Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nyfödde Theo fick inte träffa sin mamma – på 17 timmar

Bara sedan årsskiftet har 25 barnmorskor lämnat Östra sjukhuset i Göteborg – delvis till följd av en ohållbar arbetsmiljö.
Theo föddes med kejsarsnitt i augusti i år. Foto: Privat
Norra Älvsborgs länssjukhus utanför Trollhättan. Foto: JOACHIM NYWALL

Det råder oro på NÄL i Trollhättan efter beskedet att åtta undersköterskor försvinner från förlossningsavdelningen vid årsskiftet.

En som drabbats av personalbristen är Sofie Magnusson. 

Efter ett akut kejsarsnitt fick hon i somras inte träffa sin nyfödde son Theo – på över 17 timmar. 

– Jag är ledsen över att jag missat de första 17 timmarna av mitt barns liv, mitt första barn. De kommer jag aldrig att få tillbaka. Och det är bara personalbristens fel, säger hon. 

Är du nöjd med den svenska vården?

Sofie Magnusson och Emil Bengtsson från Lilla Edet skulle få sitt första barn i början av augusti i år. Sofie har diabetes typ 1 och hade därför fått gå till specialistmödravården under graviditeten.

Hon säger att de hade ”stenkoll” på henne i och med att det finns vissa risker för diabetiker.  

– Tre veckor innan jag var beräknad fick jag åka in på NÄL. Jag hade fått havandeskapsförgiftning och därför skulle de sätta i gång mig, säger Sofie Magnusson.

Men förlossningen blev något av en mardröm för Sofie. När personalen skulle kontrollera sonens mående i magen började problemen. 

Varken den så kallade CTG:n fungerade, och inte heller elektroden som fästes på fostrets huvud. I stället fick man ta ett blodprov.

– De kunde alltså inte övervaka hur han mådde. Så de fick gå in och ta blodprov på honom. De gick in med en skalpell och skar honom lite i huvudet. Det fick de göra sex gånger och det var riktigt obehagligt, säger Sofie, som tidigare berättat om förlossningen för Ttela.

”Min kropp fick en sån chock” 

Efter 38 timmar med värkar bestämdes det att Sofie skulle genomgå ett kejsarsnitt. 

Hon hade på grund av medicineringen lågt blodsocker och därför kopplades hennes insulin bort och hon fick sockerdropp för att klara operationen.

Efteråt kejsarsnittet fördes nyfödde Theo till neonatalavdelningen och pappa Emil följde med. 

 

LÄS MER: Undersköterskorna My och Idas krislarm

 

– Vi visste redan innan förlossningen att Theo antagligen skulle köras i väg. Det är ganska vanligt när mamman har diabetes. Har man lågt blodsocker drabbas barnet i magen av det också. Så de måste ta massa kontroller och ha extra övervakning, men han mådde bra, säger Sofie. 

Hon hade drabbats av en havandeskapsförgiftning och behövde få magnesium på dropp efter Theos födsel. 

– Men min kropp fick en sådan chock. Jag kände att jag brann och jag skrek: ”Jag brinner upp inifrån”. Jag grät och skakade och helt plötsligt kände jag att jag var tvungen att kräkas. Jag kunde inte vända bort huvudet på grund av att jag fortfarande låg på operationsbordet och blev sydd, så jag kräktes rätt upp. Emil fick torka bort all kräk från mitt ansikte. 

Den nyblivna pappan Emil blev lämnad ensam utan att få reda på hur Theo eller Sofie mådde. Foto: Privat

Sedan rullades Sofie i väg till intensivvårdsavdelningen och Emil fick gå tillbaka till förlossningsrummet, utan att veta hur Sofie eller Theo mådde. 

Fick inte sitt insulin 

Emil behövde också packa ihop deras saker för att en annan person behövde förlossningsrummet, förklarar Sofie. 

Samtidigt var hon själv i en farlig situation, på intensiven, eftersom hon behövde sitt insulin. Om det går ut ur kroppen på henne kan hon drabbas av syraförgiftning.

 

LÄS MER: Väntetiderna på akuten är längst i Västsverige

 

Men Sofie upplevde att det inte fanns resurser att ta hand om hennes tillstånd, samtidigt som hon väntade på att få träffa sitt barn igen.

– Anledningen att jag fick ligga på intensiven var för att det inte fanns tillräckligt med personal för att kolla till mig, om man har fått magnesium i dropp så måste man bli kollad en gång i timmen. Hade de haft tillräckligt mycket personal, hade jag kunnat vara på förlossningen som alla andra och vara med min son, säger Sofie. 

Sofie fick inte träffa sonen Theo på 17 timmar efter förlossningen. Foto: Privat / Privat

Fick träffa Theo efter 17 timmar 

I stället fick hon ligga ensam, utan att få veta hur Theo mådde, och se på bilder och filmer på Theo som Emil hade skickat till hennes mobil. 

– Efter många om och men, när det fanns personal tillgänglig fick jag äntligen träffa min son. Jag har aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv. Det var en fantastisk känsla att äntligen få hålla sitt barn, säger hon.

Då hade det gått 17 timmar sedan Theo föddes. 

Sofie vill inte lägga någon kritik mot personalen som arbetade, men hon är kritisk till den personalbrist som finns. Hon säger att de var stressade och gick på knäna.

 

LÄS MER: Ambulanserna höll inte tiden – ska ändå spara pengar

 

– Vi är ganska överens om att personalen behöver bättre utbildning framför allt inom diabetes, det är en ganska vanlig sjukdom. Och de har ju haft stenkoll på oss under hela graviditeten. Då trodde vi att de skulle ha det under förlossningen också, men så var ju inte fallet, säger hon och fortsätter: 

– Jag är jätteorolig över att det här ska hända igen om vi skaffar ett syskon. Jag orkar inte med det här igen. De första veckorna som folk frågade hur förlossningen var så grät jag bara, det är först nu jag kan prata om det. 

”Är väldigt beklagligt”

Niklas Claesson är kommunikationschef på NU-sjukvården, där NÄL ingår. Han kan med anledning av patientsekretessen inte gå in närmare på ärendet.

– Det jag kan säga är att det är väldigt beklagligt när en patients förväntningar på vården inte uppfylls, säger han.

Claesson berättar att Sofie och Emil varit i kontakt med den ansvariga läkaren för att prata igenom det inträffade.

– Det är väldigt bra att att man pratar igenom varför det gick som det gick. 

Han delar likt många andra i vården bilden av att det är problem med bemanning under sommartiden. Han säger att det på NÄL föds mest barn under just sommaren när bemanningen är som sämst.

– Akutsjukvården har stora utmaningar under semesterperioden, det är inte unikt för förlossningen eller NU-sjukvården. Att medarbetare ombeds komma in och jobba händer i hela landet. 

Men man måste väl kunna förvänta sig samma omhändertagande oavsett när på året man föder barn, det är ju inget man kan styra över?

– Det ska man absolut kunna göra men det är en utmanande balansgång eftersom alla medarbetare har rätt till sammanhängande ledighet, vilket de också behöver. Våran sommarperiod sträcker sig mellan maj och september, så det handlar inte bara om industrisemestern. 

Över 18 500 personer har engagerat sig i Undersköterskeupproret. Nu slår undersköterskan My Theander, 33, larm om vården.

LÄS ALLA DELAR I GT:s GRANSKNING OM VÅRDLARMEN I VÄSTSVERIGE

GT granskar vårdkrisen i Västsverige

GT har sedan i tisdags granskat krislarmen inifrån vården i Västsverige. Undersköterskor som larmar om ohållbara arbetsförhållanden, ambulanser som inte klarar av att hålla akuttiderna och barnmorskor som tvingas säga upp sig.

 

Du hittar alla delar i granskningen på GT.se.