Bröd- och pastahyllor gapar tomma. Slut på toapapper och värktabletter.
– Den som ser att det är tomt på hyllorna får tanken att ”jag är ett steg efter” och går sedan och tömmer hyllorna i en annan butik. Man ser någon annans beteende och tror att den personen har tänkt efter mer. Människan är ett socialt djur och gör som andra gör, säger Pär Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
– Det är egentligen inte konstigare än att det står människor och väntar vid ett övergångsställe medan en person kommer bakifrån och går över gatan. Då följer alla efter. Men i det här fallet kan det skapa problem, när varor tar slut och folk inte får tag i det de behöver för stunden, tillägger han.
Även om människor förstår att det kanske inte har jättestor betydelse att hamstra mängder av mat och toapapper fyller beteendet ändå en funktion, menar Pär Anders Granhag.
”Skänker ro i stunden”
– Det är en konkret handling man kan göra i en tid av stor oro. Då skänker den handlingen någon slags ro i stunden, säger han.
Att köpa hem varor för att kunna klara sig några dagar är naturligt menar Pär Anders Granhag:
– Jag tycker det är vettigt om man är rädd för att själv bli sjuk och vill ha så man klarar sig några dagar. Men när det inte handlar om det utan om att ha ett lager som ska räcka månadsvis är det en annan sak. Det är svårt att stoppa sådana personer. Man bör anamma och lyssna på rekommendationer som finns. Det är inte bra om en person som är i akut behov av värktabletter inte får tag i det för att någon annan sitter hemma med massor av paket.
Johan, 41, från Karlstad behöver inte fylla på förråden i coronatider. Han är en så kallad prepper som för längesedan förberett sig för olika krissituationer.
– Jag har redan tillgodosett familjens behov. Jag springer inte till apoteket nu. Jag har redan Alvedon hemma. Sådana som jag avlastar samhället i nuläget, säger han.
Vad tycker du om kritiken mot människor som sätter i gång och hamstrar?
– Det är rädsla som styr det här tror jag. Det är inte en dålig grej i sig att folk höjer sin buffert och har så de klarar sig. Och jag vill inte bidra till hetsen. Jag vill förmedla att folk kan känna sig lugna även om de inte har byggt upp ett förråd. Det är ingen panik. Ta det lite lugnt. Den här vågen vi ser nu, att det är slut på pasta och ris, den har blåst över om ett par veckor.
”Agera med eftertanke”
– Om man känner sig orolig kan man agera på oron men med eftertanke. Kanske sitta ner och känna in vad det handlar om och lägga upp en liten plan. Inte bara springa ut och handla i affekt. Tänk igenom vad du vill vidta för åtgärder och genomför sedan det. Annars är risken att människor handlar en massa saker de inte äter till vardags som sedan blir stående och får slängas. Jag tror inte det är farligt gå till matbutiken om en månad heller. Man får väl vara försiktig och inte krama folk och tvätta händerna. Ta det med lite ro.
Johan har ägnat sig åt prepping i fem år. Han säger att han började fundera på vad trygghet innebär för honom och vad han behöver för att känna sig trygg och klara sig i krissituationer.
”Ger en stresstålighet”
– Det kan vara en samhällskris eller handla om att jag blir arbetslös och tappar möjligheten till inkomst. Även personliga händelser kan få det att gunga. Det är skönt att ha buffertar av olika slag. Det ger en stresstålighet i olika avseenden, konstaterar han.
Förutom ett välfyllt matförråd, som ryms i kökets vanliga skafferi, har han skaffat sig nyttiga kunskaper för att exempelvis klara av att laga olika föremål.
Johan bor i en lägenhet i Karlstad med sambo och ett barn på två år.
– Vi har mat så vi klarar oss i två månader. Det är i princip sådant vi redan brukar äta. Linser, frön och nötter, konserver, tomatkross och oliver bland annat. Frysen är full med vegetarisk husmanskost. Det är inget nödförråd att ta fram i en kris. Vi har bara ökat på det vi äter till vardags.
