Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Permobilburna blev utskällda på vagnen

Händelserna i helgen slutade med att de båda gick av vagnen, de orkade inte mer.
– Jag kände mig så fruktansvärt nedtryckt, kränkt och utsatt. Man är van vid att rampen inte fungerar, men att någon skriker på en blev för mycket, säger Johanna Andersson, som ofta åker buss och spårvagn då hon bor i Mölndal.
1979 lagstiftade Sverige att kollektivtrafiken ska vara till för alla, men Caroline Eriksson och Johanna Andersson bevisas motsatsen dagligen. – Här om dagen åkte nio spårvagnar förbi mig innan jag fick gå på. Reglerna som gäller alla andra gäller inte oss som har en funktionsnedsättning, säger Caroline Eriksson.

De nekas varje dag att ta sig dit de vill med kollektivtrafiken, men i söndags blev det för mycket även för Caroline Eriksson, 24, och Johanna Andersson, 17.

– Chauffören ropade ut i högtalaren att det var vårt fel att vagnen inte gick och frågade oss om vi trodde att golvet "var byggt för sådana som oss". Till slut orkar man inte mer, säger Caroline Eriksson.

Caroline Eriksson, 24, och Johanna Andersson, 17, är vana vid att nekas kollektivtrafik. Att man kräver att de delar på sig när de ska ta sig mellan två platser tillhör vanligheterna och varje dag får de räkna med att spårvagnar och bussar som ska vara tillgängliga för alla inte är tillgängliga för just dem.

Men i söndags gick det för långt.

– Vi hade varit på Avenyn och skulle åka hem tillsammans och när det äntligen kom en spårvagn med en fungerande ramp kunde vi kliva på, berättar Örgrytebon Caroline Eriksson.

"Min vagn, mina regler"

Det skulle de bittert få ångra. Hon berättar att chauffören fort blev aggressiv.

– Det började med att han skrek på oss att en av oss skulle gå av och när vi vägrade och bet tillbaka så var det "det här är min vagn, mina regler". Sen ropade han ut i högtalaren att de två tjejerna i permobil förstörde för alla andra passagerare och att han inte skulle röra sig en meter förrän vi gick av.

Reglerna om hur många permobiler som får åka på en spårvagn varierar beroende på vilken typ det handlar om. Ibland handlar det om vikt, ibland handlar det om att man inte ska ta upp för mycket plats. Men att veta vilken regel som gäller på vilken spårvagn krävs det rejäl efterforskning för.

– Jag har kollat upp just den vagnen nu i efterhand och den var gjord för en permobil. Men oavsett vilka regler som gäller så är det inte ett okej bemötande, detta har hänt mig så många gånger och att känna sig som en belastning dag efter dag känns fruktansvärt. Den här gången gick det för långt. Han frågade oss till exempel: Tror ni golvet är gjorda för sådana som er eller?, säger Caroline Eriksson.

Finns fler exempel

Det slutade med att de båda gick av vagnen, de orkade inte mer.

– Jag kände mig så fruktansvärt nedtryckt, kränkt och utsatt. Man är van vid att rampen inte fungerar, men att någon skriker på en blev för mycket, säger Johanna Andersson, som ofta åker buss och spårvagn då hon bor i Mölndal.

Och det finns fler exempel. Dagen efter skulle hon åka buss men nekades i dörren.

– Chauffören kom fram till mig och sa att det fanns en vätska i batteriet på permobilen som kunde förstöra bussen. Varje chaufför kommer på sina egna regler och varje gång känner jag att "nej, detta händer bara inte".

1979 lagstiftade Sverige att kollektivtrafiken ska vara till för alla, men Caroline Eriksson och Johanna Andersson bevisas motsatsen dagligen.

– Här om dagen åkte nio spårvagnar förbi mig innan jag fick gå på. Reglerna som gäller alla andra gäller inte oss som har en funktionsnedsättning, säger Caroline Eriksson.

"Man bryter ihop till slut"

Händelsen i söndags är nu polisanmäld. Och förhoppningen med att prata om det som hände är att fler ska få upp ögonen för problematiken med den otillgängliga kollektivtrafiken.

– Man bryter ihop till slut, man orkar inte. Tänk dig själv att varje dag bli diskriminerad och kränkt för den du är. Någonting måste hända, säger Caroline Eriksson.

Christer Olsson är avdelningschef för spårvagns- och båttrafiken hos Västtrafik och ser allvarligt på det inträffade.

– Det som hänt är mycket beklagligt, vi som jobbar dagligen med att kollektivtrafiken ska bli så bra som möjligt för alla tycker att det är mycket tråkigt att höra, naturligtvis, säger han.

Vill reda ut händelsen

Han berättar att enligt Västtrafiks regler så får man åka en rullstol per rullstolsplats. På vissa vagnar finns det en sådan, på andra två. Men i fallet med Caroline Eriksson och Johanna Andersson handlade det främst om bemötande.

Christer Olsson berättar att denna utbildning sker av de olika trafikföretag som kör för Västtrafik.

– Sen har vi självklart en insikt i det att den är kvalitativ och bra men det är företagen som utbildar förarna, säger han.

– Och för att kunna reda ut den här händelsen och kontakta företaget som har den aktuella föraren skulle vi gärna vilja ha kontakt med de drabbade för att få mer detaljerade uppgifter så vi har möjlighet att gå vidare med detta.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!