Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Präster söker kolleger: ”Svårt att rekrytera"

Maria Ottensten är kyrkoherde i Nylös pastorat. Hon berättar att färre och färre söker sig till prästyrket.Foto: Privat
Svenska kyrkan.Foto: JOHAN NILSSON/TT

Färre och färre söker sig till prästyrket.

I dag saknas nära hundra präster till de västsvenska stiften.

– Bristen på präster har blivit större och större med tiden, säger Maria Ottensten, kyrkoherde i Nylöse pastorat.

Färre utbildar sig och fler pensionerar sig. Prästbristen är stor och i Västsveriges tre stift – Göteborg, Skara och Karlstad – saknas nära 100 stycken till diverse tjänster, något SVT Nyheter Väst först rapporterat om. Enligt SVT är det totala antalet prästtjänster i de tre stiften över 700.

– Det har länge varit svårt att rekrytera i glesbygd, men nu börjar det bli svårt att rekrytera även i storstäderna, säger Maria Ottensten, kyrkoherde i Nylöse pastorat i norra Göteborg.

Hon förklarar att färre och färre söker sig till prästyrket.

– Det är dålig tillströmning och samtidigt skiftar saker över tid. När jag jobbade med prästrekrytering för 10-15 år sedan så var det jättemånga som ville bli präster. Då var vi oroliga om alla kunde få jobb ens en gång.

Så här många präster fattas i Västsverige

Göteborgs stift: 30-40 stycken vakanta prästtjänster.

Skara stift: 29 stycken vakanta prästtjänster.

Karlstads stift: 20 stycken vakanta prästtjänster.

 

Källa: Svenska kyrkan

”Det ser annorlunda ut”

På ett decennium har läget skiftat kraftigt. Maria Ottensten tror att det beror på många orsaker.

– Det är inget radikalt som har hänt. Det är bara att bristen på präster har blivit större och större med tiden. Saker skiftar med tiden. Kyrkans ställning i samhället ser annorlunda ut och det är många som lämnar kyrkan. I framtiden kommer inte lika många kyrkor finnas. Inte heller lika många döps eller vigs. Det spelar säkert också roll.

En annan aspekt är att få unga utbildar sig till präster, i stället är det ofta lite äldre personer som vill byta bana i livet.

– Det brukar vara det här ”andra yrket”. Att man utbildar sig när man är 30, 40 eller 50 år och att man byter spår någonstans mitt i livet. Det medför att många pensionerade präster får hoppa in. De blir liksom högvilt. Pigga pensionärer blir uppringda hela tiden av kyrkoherdar som ber dem vikariera, säger Maria.

Att genomföra en vigsel i kyrkan är ett prästjobb.Foto: ANDERS WIKLUND/TT

Lång utbildning

Att utbilda sig till präst tar tid. Först behöver man få en examen i teologi eller religionskunskap.

– Utbildningen tar 5,5 år. Först utbildningen på universitet och sedan ett år på Svenska kyrkans utbildningsinstitut. För att bli vigd till präst eller diakon måste man genomgå en lämplighetsprövning och godkännas av en biskop i ett stift, så det handlar inte bara om att klara utbildningen, säger Maria Ottensten.

Bristen på präster är stor i Sverige.Foto: TOMAS LEPRINCE