Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Omdebatterad myndighet läggs ner efter knappt ett år

”En katastrof för jämställdhetsarbetet i hela landet”, tycker Annika Hirvonen Falk, talesperson för jämställdhetsfrågor i Miljöpartiet.Foto: EXPRESSEN-TV
Moderaterna var emot myndigheten redan från början, förklarar riksdagsledamoten Jessica Polfjärd.Foto: EXPRESSEN-TV

Interna rapporter om mobbning och trakasserier på arbetsplatsen.

Starka känslor – för och emot.

Jämställdhetsmyndigheten har skapat rubriker och varit omdebatterad sedan dag ett.

Nu riskerar den nedläggning efter bara ett år.

När riksdagen i förra veckan antog Moderaternas och Kristdemokraternas budget stod det klart att den hänger på en skör tråd:

För 2020 finns inte längre några statliga pengar för Jämställdhetsmyndigheten, som därmed får 2019 på sig att avveckla verksamheten.

Beslutet har väckt ilska långt utanför riksdagshuset i Stockholm.

Den rödgröna dagstidningen Dagens ETC satte i fredags rubriken ”M och KD-budget väcker ramaskri”. Och Lena Martinsson, ordförande i Genusforskarförbundet, står bakom ett upprop som vid lunchtid på måndagen samlat drygt 28 000 namnunderskrifter. Hon menar att frågan är betydligt större än en enskild myndighets vara eller inte vara.

– Vi befinner oss i en tid där jämställdhetspolitik och jämställdhetsarbete, liksom kampen mot rasism eller för hbtq-rättigheter, har attackerats och ifrågasatts på ett sätt som är väldigt problematiskt. För det är inte bara i Sverige som det sker sådana här attacker. Det är ett konservativt motstånd mot jämställdhetsfrågor, säger Lena Martinsson.

ARG. ”SD:s och vulgärhögerns trofé”, twittrade Karin Rågsjö (V) om nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten.Foto: BERTIL ERICSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Riksdagsledamoten Karin Rågsjö (V) kallar det ”SD:s och vulgärhögerns trofé” i en tweet. Och Annika Hirvonen Falk, Miljöpartiets talesperson i jämställdhetsfrågor, beskriver den planerade nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten som ”en katastrof för jämställdhetsarbetet i hela landet”.

Från moderat håll tar man kritiken med ro.

– Vi var emot att myndigheten infördes. Frågan om jämställdhet är för viktig för att hamna på en enda myndighet, menar riksdagsledamoten Jessica Polfjärd och hennes partikamrat Hans Rothenberg lägger till:

– Nu har det blivit väldigt mycket fokus på den här myndigheten. Tyvärr var det inte så mycket diskussion innan den skulle etableras.

 

HEMVIST. Myndigheten placerades i Angereds centrum i Göteborg.Foto: LARSERIC LINDEN

 

 

– Som feministisk regering måste man göra skillnad, sa Åsa Regnér när hon i september 2016 berättade att Sverige skulle få en ny myndighet.

Satsningen var resultatet av en överenskommelse mellan den rödgröna regeringen och Vänsterpartiet.

– Jag tycker att vi har drivit igenom väldigt många bra reformer i förhandlingarna med regeringen, kommenterade Ulla Andersson (V) i Feministiskt perspektiv.

– Det här är en viktig signal både till utbildningsväsendet och till ansvariga myndigheter att se till att man ökar sina kunskaper, sin metodutveckling och att man följer forskning på området och det tycker vi är väldigt viktigt.

Den nya myndigheten placerades i Göteborg.

Men satsningen möttes inte enbart av lovord. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, riktade i en artikel på DN Debatt kritik mot att ”regeringen lägger ut politiken på ämbetsverk”:

”Enkelt uttryckt betyder demokrati att staten skall göra som folket vill. Införandet av myndigheter som i huvudsak har opinionsbildning på agendan innebär istället att man inför principen att folket skall tänka och göra som staten vill.”

NÖJD. Ulla Andersson och Vänsterpartiet var pådrivande när Jämställdhetsmyndigheten kom till.Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

Den första januari i år öppnade Jämställdhetsmyndigheten i Angered.

I uppdraget ingick bland annat att stödja andra myndigheter med jämställdhetsarbetet, fördela pengar till jämställdhetsprojekt och granska, följa upp och göra analyser av jämställdhetspolitiken.

Men arbetet har inte fungerat problemfritt – så sent som för en månad sedan kom rapporter kring stora problem med arbetsmiljön.

Över 70 procent av personalen uppgav i en intern kartläggning att de mådde så pass dåligt att de låg i riskzonen för ohälsa. Över 50 procent berättade att de led av sömnproblem och riskerade utmattning på grund av stress. Företagshälsovårdens undersökning visade också att det förekom mobbning och trakasserier på arbetsplatsen.

– Det är klart att det här är någonting som jag tar jätteallvarligt på. Vi behöver tillsammans titta på hur vi ska gå vidare och det har vi gjort tillsammans med facket och skyddsombuden, sa generaldirektören Lena Ag till Ekot.

Under det knappa år som Jämställdhetsmyndigheten varit i gång har den finansierat en rad olika projekt, där ”Menscertifiering av arbetsplatser” är det som har fått störst medial uppmärksamhet. Bland andra mottagare av statsbidrag återfinns Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKKF) som fått 481 000 kronor för att ”motverka den ensidiga och mansdominerade debatten om kärnvapen”.

PRESSAD. Generaldirektör Lena Ag var gäst i Ekots lördagsintervju 10 november och fick då bland annat frågor om arbetsmiljöproblemen på Jämställdhetsmyndigheten.Foto: Copyright 2013 Photographer Ester Sorri All righ

Varför väcker just Jämställdhetsmyndigheten så starka känslor?

– Jämställdhet är en aktuell dagsdiskuterad fråga. Särskilt efter den här #metoo-debatten. Det förvånar mig inte alls att det blir den här reaktionen, säger Folke Johansson, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Olika genusforskare, fackföreningar, alla möjliga som tycker att det här med jämställdhet är väsentligt och tror att Jämställdhetsmyndigheten är avgörande för jämställdheten. Vilket man kan diskutera.

Folke Johansson anser att man ska vara försiktig med att likställa motstånd mot Jämställdhetsmyndigheten med negativ syn på jämställdhet.

– Det är mer en fråga om man tycker att man behöver statliga myndigheter för allting eller om man tycker att saker och ting kan fungera ändå. Det är nog bara olika syn på vad staten ska syssla med. Jämställdhet ingår som uppgift för i stort sett alla myndigheter, säger han.

TYST. Lena Hallengren (S), jämställdhetsminister i övergångsregeringen, avböjer att kommentera turerna kring Jämställdhetsmyndigheten.Foto: JENS CHRISTIAN

De cirka 60 personer som arbetar Jämställdhetsmyndighetens kontor i Angered är oroade och besvikna.

Formellt måste beslut om nedläggning fattas av regeringen. Med tanke på det politiska läget kan det dröja, men mycket talar ändå för att myndigheten försvinner.

– Jag måste ju som generaldirektör respektera beslutet, säger Lena Ag, men lägger till:

– Stämningen hos oss är inte bra. Vi har en mängd medarbetare som flyttat hit med sina familjer.

– Vi befinner oss fortfarande i en uppstartsfas och har en mängd viktiga projekt i full gång. Nu får vi försöka jobba vidare så gott det går tills ett formellt beslut kommer.

Lena Hallengren (S), jämställdhetsminister i övergångsregeringen, avböjer att kommentera.