Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ovanligt varmt i havet – så påverkas Västkusten

Johannes Olsson, biolog och pedagog på Maritiman i Göteborg, säger att nya arter redan har börjat komma hit till västkusten. ”Hit till Sverige har vi fått den svartmunnade smörbulten.”
Foto: Privat
”Risken för att få sårfeber ökar i varmare vatten, men jag känner inte till några fall på västkusten. Det är en generell risk när vattentemperaturen ökar,” säger Bengt Karlson, marinbiolog och forskare på SMHI.
Foto: SMHI
Det är sannolikt att skadliga alger från Sydeuropa kan komma och etablera sig på den svenska västkusten.
Foto: JAN PETER ANDERSSON
Sydkoster i Strömstad.
Foto: ERIK JOHANSEN / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Det är inte bara värmen i luften som nått höga temperaturer i sommar. 

Även vattnet har varit ovanligt varmt, ovanligt tidigt på säsongen. 

Men vad kan varma temperaturer innebära för havet och dess invånare på Västkusten? 

– Vi skulle kunna se att organismer och arter som tidigare inte kunde leva i en viss miljö nu kan flytta norrut, säger Johannes Olsson, biolog och pedagog på Maritiman i Göteborg.

Efter några varma och soliga veckor på Västkusten är även Västerhavet ovanligt varmt för juli. 

– Vi har temperaturer på ungefär 22 grader nu, det brukar vi inte se förrän i slutet av sommaren. Vattnet brukar vara som varmast i augusti, säger Josefine Bergstedt, meteorolog på väderinstitutet Stormgeo. 

Havet har under lång tid bromsat klimatförändringarna. Men när temperaturerna fortsätter att höjas – inte bara under sommarmånaderna – får även havet betala ett högt pris. 

– Det kommer att bli ytterligare en stress för organismer som lever i vattnet när temperaturen höjs efter att havet blivit surare av koldioxidutsläppen, som bildar kolsyra i vattnet, säger Johannes Olsson, biolog och pedagog på Maritiman i Göteborg.

Han förklarar att havet under lång tid har varit en sänka som absorberat koldioxid från atmosfären. Det har inneburit att klimatförändringarna har gått långsammare än om vi inte hade haft något hav. Men försurningarna i havet kan påverka till exempel havslevande organismer med skal.

– Det är väldigt skadligt för dem eftersom de tillverkar kalk och är känsliga för försurningar. Det är ett typiskt exempel på skador som åsamkas havet och vi ser att PH-halten fortfarande sjunker. 

Det japanska ostronet konkurrerar med det svenska, men man kan hjälpa havet genom att äta det. ”Det är jättegott,” säger Johannes Olsson, biolog.
Foto: TOMAS LEPRINCE
Den svartmunnade smörbulten är en ny art i svenska vatten.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

– Fartyg transporterar djur när de tar in barlastvatten på ett ställe och tömmer det på ett annat. Det är så till exempel drakfisken kom till Medelhavet där de nu sprider sig invasivt. Hit till Sverige har vi fått den svartmunnade smörbulten, säger Johannes Olsson. 

Under måndagen kom en ny rapport om algerna från en av SMHIs havsexpeditioner. Den säger att algblomningen är låg vid alla stationer som de har i Västerhavet. Vanligast är kiselalgen Proboscia alata men Bengt Karlson, marinbiolog och forskare på SMHI, säger att algerna är ofarliga för människor. 

– Algblomningar förekommer naturligt i havet. De flesta är ofarliga och de växtplankton som blommar utgör basen i den marina näringsväven. Utan algblomningar fanns inga humrar eller valar i havet, säger Bengt Karlson, forskare i marinbiologi på SMHI.

– Växtplankton som producerar paralyserande skaldjursgifter förekommer framför allt under april, maj. Men det är också ganska sällsynt, det var mycket senast 2017. 

Det varmare havet behöver i sig inte göra någon större skillnad för bakterier och algblomning, menar Bengt Karlson. 

– Däremot kan arter som finns i till exempel Sydeuropa, i Biscayabukten och längs Portugals och Spaniens kust komma att trivas bättre här, om vattentemperaturen fortsätter att stiga. Det är en annan typ av skadliga alger som kan tänkas etablera sig här. Det är ganska sannolikt.


Det här kan du göra för att hjälpa havet

Utöver att försöka minska sitt fotavtryck i stort finns det många saker som mankan göra om man vill hjälpa havet. Johannes Olsson ger sina tips.


Plocka skräp. ”Jag brukar ta med en påse ut när jag springer och plocka skräp. Allt man gör är bra!”


Anmäla nya arter till myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten.  


Undvika att okynnesköra med båt och vattenskoter. ”Det stör havslivet något enormt.”


Som restaurang kan man servera japanska jätteostron. ”Det är smart för havet och dessutom är de jättegoda!”