Privata bolaget fick gräddfil till lägenheter

Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshems vd Ing-Marie Odegren.
Foto: Maria Dahlin
Kommunala bostadsbolaget i Alingsås, Alingsåshem.
Foto: MARIA DAHLIN
Eva Westerholm, ordförande kvinnojouren Olivia i Alingsås
Foto: / MARIA DAHLIN
Kommunala bostadsbolaget i Alingsås, Alingsåshem
Foto: Maria Dahlin
På Vintergatans hemsida möttes kunderna av det unika erbjudandet att bolaget kunde ordna fram lägenhetskontrakt till alla placerade ungdomar - trots bostadsbristen"
Foto: Skärmdump
I augusti hade Vintergatan 15 aktuella lägenhetskontrakt genom Alingsåshem.
Foto: Maria Dahlin
1 / 7

I 15 år har det privata ungdomsboendet haft en lönsam gräddfil till förstahandskontrakt i Alingsås kommuns eget bostadsbolag.

Medan boendets ägare håvar in miljonvinster har ideella krafter som den lokala kvinnojouren fått nej till lägenheter åt förföljda och slagna kvinnor.

– Det är väldigt märkligt och upprörande, säger kvinnojourens ordförande Eva Westerholm.

I dag kan GT avslöja gräddfilen i bostadsbristens Alingsås som kan bryta mot lagen.

Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshem har i femton års tid gett ägarna i det privata aktiebolaget Vintergatan en förtur till kommunens lägenheter.

Bolaget har genom en muntlig överenskommelse fått gå förbi den sex år långa bostadskön, kan GT avslöja.

Och verksamheten som bedrivits i Alingsåshems lägenheter har varit en lönsam affär.

Under de senaste fem åren har Vintergatans tre ägare, utöver lönen, delat på sju miljoner kronor i ren aktieutdelning. Bolaget har också utsetts till ett av landets snabbast växande företag i Dagens industris så kallade gasellista.


LÄS MER: Kommunal chef på dubbla stolar


Vintergatans tre ägare har delat på sju miljoner kronor i ren aktieutdelning.

Vintergatan slapp bostadskön i Alingsås

Men från bolagets sida vill man inte kommentera den unika och lönsamma överenskommelsen med kommunen.

– Vi har faktiskt beslutat oss för att vi inte vill kommentera detta överhuvudtaget, säger styrelseordföranden Birgitta Hallgren.

Det kommunala bostadsbolaget Alingsåshems vd Ing-Marie Odegren bekräftar att det funnits en muntlig överenskommelse med det privata företaget under en längre tid. Enligt henne är det bolagets ägares starka band till kommunens egen socialtjänst som gett bolaget förmånen att få kontrakt utan att ställa sig i bostadskön.

De tre grundarna av aktiebolaget VIntergatan har själv varit anställda och haft uppdrag inom kommunens socialtjänst. Det finns också andra privata relationer mellan ägarna och tjänstemän i kommunen.

– De startade som ett personalkooperativ, som en avknoppning från kommunen. Det är grunden för det här, sedan har detta förändrats, säger Ing-Marie Odegren som varit Alingsåshems vd sedan 1991.

Vintergatan gör fortfarande reklam på sin hemsida om lägenheter.

Hon driver ett bostadsbolag som under flera år arbetat med en lång bostadskö. I somras stod 14 000 personer i kö till Alingsåshems 2 800 lägenheter och den genomsnittliga kötiden angavs till sex år.

Alingsåshem gav unikt undantag i bostadskön

Men ett privat bolag har alltså haft förmånen att gå förbi bostadskön.

Bakgrunden är att de tre ägarna till bolaget år 2000 tog över ett kommunalt ungdomsboende för att driva det vidare som ett personalkooperativ. Då i en så kallad ekonomisk förening utan direkt vinstintresse. Men redan tre år senare startades ett rent vinstdrivande aktiebolag med samma tre ägare bakom som tog över verksamheten - och den muntliga överenskommelsen om gräddfilen till lägenheter hängde med.


LÄS MER: Politikernas London-resa för kvarts miljon


I takt med att bolaget växte började Vintergatans lägenheter i kommunens också fyllas med ungdomar som kom från andra delar av landet. I år har inte Alingsås kommun betalt för några placeringar på Vintergatan, enligt uppgift från socialtjänsten.

I augusti hade Vintergatan 15 aktuella lägenhetskontrakt genom Alingsåshem.

Avbryter samarbetet med Vintergatan i Alingsås

Ing-Marie Odegren kan inte svara på hur Alingsåshem missat förändringen inom bolaget, men säger att de beslutat att avslutat samarbetet efter att det nu blivit känt.

– Lärdomen är att man ska ha avtal naturligtvis som man följer upp betydligt tätare, säger Inga-Marie Odegren.

Innebär inte ett muntligt avtal att det blir svårare att följa upp regelbundet?

– Det är klart att det är bättre att vi har skriftliga avtal.

Har ni andra muntliga avtal för tilldelning av lägenheter?

– Nej, det har vi inte.

Så sent som i slutet av förra veckan gjorde Vintergatan fortfarande, genom hemsidan, reklam om att bolaget kan ge ungdomar som placeras hos dem eget lägenhetskontrakt. På en stor sajt där landets HVB-hem gör reklam för sina verksamheter togs uppgiften, som använts i Vintergatans marknadsföring i flera år, bort först häromveckan.

"Det är väldigt märkligt och upprörande", säger Eva Westerholm, ordförande för kvinnojouren
Foto: / MARIA DAHLIN

Under åren som aktiebolaget Vintergatan gått förbi bostadskön för sina placeringar har andra sociala verksamheter slagits om de få lägenheter som blir lediga i kommunen. Hos socialtjänsten ställs de olika behoven mot varandra i sträng konkurrens.

Den ideellt arbetande kvinnojouren Olivia i Alingsås har under flera år sökt med ljus och lykta efter lägenheter åt kvinnor och barnfamiljer i behov av skydd.

Men hos Alingsåshem har det blivit stopp. Så sent som förra året var kvinnojouren i kontakt med Alingsåshem om att få möjlighet att hyra en utslussningslägenhet för kvinnor och barn som inte längre kan bo kvar i deras fulla skyddade boenden.

Nej till slagna kvinnor

Men svaret från Alingsåshem var nej, berättar Eva Westerholm, ordförande i kvinnojouren.

– Det har blivit svårare och svårare att få lägenhet. Det är slagsmål om platserna, säger Eva Westerholm, ordförande vid den lokala kvinnojouren Olivia.

Samtidigt har alltså aktiebolaget Vintergatan kunnat gå förbi kön och fått teckna förstahandskontrakt för sina placeringar direkt genom Alingsåshem.

– Det är väldigt märkligt och upprörande, säger Eva Westerholm.

Alingsåshems vd Ing-Marie Odegren vill inte kommentera kvinnojourens svårigheter att få lägenheter med mer än att de är hänvisade till socialförvaltningen för att få lägenheter.

Nu visar det sig att Alingsåshems gräddfil kan bryta mot lagen. Under sommaren har kommunen låtit jurister titta på överenskommelsen med Vintergatan och kommit fram till att det kan röra sig om ett gynnande av ett enskilt företag som inte är tillåtet enligt lagen. I vart fall är det en gråzon. Att lägenhetskontrakten gått till ungdomar från andra kommuner samtidigt som kommunens egna medborgare tvingas stå i kö kan också bryta mot det kommunala bostadsbolagets syfte - att ge alingsåsarna bra och billiga lägenheter.

Har inte läst juristernas bedömning

I tre veckor har GT försökt få Alingsåshems vd Ing-Marie Odegren att kommentera vad juristerna kommit fram till om lagligheten. Men hon hälsar att hon inte hunnit läsa yttrandet på grund av den ansträngda situationen med ensamkommande flyktingbarn som kommunen arbetar med.

– Jag har inte haft möjlighet att läsa det än, säger Ing-Marie Odegren.

Vintergatan

Ett ungdomshem och HVB-hem i Alingsås som startade som ett personalkooperativ med personal som tidigare arbetat inom kommunen.

Hemmet, som drivs som ett vanligt aktiebolag sedan 2004, gör reklam för att ungdomar som placeras hos dem får eget lägenhetskontrakt.

Ungdomarna bor också under behandlingstiden själva i enrumslägenheter som bolaget hyr av det kommunala bolaget.

"Vi har god erfarenhet av att ta emot ungdomar direkt ifrån SIS institution och direkt från avgiftning", skriver Vintergatan på sin hemsida.

Genom koncernbolaget Via Lactea AB har ägarna under de senaste fem åren delat på sju miljoner kronor i aktievinster.

Copy Vet du mer? Tipsa GT!

Vet du mer om händelsen? Hör av dig till GT direkt!

Kontakta redaktionen på tips@gt.se eller skicka e-post, sms eller mms till 71717.

Mer detaljerad information om hur du kommer i kontakt med redaktionen hittar du här!

Har du nyhetstips kan du naturligtvis även ringa tipsnumret 031-725 90 01.