Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Polisens bluffvarning: Så skyddar du dig

Datorbedrägerierna i Västsverige ökar – lavinartat. Det senaste året har antalet anmälda brott nära nog fördubblats. Foto: ANDERS YLANDER

Datorbedrägerierna i Västsverige ökar – lavinartat. 

Det senaste året har antalet anmälda brott mer än fördubblats.

– Bankerna tar inte sitt ansvar, säger Magnus Lindegren, chef för polisens bedrägerisektion i Göteborg.

De senaste två åren har antalet anmälda datorbedrägerier i region Väst ökat med drygt 140 procent.  

– De yrkeskriminella har hittat nya jaktmarker. I stället för att jag göra ett riskabelt värdetransportrån, kan man begå än mer lukrativa brott hemma i bostaden. Bara genom att trycka på några knappar, säger Magnus Lindegren, chef polisens bedrägerisektion i Göteborg.

Det brott som står bakom den huvudsakliga ökningen i statistiken, är så kallade CNP-bedrägerier (Card Not Present) där onlineköp genomförs med stulna kortuppgifter.

Bedragarna kommer ofta över kortuppgifterna när den intet ont anande konsumenten genomför köp på nätet. 

– De delar som hanterar kortuppgifterna kan innehålla skadlig kod, som tankar över dina kortuppgifter när du köper något online, säger Lindegren.

Säljs på den dolda webben

Kortuppgifterna säljs sedan på det så kallade deep web, där användarna är helt och hållet anonyma. Den dolda webben sägs vara 500 gånger så stor som den som är indexerad via sökmotorer. 

– Man lämnar till och med garantier för att kortnumren fungerar. Om du köper tusen stycken och fem inte fungerar, så byter man ut dem mot fem nya, säger Magnus Lindegren.

Kortuppgifterna köps vanligtvis med någon form av kryptovaluta, till exempel bit coins, som är svår att spåra.

 

LÄS MER: Bedragarnas bluff: ändrar din adress

 

– Att de här brotten är internationella och eftersom det rör sig om förhållandevis små belopp i varje enskilt fall, är de svåra för oss att utreda.

Att datorbedrägerierna ökar i så pass massiv omfattning, är delvis bankernas fel, menar Magnus Lindegren:

– Svenska Bankföreningen har, utan att förklara varför, genomgående sagt nej till att införa spärrar som skulle omöjliggöra för bedragare att använda sig av stulna kortuppgifter. 

Bankföreningen tillbakavisar kritiken

Svenska Bankföreningens informationschef, Lena Barkman, vill inte kommentera Magnus Lindgrens kritik, men hänvisar till ett debattinlägg i DN från oktober i år. 

I inlägget skriver Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen, att det inte finns något behov av en spärr. Han hävdar att kortindustrin redan har en säker infrastruktur genom 3D Secure, som möjliggör att kortinnehavaren autentiserar sig på ett säkert sätt innan köpet genomförs.

– Men då måste man fråga sig vad som är mest troligt och får bäst effekt: att de hundratusentals webbutiker som finns på nätet ansluter sig till 3D Secure, eller att en handfull banker inför en spärr, säger Magnus Lindegren.

– Utan en spärr göder man kriminella verksamheter med pengar. Det är samhällsomstörtande om vi tappar tilltron till betalningssystemen.

Rådet: var misstänksam

Magnus Lindegren säger dock att det finns banker, Nordea och Handelsbanken till exempel, som på eget bevåg har infört spärrar.

– Som bankkund kan avaktivera spärren när man genomför ett köp, och sedan återaktivera den när köpet har gått igenom.

I väntan på att bankerna inför en spärr, råder Magnus Lindegren allmänheten att iaktta försiktighet när man handlar på nätet.

– Förhåll dig kritisk till webbsidor som du inte känner till sedan tidigare. Finns det organisationsnummer? Går det att komma i kontakt med företaget på något annat sätt än mejl? Är erbjudanden på sajten för bra för att vara sanna? Det är frågor du bör ställa dig.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!