Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Oljebolaget: ”Vi ser oss som miljöambassadörer”

Preem vill bygga ut sin anläggning för att bidra till Sveriges klimatmål – på längre sikt. Men på kort sikt kan det fördubbla de redan höga utsläppen.
Malin Hallin, chef för hållbar utveckling på Preem, med raffinaderiet i bakgrunden. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Inge Löfgren från Naturskyddsföreningen är mycket kritisk till den eventuella utbyggnaden av raffinderiet i Lysekil. Foto: Matilda Nyberg
Malin Hallin är chef för hållbar utveckling på Preem. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
”Preem driver inte efterfrågan på fossila produkter” säger Malin Hallin. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil vill göra miljön en tjänst och bygga ut sin anläggning för 15 miljarder. 

Boende i området vill inte sätta sig upp mot ”raffet” av rädsla för att bli av med sina hus. 

– De vill avfolka den här delen av bygden, säger en av dem. 

Preems chef för hållbar utveckling, Malin Hallin, säger att ökade utsläpp nu är nödvändiga för att få bättre klimat – sen. 

I den djupa delen av Brofjorden norr om Lysekil ligger Nordens största raffinaderi, Preemraff. De vill bygga ut sin anläggning för att kunna göra bensin och diesel av slaggprodukter från oljan, och för att kunna göra drivmedel av förnybara råvaror som råtallolja från pappersindustrin. 

Preemraff mot regeringen

Utbyggnaden av Preemraff skulle kunna innebära att raffinaderiets redan höga utsläpp av koldioxid ökar till det dubbla – från 1,7 miljoner ton per år till 3,4.

 

Mark-, och miljödomstolen i Vänersborg har tidigare gett Preems utbyggnad grönt ljus. Men Naturskyddsföreningen överklagade ärendet och det togs upp i mark-, och miljööverdomstolen. 

 

Naturvårdsverket påtalade för regeringen i juni att Preems utbyggnad skulle kunna innebära att Sverige inte klarar av att nå sina klimatmål. 

 

I slutet av augusti meddelade miljö-, och klimatminister Isabella Lövin att regeringen kommer att pröva ärendet.

 

Källa: Naturvårdsverket

Cristian Mattsson är klubbordförande för IF Metall och arbetstagarledamot i Preems styrelse. Han jobbat som kontrollrumstekniker inom produktion på Preemraff och har varit anställd sedan mars 1988. 

– Jag ser det som att vi gör miljön en tjänst, jag tycker att vi är osakligt påhoppade i vissa debatter. Vi är föregångare i mångt och mycket och har flyttat fram positionerna för oss och våra konkurrenter. Tack vare hård miljölagstiftning, inte minst från Sverige, säger Cristian Mattsson. 

Han tycker att utbyggnaden är bra för miljön och klimatet, trots de ökade utsläppen. Han anser att vi annars kommer behöva importera drivmedel från andra, sämre raffinaderier. 

– Det är ju ingen idé, säger Cristian Mattsson. 

Vågar inte klaga på Preem

Någon som absolut tycker att det är direkt skadligt om Preem får bygga ut är Inge Löfgren, ordförande för lokala Naturskyddsföreningen i Lysekil-Munkedal. 

– Om de bygger ut raseras allt klimatarbete vi gjort hittills. Raffinaderiet skulle bli den största svenska utsläppskällan någonsin. Det handlar om enorma utsläpp, säger Inge Löfgren. 

Preems raffinaderi i Lysekil omgärdat av vindkraftverk. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Han får visst medhåll från Naturvårdsverkets Karin Dunér, chef för myndighetens industrienhet. Hon säger att det är osäkert om Sverige klarar de satta målen i klimatlagen om Preemraff får till sin önskade utbyggnad av verksamheten. 

– Vi kan se att Sverige har svårt att nå klimatmålen, att utvecklingen går åt fel håll. Att tillåta en verksamhet, som redan är stor när det gäller koldioxidutsläpp, att fördubbla sina utsläpp är i vart fall en fråga som man bör ta ställning till på hög nivå, säger Karin Dunér.  

Inge Löfgren är boende i Lysekil och har, som han uttrycker det själv, ”hållit på” med Preem i 50 år. I huset finns flera pärmar med gamla beslut och överklaganden. De flesta i kommunen vet vem han är. 

Inge Löfgren har flera pärmar med dokument som rör Preemraff i Lysekil. Foto: Matilda Nyberg

På vägen ut till raffinaderiet som ligger drygt sex kilometer utanför centrum stannar vi till hos en vän till Inge Löfgren. Mannen, som vill vara anonym, hyr hus av markägaren Preem. 

Han säger att det rivs hus i rask takt runtomkring honom. 

– Så fort några flyttar river man husen. Preem vill ju ha mark att bygga ut raffinaderiet på åt det här hållet, säger han. 

Han fortsätter. 

– Underhållet har blivit sämre under tiden jag bott här. Jag gör och bekostar allt själv numera, om man klagar kanske de vräker en? 

”Vi blundar inte för klimatet”

Inge Löfgren säger att han hört liknande historier från andra boende i området runt raffinaderiet. 

– Det är många som är rädda för att säga något eftersom Preem är så stora här, säger han. 

Samtidigt tycker han att klimatfrågan gjort att synen på Preemraff har ändrats. Enligt Inge Löfgren är det fler som är emot utbyggnaden på senare tid efter att diskussionen om de ökade utsläppen fått stort utrymme i medierna. 

Delar av Preemraff i Lysekil. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Fackligt anställda Cristian Mattsson har en delvis liknande bild. 

– Jag ägnar 1-2 timmar om dagen att prata om koldioxid, en fråga som ingen brydde sig om för några månader sen. Det har blivit en masspsykos. Ingen vet vad det är men alla vet att det är farligt, säger han. 

Han håller inte med Inge Löfgren om att det Preemraff gör är skadligt för planeten. 

– Vi är egentligen miijöambassadörer. Vi blundar inte för klimatet. Enda skillnaden mellan oss och de som säger stopp är att vi försöker göra något. Vi står inte bara och ropar med plakat, säger Cristian Mattsson.  

Preem själva säger att utsläppen förmodligen kommer att bli ”en hel del lägre” än vad som angetts i den juridiska ansökan om miljötillståndet. Några exakta siffror kan man dock inte lova. 

Dessutom menar man att det inte är fråga om någon ökning eftersom raffinaderiet ingår i ETS, EU:s handel med utsläppsrätter. 

– Där finns det ett tak som inte höjs bara för att våra utsläpp ökar lokalt. Om vi släpper ut mer – är det någon annan som inte får släppa ut, säger Malin Hallin som är Preems chef för hållbar utveckling. 

ETS - European Union's Emissions Trading System

EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. 

 

I dag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, varav cirka 750 finns i Sverige. 

 

För att minska utsläppen sätts en övre gräns för hur stora de totala utsläppen från företagen i systemet får vara. Denna högsta tillåtna gräns kallas ”utsläppstak”. Den kommer att sänkas successivt för att på så sätt minska utsläppen.

 

Det finns viss kritik mot ETS, bland annat att det går för långsamt. 

– ETS har inte riktigt fungerat än. Det är svårt att hinna med utsläppsminskningen i tid helt enkelt, säger Sven Bomark på Naturvårdsverket. 

 

Källa: Naturvårdsverket 

Utsläppen behöver öka

Förutom handeln med utsläppsrätter lyfter Preem fram att de allra största utsläppen finns i den sista delen av deras så kallade värdekedja, det vill säga den delen där drivmedlen konsumeras. Utsläpp från bilar helt enkelt. Enligt Preem måste man ställa om till förnybara råvaror för att minska utsläppen där. 

Malin Hallin vill att raffinaderiet blir en kolsänka i framtiden. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Expressens reporter Matilda Nyberg med Preems Malin Hallin. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

– Preem driver inte efterfrågan på fossila produkter. Vi har inga egna oljekällor, det finns inget sådant syfte för oss. Det vi vill driva efterfrågan på är att producera hållbara förnybara råvaror, säger Malin Hallin. 

Måste man utöka utsläppen i produktion för att de ska minska i konsumtionsledet?

– Ja. Det finns ingen evighetsmaskin, det kräver energi att göra de här sakerna.  

Karin Dunér på Naturvårdsverket förklarar att den eventuella minskningen längre fram inte är något man tar hänsyn till nu.  

– I miljöprövningsärendet så tar man inte ställning till vad man producerar utan man tittar på anläggningen och vad den släpper ut. Vi behöver ställa om från fossilt till icke-fossilt och även om det de vill tillverka är bättre i användarledet så dubblas deras utsläpp av koldioxid, säger hon.  

Preems raffinaderi i Lysekil sett från ovan. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Ytterligare en aspekt som Preem ser i framtiden är lagring av koldioxid, kallat CCS. Det innebär att man samlar in och långtidsförvarar koldioxid i till exempel norska berg under havsbotten i Nordsjön. 

– Om man växlar ut det fossila mot förnybart så att våra egna utsläpp är bioutsläpp, och har CCS på våra skorstenar – då blir ju vi en kolsänka, säger Malin Hallin.   

Hon ser alltså att det nuvarande oljeraffinaderiet i Lysekil inte bara ska sluta släppa ut koldioxid helt och hållet, utan även kunna lagra det i framtiden. 

Några av planetens kolsänkor i dag är regnskogen i Amazonas och världshaven.  

– Det är inte ett utopiskt tänkande att lägga raffinaderier som sänkor, säger Malin Hallin.  

Men det kommer hinnas med? 

– Ja, jag tror det. Vi har börjat. 

Men i ganska liten skala? 

– Man börjar alltid i liten skala. 

Preemraff: Det händer nu

Mark-, och miljööverdomstolen ska nu ta fram en beredning till regeringen. Detta görs i början av 2020. 

 

Med hjälp av den beredningen ska regeringen sen ta ställning till om Preemraffs utbyggnad är tillåtlig med tanke på klimatmålen. 

 

Till skillnad från domstolen kan regeringen ta hänsyn till andra aspekter än bara hur mycket anläggningen släpper ut – till exempel om det, som Preem hävdar, kommer leda till minskade utsläpp i användarledet.

Boende: ”Vet inte vad Preem ska syssla med”

1. Tycker du att Preemraff ska få bygga ut? 

2. Vet du varför Preem vill bygga ut raffinaderiet?

Anna Pettersson, 65, Pensionär, Vetlanda men har sommarstället i Lysekil. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Anna Pettersson, 65: 

1. Jag tycker inte om det. Med tanke på att vi ska hålla ner koldioxidutsläppet och försöka uppnå målen med att minska utsläppen så absolut inte. 

2. Som jag förstår det så skall det vara bra för miljön i förlängning om man bygger ut anläggningen. Men den processen förstår jag mig inte på.

Johnny Pettersson, 71, Pensionär, Vetlanda men bor ofta i Lysekil. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Johnny Pettersson, 71: 

1. Jag tycker det är konstigt att regeringen har bestämt att vi ska släppa ut mindre koldioxid i allting vi gör och sen ska Preem bygga ut det här. 

2. De menar på att det skall bli bättre i förlängning men jag tvivlar på det. Det kan bli svårt att nå målen. På lång sikt så skall vi försöka få bort fossila bränslen så jag vet inte vad Preem ska syssla med i framtiden.

Dan Lindell, 49, Säljare, Lysekil. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Dan Lindell, 49: 

1. Jag är för att de bygger ut. Om man nu ska ha kvar fossila bränslen så skall man göra det så rent som möjligt. 

2. Som jag förstår det så kommer de förädla bränsle ytterligare för att minska utsläppen på det bränslet som man använder. Den här nya anläggningen kommer vara miljövänligare på lång sikt.

Ketthy Johansson, 62, pensionär, Vänersborg Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Ketthy Johansson, 62: 

1. Jag kan tycka att det är okej med utbyggnaden. Alla måste tänka på miljön men samtidigt så finns redan en byggnad där och alla resurser. Sedan får vi hjälpas år runtomkring för att ta hand om miljön. 

2. Det måste bli miljövänligare om vi ska ha kvar fossila bränslen.

Göte Magnusson, 80, pensionär, Lysekil. Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

Göte Magnusson, 80: 

1. Jag är positivt inställd till utbyggnaden. De renar det mesta och tar hand om tjockoljan. 

2. Globalt sett så blir det mer miljövänligt och att den nya anläggningen kommer vara renare på långt sikt. Samtidigt blir det fler arbetstillfällen.