Nu varnar pizzabagaren Orhan Polat för risker med korten. Foto: PrivatNu varnar pizzabagaren Orhan Polat för risker med korten. Foto: Privat
Nu varnar pizzabagaren Orhan Polat för risker med korten. Foto: Privat
Kortet kan scannas med maskinen om det ligger i en bakficka. Foto: PrivatKortet kan scannas med maskinen om det ligger i en bakficka. Foto: Privat
Kortet kan scannas med maskinen om det ligger i en bakficka.  Foto: Privat

Pizzerians varning: Så lätt kan dina pengar stjälas

Publicerad

De betalkort med ”blippfunktion” är smidiga för dig som konsument – men också för tjuvarna som vill länsa ditt konto.

Nu varnar pizzabagaren Orhan Polat för risker med korten.

– Folk måste veta om det här, säger han. 

Nya smidiga betalkort med ”blippfunktion” har slagit igenom på bred front i Sverige. 

Konsumentverket har efter en undersökning gått ut och varnat för den funktionen.

Den trådlösa kontakten gör att du inte behöver dra dit kort eller sätta i det i kortterminalen – det räcker att du har det i närheten av en avläsningsplatta.

Nu vill pizzabagaren Orhan Polat visa hur lätt det är för någon med en kortautomat att ta pengar från ditt kort utan att du märker det. 

– Jag gjorde filmen för att många inte känner till det här, säger han. 

I filmen som spelades in på Roma Pizzeria i Lilla Edet stoppar en av Orhan Polats kolleger på ett betalkort i bakfickan – sedan använder Orhan kortterminalen för att ta pengar från kortet utan att det lämnar fickan.

– Han hade inte behövt märka någonting, det här hade kunnat göras på tunnelbanan, eller i kön. Jag vill inte att folk ska drabbas, säger Orhan.

Kortet kan scannas med maskinen om det ligger i en bakficka. Foto: Privat

Borde kunna stängas av

I Sverige kan funktionen endast användas vid överföringar av belopp upp till 200 eller 250 kronor, beroende på bank. Utomlands kan beloppsgränsen vara högre.

– Det här måste folk veta när de åker utomlands, då bör man avaktivera kortet, tycker Orhan Polat. 

Sara Wahlberg, jurist på Konsumentverkets rättsenhet håller med om att korten bör kunna stängas av. 

– Ja, det tycker vi. Dels finns det konsumenter som känner sig oroliga om det är säkert eller inte med den här funktionen, dels är en del oroliga vad som händer om kortet försvinner eller stjäls, sa hon tidigare till Expressen.

Funktionen introducerades successivt sedan några år tillbaka och omfattar nu de flesta bankerna.

 

Bedragarnas metoder

SKIMNING - LÖSA DELAR

Både bankomater och kortbetalningsmaskiner kan användas för att kopiera magnetremsan när man drar sitt kort. Sedan läser knappsatsen av pinkoden och informationen används för att göra uttag från kontot - ofta från utlandet. Undvik Bankomater eller kortläsare med misstänkta eller lösa delar.

"SKIMNING - TRÅDLÖS AVLÄSNING

Lika lätt är det tyvärr inte att upptäcka om någon försöker stjäla dina kortuppgifter genom trådlös avläsning. För de som har ett kontaktlöst kort räcker det om bedragaren står bredvid, till exempel i kön till kassan. Håll utkik efter om någon rör sin väska eller mobiltelefon i närheten av din plånbok - den kan innehålla skimningsutrustning"

CVV - KORTSPIONAGE

Bedragare kan skriva upp eller fotografera kortnumret och den tresiffriga CVV-koden på baksidan om du lämnar ifrån dig kortet. På kortet finns alla uppgifter som behövs för att bedragaren ska kunna handla på internet med mera. Undvik Att lämna ditt kort utom synhål vid restaurangbesök. Du kan också sätta en tejpbit över CVV-koden, eller till och med skrapa bort den.

PHISHING - FEJKHEMSIDOR

E-post eller popup-fönster där du exempelvis uppmanas att klicka på en länk och ange dina personliga koder. Den falska länken går till en sida som är identisk med en hemsida hos en myndighet eller bank. Undvik Bedragare kan skicka förfrågningar via e-post och hävda att din bank eller kortutgivare behöver uppgifter om dina betal- eller kontokort. Till exempel kan det stå "På grund av tekniska problem ber banken X dig att bekräfta dina kortuppgifter genom att skicka dessa som svar på detta mejl". Banker begär aldrig uppgifter av dig på detta sätt.

TROJANER - INFEKTERADE FILER

Bedragaren vill få dig att ladda ner en fil som kan kontrollera datorn. Datorn kan då utnyttjas till att stjäla information på datorn eller pengar från bankkontot när användaren gör betalningar på sin internetbank. Undvik Klicka aldrig på länkar eller öppna bifogade bilagor i mejl om du inte är säker på vem det kommer ifrån.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER