad på att vilja och kunna

Kommunen kan – med stöd av bostadsförvaltningslagen – vända sig till hyresnämnden och begära att en fastighet med mycket problem ska tvångsförvaltas. Följden blir då ofta att ett kommunalt bostadsbolag tar över ansvaret för fastigheten.

– Det är mycket ovanligt att detta sker, kommunala bolag vill helst inte ta på sig såna uppgifter, säger Olof Moberg, jurist på organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL).

I fallet med Järnvägshusen i Åmål anser kommunledningen att man gjort vad man kan för att komma tillrätta med problemen.

I en fönsterlist har färgen börjat flagna.
Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

– Vi måste se var förelägganden landar och sedan ta beslut. Det är skillnad på att vilja och kunna. Vi har inget emot att agera mot den här fastighetsägaren bara vi har lagstöd, säger kommunchef Anders Sandén i en skriftlig kommentar till Expressen.

– Vi tycker att det här är en bedrövlig fastighetsägare, vi tycker inte att någon ska behöva bo så här och vi hade gärna sett att vi inte hade de här fastighetsägarna inom kommungränsen.

Bostadsminister Per Bolund (MP) avböjer att kommentera

Expressen har sökt bostadsminister Per Bolund (MP) för en intervju om den nya bostadsmarknad som vuxit fram i Sverige, där lägenheter med mycket låg standard hyrs ut till nyanlända och socialt utsatta. Något Expressen berättat om i ett flertal reportage under 2019. Pressekreteraren Frida Färlin meddelar att bostadsministern avböjer: ”Det är inte Pers frågor. Bostadstillsyn är en kommunal angelägenhet. Hyresfrågor ligger på justitiedep.”

Åmåls kommun efter inspektionen av Järnvägshusen

Bygg- och miljönämnden har beslutat att förelägga I & M Fastighet AB att senast den 29 november inkomma med redovisning av resultat över mätning av fukthalter i de delar som har blivit påverkade av vattenskadan.

Mätningarna ska enligt beslutet från Åmåls kommun vara utförda av en oberoende part med byggteknisk kompetens och erfarenhet av fuktmätningar innan återställandet av lägenheterna.

Även räddningstjänsten kommer att förelägga I & M att byta icke-brandsäkra dörrar i fastigheten, att hålla rent i trappuppgångarna och att installera brandvarnare i lägenheterna.

– Görs inte detta kommer vi att skicka ut ett nytt föreläggande med vite, säger räddningschefen i Åmål, Jonas Ericson.

Så säger lagen

Hyresgäster kan för brister i boendet vända sig till hyresgästföreningen som kan vända sig till hyresnämnden för prövning. Ofta beslutas då om ett vitesföreläggande. Det innebär att ett fastighetsbolag får betala en avgift om de inte åtgärdar problemen.

I & M Fastigheter AB har i hyresnämnden lovat att åtgärda problem, men det har inte gjorts fullt ut. Fastighetsbolaget har ibland gjort en del icke fackmässiga åtgärder. Vid några tillfällen har också I & M fått betala avgifter på sammanlagt 50 000 kronor för att man inte har gjort någonting.

Enligt Olof Moberg, jurist på Sverige kommuner och landsting (SKL) kan dock en kommun med stöd av bostadsförvaltningslagen vända sig till hyresnämnden och begära att en fastighet med mycket problem ska tvångsförvaltas. Kommunen kan föreslå sig själv som förvaltare – det blir då oftast ett kommunalt fastighetsbolag som får sköta förvaltningen. Men beslutet tas av hyresnämnden.

I somras beslutade hyresnämnden att en fastighet i Habo kommun skulle tvångsförvaltas och att det kommunala bostadsbolaget i Habo skulle sköta förvaltningen av huset.

Då hade hyresvärden inte betalat elräkningar på 100 000 kronor och elbolaget hade stängt av elen.