Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Politikernas beslut: Getter och grisar framför skolbarn

Den politiska ledningen i Tibro kritiseras för att ha valt grisarna och getterna på sitt kommunala Mini-Zoo framför skolbarn, kommunens skolchef avgår i protest.
Rolf Eriksson, kommunalråd (S), riktar kritiken vidare mot regeringen.Foto: PRESSBILD
Per Hallén, före detta skolchef i Tibro kommun, var kritisk mot nedskärningarna när han slutade.Foto: Tibro kommun

Det ekonomiska stålbadet skakar om landets kommuner.

Den politiska ledningen i västgötska Tibro kritiseras nu för att ha valt grisarna och getterna på sitt kommunala Mini-Zoo framför skolbarnen.

Enligt GT:s uppgifter avgick kommunens skolchef sedan han vägrat acceptera beslutet om hårda nedskärningar.

– Jag respekterar hans beslut, säger kommunalrådet Rolf Eriksson (S).

Flera av landets kommuner har slagit larm om nedskärningar och skattehöjningar de kommande åren.

Enligt en enkät i Dagens Nyheter planerar fyra av fem kommuner nedskärningar under nästa år inom bland annat skola, äldreomsorg och socialtjänst. Bakgrunden, enligt intresseorganisationen SKL, är att andelen yrkesverksamma i befolkningen krymper. Detta i kombination med integrationsproblem där kommuners kostnader för försörjningsstöd ökar för flyktingar som kom 2015–2016. 

– Det är väl det som man framför allt i en del mindre kommuner nu märker, att kostnaderna för försörjningsstödet då ökar, säger SKL:s ordförande Anders Knape till TT.

Nedskärningar inom utbildning

En av kommunerna som aviserat ett kommande ekonomiskt stålbad är den västgötska möbelstaden Tibro.

När barn- och utbildningsnämnden förra veckan klubbade budgeten för nästa år beslutades om hårda nedskärningar.

Beslutet togs trots att en oberoende konsultrapport från PwC, som granskat effekterna av den föreslagna nedskärningen, slagit fast att förändringarna kommer att drabba kommunens barn. Detta genom bland annat stängda avdelningar, större barngrupper, färre tjänster och minskad kvalitet:

”I slutändan drabbas barnen.”

”Sammantaget kan åtgärderna komma att ge stora konsekvenser i organisationen. Eftersom det framför allt är personalkostnader som förvaltningen och nämnden kan genomföra åtgärder med kommer det att öka arbetsbelastningen inom samtliga verksamheter.”

Men det finns en verksamhet som kommunen bestämde sig för att rädda, delvis till bekostnad av skolbarnen.

Kommunens Mini-Zoo.

Parkens får och getter – som Harald, Gullspira, Lena och Alva – har genom åren blivit ett populärt besöksmål. Parken har enligt kommunen 30 000 besökare per år.

Mini-Zoo i Tibro kommun uppges ha 30 000 besökare per år.Foto: Tibro kommun

Djurparken beskrivs på hemsidan:

”Här finns bl.a. getter, grisar, marsvin, kaniner, fåglar och höns som man får klappa.”

Tjänstemännen i kommunens utbildningsförvaltning hade tidigare föreslagit en nedläggning av Mini-Zoo, eftersom en nedläggning inte skulle påverka kärnverksamheten med exempelvis skolor.

Men nämnden valde att prioritera djurparken och redan i nämndbeslutets andra mening slår man fast:

”Verksamheten Minizoo ska inrymmas inom budgetram 2020...”

Förälder reagerar

Reaktionerna lät inte vänta på sig.

I Skaraborgs Allehanda skriver en blivande förskoleförälder:

”Om en get är viktigare än ett litet barn då är ni inte kloka någonstans. Vår son skall snart börja i förskolan. Är han mindre värd än ett kreatur?”

Kort efter beslutet i utbildningsnämnden avgick också kommunens skolchef Per Hallén, enligt uppgift till GT som en direkt konsekvens av nedskärningarna. 

Hallén fick i uppdrag att driva igenom nedskärningarna men uppges ha lämnat in sin avskedsansökan till kommunchefen sedan han vägrat ställa sig bakom beslutet och bland annat prioriteringarna kring Mini-Zoo.

Kommunalrådet Rolf Eriksson (S) säger att Mini-Zoo är en lyckad satsning och att det är olyckligt att verksamheten kommit att påverka skolan. 

– En kommun kan inte bara ha skola, vård och omsorg. Det måste finnas nåt annat. Vi är politiskt överens om att Mini-Zoo har varit lyckat och det är en relativt liten peng, på någon miljon, i en kommunal budget.

Vad säger du om kritiken att getter prioriteras framför barn, varför ligger dessa verksamheter under samma budget?

– Det är en bra fråga. Vi ska fundera över var Mini-Zoo ska finnas. Om det ska finnas under barn och utbildning, dit det flyttades för några år sedan. Vi hittar inget naturligt ställe.

– Det blir samma kostnad om Mini-Zoo ligger någon annanstans, men symboliken i att det ligger under samma nämnd som skolan, där kan man verkligen fundera över om det är rätt ställe. Det ska vi titta på.

Riktar kritik mot staten

Om nedskärningarna i stort hänvisar Rolf Eriksson, liksom många andra kommuner, till att staten i för stor utsträckning bestämmer över kommunerna.

– Det som gäckar oss är de riktade statsbidragen. Staten är för klåfingrig och petig. 

– Det vi säger är: Ge kommunerna pengarna. Vi är bäst på att veta var de behövs. Inte rikta och peta som man gjort. Kommunerna behöver resurser, det är tvivelsutan. 

Om skolchefen Per Halléns avhopp säger han:

– Det är hans egna överväganden och det får han svara på. Jag har respekt för hans beslut.

Per Hallén har avböjt att kommentera.

Hans sista kommentar kom i ett pressmeddelande från kommunen i torsdags, direkt efter nedskärningsbeslutet:

– Verksamheten kommer att behöva organiseras om. 

Fyra dagar senare lämnade han in sin avskedsansökan.