Lars-Erik Jevås och hans sambo Christina Nilsson bor i Öjersjö i närheten av Knipeflågs/Delsjöreservatet. Där fanns redan en väg och en infart till huset som de var fullt nöjda med, när Partille kommun plötsligt ville ta betalt för en ny väg. Paret har bott i sitt hus sedan 1976.
Vid årsskiftet 2012/2013 landade en faktura hemma på hallmattan. Summan var på just 300 000, lika mycket som huset en gång kostat. Kommunen krävde betalning när nya vägar skulle anläggas i området i samband med nybyggnation av bostäder.
Sådana kostnader brukar finansieras via skatten. Men i vissa kommuner låter man kostnaderna hamna på privata husägare som bor i närheten där det ska byggas nytt. Detta har kommunen rätt att göra enligt plan- och bygglagen om vägarna ska anläggas för att det finns ett behov av dem.
Kan kräva tillbaka pengarna
Kommunen ska i varje fall göra en beräkning av hur mycket just den fastighetsägaren ska betala.
När beloppet slås fast görs det bland annat utifrån en beräknad värdeökning av fastigheten och den nytta som den boende kan tänkas få av att en ny väg byggs. Men någon nytta med den nya vägen har paret svårt att se.
– Det fanns en väg som var bärig och bred nog, vi behövde inte någon ny väg, säger Lars-Erik Jevås.
Paret valde att betala kommunens faktura, som hade ett förfallodatum några veckor senare. En ränta på 11,5 procent skulle tas ut om pengarna inte betalades.
Nu ska de kräva tillbaka sina pengar i Mark- och miljödomstolen. I september blir det huvudförhandling i Vänersborgs tingsrätt. Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa, är deras ombud.
– Bor man i en villa kan man bli hårt drabbad utan att ha en aning om det, vi har sett summor på allt från 80 000 kronor upp till 1,6 miljoner, beroende på kommunens uträkningar. Det kan slå hårt och orättvist och resultera i att människor tvingas flytta från hus och hem, säger han.
Kan inte gå i pension
– Vi tror att vi har goda chanser att vinna. Vi tittar på detta ur ett fri- och rättighetsperspektiv, och för att hävda rättigheterna måste det till en domstolsprövning. Vi driver fall när vi ser hur oerhört hårt det slår mot enskilda och försöker se till att respekten för egendom respekteras av kommunerna. 37 av 290 kommuner gör som Partille kommun.
Sebastian Scheiman tycker det är orimligt att paret ska betala lika mycket i gatukostnader som de köpte villan för på 1970-talet. Och detta för att ett 40-tal nya fastigheter ska byggas och att andra ska ha nytta av gatorna.
Lars-Erik Jevås fyller snart 70 år och hade tillsammans med Christina Nilsson planerat att gå i pension tidigare. De var skuldfria efter att ha betalat av sitt huslån. När fakturan dök upp tvingades Lars-Erik i stället fortsätta jobba.
– Vi hade planerat för att inte ha några skulder när vi gick i pension, men det blev inte som vi tänkt oss, säger Lars-Erik Jevås, som gick i pension förra året men hade velat sluta arbeta tidigare.
Förutom fakturan för gatukostnaderna fick paret kraftigt ökade va-kostnader i och med att de kopplades in på det kommunala vatten- och avloppsnätet.
– Vi lever rätt snävt nu efter det här, säger Lars-Erik Jevås.
I och med kommunens nya detaljplan fick paret en ny byggrätt på sin mark som delades i två tomter. Något som skulle vara till nytta för dem enligt kommunens sätt att se på saken, förklarar Lars-Erik Jevås. Byggrätten innebär dock att gatukostnaderna ökar till mer än det dubbla eftersom gatukostnaderna beräknas just utifrån byggrätterna och nytillkomna sådana ger högre kostnader än befintliga.
– Vi ville inte ha byggrätten. Vi vill inte stycka av och sälja. Nu känner jag att de mer eller mindre tvingar oss att avhysa vår egendom om vi inte har råd att behålla huset på grund av det här systemet, säger han.
