Polisområdeschefen i Älvsborg, Lena Matthijs. Foto: Henrik JanssonPolisområdeschefen i Älvsborg, Lena Matthijs. Foto: Henrik Jansson
Polisområdeschefen i Älvsborg, Lena Matthijs.  Foto: Henrik Jansson

Polischefens förslag efter joggingmordet

Publicerad

Mördaren i motionsspåret i Ulricehamn tog sitt eget liv. Nu föreslår polisområdeschefen i Älvsborg, Lena Matthijs, att polisen borde få möjlighet att topsa självmordsoffer, något som lagen i dag inte tillåter.

– På det sättet skulle vi kunna avsluta ärenden som annars betraktas som ouppklarade, säger hon.

Den 24 oktober förra året hittades en kvinna mördad i Lassalyckans friluftsområde i Ulricehamn – och i januari i år fick polisen träff på ett DNA-prov i mordutredningen. 

Den mordmisstänkte mannen tog sitt liv en kort tid efter att han lämnat DNA-provet.

Men i efterdyningarna till utredningen lyfter nu Lena Matthijs, polisområdeschefen i Älvsborg, förslaget att polisen skulle få en laglig rätt att topsa självmordoffer. Det hade inte spelat någon roll i det här fallet, men kunde vara av betydelse i andra liknande fall.

– Vi har idag ett antal spår från grova brott. Hade vi hittat en gärningsman hade vi kunnat koppla denne till brottet med hjälp av dna från brottsplatsen, säger hon.

– Det är inte svårt att förstå att en gärningsman som begår ett grovt brott kanske någon gång väljer att ta sitt liv. Jag tycker att det ska finnas en möjlighet för oss i polisen att i samband med att någon tar sitt liv säkra dna, köra det mot våra register och på det sättet kunna avsluta ärenden.

Den 24 oktober förra året hittades en kvinna mördad i Lassalyckans friluftsområde i UlricehamnFoto: Henrik Jansson

Vill lyfta frågan

Finns det en sådan diskussion på gång?

– Jag känner inte till att det finns. Men genom att ta upp det nu så hoppas jag att det finns någon som kan fundera över om vi ska titta över den möjligheten, säger Lena Matthijs.

I februari i år presenterade polisen på regeringens uppdrag en rapport om förslag på ändringar i polislagen. I rapporten föreslog man att polisen skulle få tillåtelse att ta dna på mordoffer, men i förslaget ingår inte de som tagit sitt eget liv.

Ingen dum idé

Kriminologen Mikael Rying vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA) har forskat kring dödligt våld i Sverige. Han arbetar också med utvecklingsfrågor kring grova brott inom polisen.

– Jag har inte hört det här förslaget tidigare. Idén är inte dum, men det blir en fråga om urval, säger han.

Han tänker att det inte kan ske systematiskt utan att det i så fall skulle handla om en möjlighet i speciella fall.

– Mördare dör ofta i förtid. Och det finns också en stor risk att de begår självmord för den delen.

Mord på öppen gata

Det ouppklarade dubbelmordet i Linköping 2004 där en pojke och en kvinna mördades på öppen gata är ett fall där man har säkrat gärningsmannens dna.

– Där pratade man om att gärningsmannen kan ha begått självmord. Och man har kollat upp mängder med människor som begått självmord men inte fått träff ändå. Så tanken finns väl där, säger Rying.

– Men jag har inte hört att det finns en diskussion.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER