Ny studie ger hopp vid svår barncancer

Prostatacancer, bröstcancer och hudcancer. De är cancerformerna som svenskar drabbas mest av
Ruth Palmer är professor i molekylär cellbiologi, och är en av forskarna bakom den nya studien som undersöker behandlingsmetoder mot en svår form av barncancer.
Foto: Göteborgs universitet
Joanna Szydzik, till vänster: ”Förvånade över det positiva resultatet”. Här bredvid Dan Emil Lind, båda är förstaförfattare i studien.
Foto: Bengt Hallberg / Göteborgs universitet

Det finns hopp för barn som drabbas av neuroblastom, en form av cancer som drabbar 20 till 30 svenska barn varje år.

Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet.

– Våra resultat är över förväntan, säger Ruth Palmer, professor i molekylär cellbiologi vid Göteborgs universitet, som leder en av forskargrupperna bakom den nya studien. 

En ny studie visar att tumörer hos möss med högriskneuroblastom försvann när de fick en ny kombinationsbehandling med precisionsläkemedel. Det är ett steg mot en möjligen botande behandling för den svårbehandlade cancerformen som drabbar små barn.

– Efter 14 dagars behandling hade tumörerna försvunnit helt i två oberoende musmodeller. Efter 200 dagar fick en av mössen återfall, vilket är mycket lång tid för en mus, medan övriga möss förblev tumörfria, säger Dan Emil Lind, forskare i gruppen och en av publiceringens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Neuroblastom drabbar det perifera nervsystemet, alltså den del av nervsystemet som inte är hjärna eller ryggmärg.

”Nuvarande behandlingen väldigt tuff för barn”

– I en del fall kan sjukdomen självläka, men den aggressiva formen har en mindre bra prognos. Den nuvarande behandlingen är väldigt tuff för barnen att gå igenom, och dess bieffekter ger konsekvenser för resten av livet, säger Ruth Palmer i pressmeddelandet.

Studien, publicerad i tidskriften Nature Communication, är resultat av samarbete mellan forskare i Göteborgs universitet och universitetet i Gent i Belgien.

Läkemedlen som använts i studien tillhör så kallade ATR- och AKL-hämmare, det vill säga två olika läkemedelsgrupper. Just nu håller man på att följa upp studien genom att testa andra ATR-hämmare, för att undersöka varför just den testade kombinationsbehandlingen fungerat så bra.

SE OCKSÅ:

För fyra år sedan fick Natali Fikas, 32, beskedet att hon hade cancer. Efter flera år av tuffa cellgiftsbehandlingar är hon cancerfri.